Även den starkaste fasaden raseras om den inte underhålls på ett rätt, smidigt och effektivt sätt. Att smålappa utan att börja från grunden, att halvjustera utan att lyssna är som att tejpa en planka över rosten eller ställa in radio volym med hörlurar på.
Till slut trillar plankan bort och grannen klagar på oljudet.
Provar man bara en annan tejpsort till plankan och ignorerar grannen, kommer snacket igång och när skvallret går är det försent att återvinna förtroendet från grannen om att inte höja ljudet för mycket igen.
När fasaden är bräcklig av många års försumelse räcker det med en vindpust, lätt fingerknäpp eller ett jämnfotahopp för att det ska bli sprickor. Är det då en bomb som briserar blir det troligtvis bara smågrus kvar som kanske är helt omöjligt att bygga upp, även om starten blir grundlig, noggrann och bra planerad.
Väljer man en enkel väg med Karlssons klister, scootch tejp eller häftmassa från ICA för att lappa ihop gruset med förbundna ögon blir raset/braket än värre än tidigare. Och jag lovar att fasaden rämnar igen, igen och igen!!!
Att jag idag var glad, nöjd och utvilad efter en bra helg gjorde att bomben skakade mig endast lite och jag ser nu fram emot nästa, nästa och nästa. För det kan inte bara vara jag och en handfull till som ser sprickorna, revorna och småhålen...eller?!!?
/vink vink
måndag 28 februari 2011
söndag 27 februari 2011
Hemma igen...
...efter att ha lekt Östermalms-kärring i nästan 24 timmar är det skönt att sitta hemma vid köksbordet ( som vanlig Västeråsare ).
På Östermalm går man bara mot röd gubbe, man slåss med väskorna och man äter ute oavsett årstid ( fryser fortfarande ).
Torg grillen vid Hötorget bistod oss med lunchen, ett makalöst trevligt bemötande kostade oss 120 kr men det var mycket mos...
Shoppingen en lönelördagseftermiddag i huvudstaden kan man glömma, att alla kläder dessutom är mindre i storlekarna kan göra vem som helst deprimerad.
Where ever I lay my hat, thats my home sjöng Paul Young men jag har nu ändrat det till Where ever I found books, thats my home, för att komma in i en lobby med böcker överallt var inte fel...
Skönt att slippa den klassiska bibeln på rummet!
Musikalen Leva Livet var en fantastisk show för alla oss 80-tals diggare, en komik som var enastående och egentligen vill jag se den igen. Kameran fick man inte använda men eftersom det bor en liten djävul i mig ibland så blev det lite bilder iallafall. *ler stort*
Mmmm...hotellfrukosten intogs bland böcker, böcker och en mycket ärrad man med morakniv samt ett evigt studerande av sin mobiltelefon och klocka...Hmmm...Svensk Maffia kanske?!!?
Väl vid centralstationen igen ( söndag ) kostade felplaneringen av tidtabellen mig ca 600 rosa ( skitsnygga ) kronor. Den långhåriga människan ( föredetta man ) som letade efter utgången/ingången på alla fyra runt några stenblock hoppas jag vid det här laget har fått hjälp, om han inte är bortom all räddning sedan lång tid förstås.
Avslutningsvis får resan 5 plus av 5 möjliga, men att det har gått bra hemma är också betydelsfullt. Sitter nu och laddar för helgens storhandling som vi är i stort behov av.
Helgen kan sammanfattas enligt följande; Jag slapp åka till Biltema, fick skoskav ( alltid i Stockholm ) och skulle nu behöva två semesterdagar...=)
/vink vink
På Östermalm går man bara mot röd gubbe, man slåss med väskorna och man äter ute oavsett årstid ( fryser fortfarande ).
Torg grillen vid Hötorget bistod oss med lunchen, ett makalöst trevligt bemötande kostade oss 120 kr men det var mycket mos...
Shoppingen en lönelördagseftermiddag i huvudstaden kan man glömma, att alla kläder dessutom är mindre i storlekarna kan göra vem som helst deprimerad.
Where ever I lay my hat, thats my home sjöng Paul Young men jag har nu ändrat det till Where ever I found books, thats my home, för att komma in i en lobby med böcker överallt var inte fel...
