Köksbordsfunderingar

Vandringen mot okänt mål startar vid födseln.
Promenaden pågår hela livet, ibland i uppförsbacke och andra gånger i nerförsbacke.
Till slut stannar benen, vill inte mer, väljer inte mer.
Mitt traskande längs den brokiga, sanna och besynnerliga vägen har förhoppningsvis bara kommit halvvägs.
Fram till nu har jag plockat tråkighet och rolighet
En och annan visdom och onödighet
Har hittat vänlighet blandat med elakhet
Allt är samlat i en enormt stor kantig, ständigt växande vas
Ovänner ligger i botten
Vänner svävar ovan
Livets vas blir aldrig full
Så jag fortsätter flytta fötterna framåt och nyfiket titta mig omkring.
Plockar lärdom
Hittar sanning
Mellan dessa växer ondska
Hoppas att få gå länge, se mer, höra allt och göra mer
Vem vet vad som finns bakom nästa kurva, efter nästa backe och i diket.
Letar du?
Hittar du?
Kanske vi möts....