Skönt att slippa den klassiska bibeln på rummet!
Musikalen Leva Livet var en fantastisk show för alla oss 80-tals diggare, en komik som var enastående och egentligen vill jag se den igen. Kameran fick man inte använda men eftersom det bor en liten djävul i mig ibland så blev det lite bilder iallafall. *ler stort*
Mmmm...hotellfrukosten intogs bland böcker, böcker och en mycket ärrad man med morakniv samt ett evigt studerande av sin mobiltelefon och klocka...Hmmm...Svensk Maffia kanske?!!?
Väl vid centralstationen igen ( söndag ) kostade felplaneringen av tidtabellen mig ca 600 rosa ( skitsnygga ) kronor. Den långhåriga människan ( föredetta man ) som letade efter utgången/ingången på alla fyra runt några stenblock hoppas jag vid det här laget har fått hjälp, om han inte är bortom all räddning sedan lång tid förstås.
Avslutningsvis får resan 5 plus av 5 möjliga, men att det har gått bra hemma är också betydelsfullt. Sitter nu och laddar för helgens storhandling som vi är i stort behov av.
Helgen kan sammanfattas enligt följande; Jag slapp åka till Biltema, fick skoskav ( alltid i Stockholm ) och skulle nu behöva två semesterdagar...=)
/vink vink
fredag 25 februari 2011
Bara för att man har ett jobb...
...behöver inte det betyda att man måste ställa upp på vad som helst eller?
Visst vet jag att man har skyldigheter bla bla bla men inte om det känns kränkande, olustigt och jobbigt.
Bara för att man är ca 50 st på en arbetsplats som utför ungefär samma uppgifter och jobbar liknande tider innebär inte det att alla är teaterapor, språkrör eller strateger.
Jag tänker inte sitta i en ring och hålla handen bara för att vi ska lära känna varandra ( tror inte det kommer ett sådant förslag, egentligen ).
Min lunchrast ( som är obetald ) tänker jag också fortsätta bestämma över själv.
Vissa utbildningar "kräver" enligt "läraren" en otäck, extrem och obehaglig närkontakt som jag aldrig skulle/har ställt upp på och har därför full förståelse för de ( trots allt ) få andra som inte heller vill. Låt de som vill vara med, vara med och låt de andra titta på...*slår näven i bordet*
Hur skönt är det inte med fredag. Mannen hinner hem ikväll så Stockholmsresan är inte ett dugg hotad. Ungarna tycker fortfarande att det ska bli kul att vara själva ( säger de iallafall ) och jag ser fram emot teatern/musikalen på China Teatern i morgon lördag.
Japp, kameran ska med.
Absolut, plånboken är tjock av sedlar.
Självklart, är väskan halvtom dit och överfull hem ( har hört att det finns några affärer även i huvudstaden ).
Rapport kommer på söndag kväll med bilder, så klart!!
/vink vink
Visst vet jag att man har skyldigheter bla bla bla men inte om det känns kränkande, olustigt och jobbigt.
Bara för att man är ca 50 st på en arbetsplats som utför ungefär samma uppgifter och jobbar liknande tider innebär inte det att alla är teaterapor, språkrör eller strateger.
Jag tänker inte sitta i en ring och hålla handen bara för att vi ska lära känna varandra ( tror inte det kommer ett sådant förslag, egentligen ).
Min lunchrast ( som är obetald ) tänker jag också fortsätta bestämma över själv.
Vissa utbildningar "kräver" enligt "läraren" en otäck, extrem och obehaglig närkontakt som jag aldrig skulle/har ställt upp på och har därför full förståelse för de ( trots allt ) få andra som inte heller vill. Låt de som vill vara med, vara med och låt de andra titta på...*slår näven i bordet*
Hur skönt är det inte med fredag. Mannen hinner hem ikväll så Stockholmsresan är inte ett dugg hotad. Ungarna tycker fortfarande att det ska bli kul att vara själva ( säger de iallafall ) och jag ser fram emot teatern/musikalen på China Teatern i morgon lördag.
Japp, kameran ska med.
Absolut, plånboken är tjock av sedlar.
Självklart, är väskan halvtom dit och överfull hem ( har hört att det finns några affärer även i huvudstaden ).
Rapport kommer på söndag kväll med bilder, så klart!!
/vink vink
torsdag 24 februari 2011
Yrkesval?!
Efter gårdagens turbulens var det idag mycket lugnare, skönare och effektivare arbete som blev utfört. *ler*
Under Eftermiddagen tog jag emot personal från annan ort för lite föreläsning/utbildning/pepptalk inför deras start i schemaläggningsprogrammet TC. Det var helt fantastiskt roligt, lärorikt och häftigt, så nu funderar jag på om jag valde fel yrke en gång i tiden ( fast egentligen har jag aldrig valt ett specifikt yrke ). Just nu känns det som om jag kanske hade passat bättre som lärare...eller inte...eller?!
Att få dela med sig av erfarenhet, kunskap och roliga anekdoter har jag nog alltid tyckt verkat roligt och när jag nu fick chansen blev jag inte besviken.
*längtar till nästa gång*
En annan som är besviken idag är mannen som det bara trasslar för denna vända till Norrland, vilket är typiskt eftersom vi ska åka bort i helgen. Om han inte hinner hem alls på fredagen blir det lite snålt med tid i Stockholm för shopping men till teatern hinner vi..=) Och om jag måste välja är det viktigast för shoppa kan göra en annan gång. Allt ordnar sig!
För övrigt måste jag bara påpeka den hemska kylan som råder fortfarande. Att vakna till minus 22 grader är inte roligt längre ( förresten är det aldrig roligt ). Ja ja jag vet att vi inte råder över vädret och att det inte är någon ide att tjata om det heller, men jag tycker det verkar som om det påverkar så mycket.
De senaste veckorna har jag varit ständigt hungrig och det brukar inte jag vara. Jag tror att det är det kalla vädrets fel. Det går så enormt mycket energi till att försöka värma kroppen att den förbränner allt man äter på en gång ( förutom det som sätter sig på magen, lår och stjärt ). Detta medför att magsäcken blir uttöjd, så hungerkänslan kommer att bestå även när vädret blir varmare ( om det någonsin kommer att bli vår och sommar ). Det bådar inte gott för Beach 2011...:(
Maxi nästa ( kanske en korv med mos också, så slipper jag laga mat )...
/vink vink
Under Eftermiddagen tog jag emot personal från annan ort för lite föreläsning/utbildning/pepptalk inför deras start i schemaläggningsprogrammet TC. Det var helt fantastiskt roligt, lärorikt och häftigt, så nu funderar jag på om jag valde fel yrke en gång i tiden ( fast egentligen har jag aldrig valt ett specifikt yrke ). Just nu känns det som om jag kanske hade passat bättre som lärare...eller inte...eller?!
Att få dela med sig av erfarenhet, kunskap och roliga anekdoter har jag nog alltid tyckt verkat roligt och när jag nu fick chansen blev jag inte besviken.
*längtar till nästa gång*
En annan som är besviken idag är mannen som det bara trasslar för denna vända till Norrland, vilket är typiskt eftersom vi ska åka bort i helgen. Om han inte hinner hem alls på fredagen blir det lite snålt med tid i Stockholm för shopping men till teatern hinner vi..=) Och om jag måste välja är det viktigast för shoppa kan göra en annan gång. Allt ordnar sig!
För övrigt måste jag bara påpeka den hemska kylan som råder fortfarande. Att vakna till minus 22 grader är inte roligt längre ( förresten är det aldrig roligt ). Ja ja jag vet att vi inte råder över vädret och att det inte är någon ide att tjata om det heller, men jag tycker det verkar som om det påverkar så mycket.
De senaste veckorna har jag varit ständigt hungrig och det brukar inte jag vara. Jag tror att det är det kalla vädrets fel. Det går så enormt mycket energi till att försöka värma kroppen att den förbränner allt man äter på en gång ( förutom det som sätter sig på magen, lår och stjärt ). Detta medför att magsäcken blir uttöjd, så hungerkänslan kommer att bestå även när vädret blir varmare ( om det någonsin kommer att bli vår och sommar ). Det bådar inte gott för Beach 2011...:(
Maxi nästa ( kanske en korv med mos också, så slipper jag laga mat )...
/vink vink
onsdag 23 februari 2011
Vilken chock...
...som drabbade mig idag.
Att se en människa genomgå en blixtsnabb förvandling till djävul kan få den mest stadiga individen att darra lite. Eller skaka värre än jordbävning.
När man står öga mot öga med växande horn, kolsvarta ögon och spretande pekfingrar är det svårt att vara proffsig.
Enormt många, snabba men inte grammatiskt riktiga meningar forsade fram medan jag bet mig hårt i kinden, körde in naglarna i handflatan och trummade med lilltårna i skorna enbart för att bibehålla mitt lugn.
Jag överlevde, lärde mig massor och tänker positivt ikväll.
Reflektionen efteråt gav mig nästan ännu mer inspiration, massor av lust att fortsätta och tusen ideer till framtiden.
Ändå sitter jag här och funderar på varför vissa ämnen är tabu i diskussioner?
Känslor, religion, rasism, politik bara för att nämna några.
Nu ser jag framemot när statsministern kommer på besök...*asg*
/vink vink
Att se en människa genomgå en blixtsnabb förvandling till djävul kan få den mest stadiga individen att darra lite. Eller skaka värre än jordbävning.
När man står öga mot öga med växande horn, kolsvarta ögon och spretande pekfingrar är det svårt att vara proffsig.
Enormt många, snabba men inte grammatiskt riktiga meningar forsade fram medan jag bet mig hårt i kinden, körde in naglarna i handflatan och trummade med lilltårna i skorna enbart för att bibehålla mitt lugn.
Jag överlevde, lärde mig massor och tänker positivt ikväll.
Reflektionen efteråt gav mig nästan ännu mer inspiration, massor av lust att fortsätta och tusen ideer till framtiden.
Ändå sitter jag här och funderar på varför vissa ämnen är tabu i diskussioner?
Känslor, religion, rasism, politik bara för att nämna några.
Nu ser jag framemot när statsministern kommer på besök...*asg*
/vink vink
Gårdagens föreläsning...
...var nog inte för mig egentligen. Men gratis fika är alltid gott.
Mannen som pratade var en fyrabarnsfar och kurator/familjerådgivare och hans inledning var så klockren.
"Det är konstigt att föräldrar idag kan ta lån efter lån till bilar, båtar och hus men att ta ett lån för att vara hemma med barnen funderar man inte ens på!"
Gissa om det blev tyst i lokalen? Han fortsatte i stil med att; Varför värdesätter man 4 veckors semester på sommaren framför en lugn, fridfull och harmonisk vardag?
Att alltid säga att man inte hinner med sina barn är inget som håller, menade han. Man kan alltid hitta tiden till samtal i en familj så nu tänkte jag skriva ner några av hans goda råd ( som inte känns ett dugg konstiga för mig, men tydligen för andra då suckar, pustar och protester florerade i lokalen när han pratade ).
- Försök att ha minst fem gemensamma middagar på en vecka, en bonus om man lagar maten tillsammans också.
- Gör veckohandlingen till en familjeaktivitet.
- Titta på samma tv-program, reflektera över vad ni sett.
- Dessutom behöver inte barn ha fritidsaktiviteter alla dagar i veckan.
O S V ni fattar eller hur...=)
Han rekomenderade en bok också som heter Kärlekens fem språk som just nu är slut från förlaget men kommer in om ett tag igen.
När föreläsningen var avslutad hängde jag på mig jackan och kastade bullpappret väldigt långsamt i syfte att tjyvlyssna på hur det pratades efteråt. ( Jag är otroligt faschinerad av hur människor tar till sig föreläsningar, och att tjyvlyssna är en specialitet...hehe ).
Numera blir jag inte så förvånad när jag hör hur man efteråt pratar på som innan d v s när man inte tar till sig något av en föreläsning.
Alldeles bredvid mig började två pappor prata nästan på en gång om hur lite tid de har för barnen på grund av att de jobbade så mycket och att om de någon gång var lite lediga var det otroligt viktigt att de kunde träffa några polare för en öl-kväll. För det är jobbigt att vara förälder...och lite egen tid har man rätt till!
En mamma muttrade till en annan att; "Ja, det är lätt för en karl att säga att man ska laga mat tillsammans med barnen, men det blir så himla kladdigt efteråt".
Några andra pratade om sina fantastiska semester resor som de gjort och som de nu jobbade ihop pengar till genom att ha två jobb...
Jag fick nog och skyndade mig hem i den iskalla vinter kvällen. Kom hem till en tystnad som är helt obeskrivligt skön. Sonen hade fixat med sitt, dotter gjort sina läxor och som bonus kokat ett ägg till mig utan att jag bett om det. Vi pratade en stund om ditt och datt innan de gick till sängs. Jag satt uppe ( alldeles för länge ) och funderade på hur konstigt jag tycker en del prioriterar ( å andra sidan tycker de att jag gör det också ).
Nu är det dags att bearbeta dagens ( lite ) otäcka samtal som innefattade orelevanta, personliga angrepp.
/vink vink
Mannen som pratade var en fyrabarnsfar och kurator/familjerådgivare och hans inledning var så klockren.
"Det är konstigt att föräldrar idag kan ta lån efter lån till bilar, båtar och hus men att ta ett lån för att vara hemma med barnen funderar man inte ens på!"
Gissa om det blev tyst i lokalen? Han fortsatte i stil med att; Varför värdesätter man 4 veckors semester på sommaren framför en lugn, fridfull och harmonisk vardag?
Att alltid säga att man inte hinner med sina barn är inget som håller, menade han. Man kan alltid hitta tiden till samtal i en familj så nu tänkte jag skriva ner några av hans goda råd ( som inte känns ett dugg konstiga för mig, men tydligen för andra då suckar, pustar och protester florerade i lokalen när han pratade ).
- Försök att ha minst fem gemensamma middagar på en vecka, en bonus om man lagar maten tillsammans också.
- Gör veckohandlingen till en familjeaktivitet.
- Titta på samma tv-program, reflektera över vad ni sett.
- Dessutom behöver inte barn ha fritidsaktiviteter alla dagar i veckan.
O S V ni fattar eller hur...=)
Han rekomenderade en bok också som heter Kärlekens fem språk som just nu är slut från förlaget men kommer in om ett tag igen.
När föreläsningen var avslutad hängde jag på mig jackan och kastade bullpappret väldigt långsamt i syfte att tjyvlyssna på hur det pratades efteråt. ( Jag är otroligt faschinerad av hur människor tar till sig föreläsningar, och att tjyvlyssna är en specialitet...hehe ).
Numera blir jag inte så förvånad när jag hör hur man efteråt pratar på som innan d v s när man inte tar till sig något av en föreläsning.
Alldeles bredvid mig började två pappor prata nästan på en gång om hur lite tid de har för barnen på grund av att de jobbade så mycket och att om de någon gång var lite lediga var det otroligt viktigt att de kunde träffa några polare för en öl-kväll. För det är jobbigt att vara förälder...och lite egen tid har man rätt till!
En mamma muttrade till en annan att; "Ja, det är lätt för en karl att säga att man ska laga mat tillsammans med barnen, men det blir så himla kladdigt efteråt".
Några andra pratade om sina fantastiska semester resor som de gjort och som de nu jobbade ihop pengar till genom att ha två jobb...
Jag fick nog och skyndade mig hem i den iskalla vinter kvällen. Kom hem till en tystnad som är helt obeskrivligt skön. Sonen hade fixat med sitt, dotter gjort sina läxor och som bonus kokat ett ägg till mig utan att jag bett om det. Vi pratade en stund om ditt och datt innan de gick till sängs. Jag satt uppe ( alldeles för länge ) och funderade på hur konstigt jag tycker en del prioriterar ( å andra sidan tycker de att jag gör det också ).
Nu är det dags att bearbeta dagens ( lite ) otäcka samtal som innefattade orelevanta, personliga angrepp.
/vink vink
tisdag 22 februari 2011
Självskattning...
...är ett nytt begrepp och ett finare ord för självgranskning/självkritik som många har börjat använda sig av.
Helt krasst innebär det att man ska värdera, betygsätta och kritiskt granska sig själv utifrån ett gäng olika frågor.
T ex På en skala 1 till 5 hur bra är du på att diska?
Oftare och oftare används självskattning inom personalgruppen av chef eller annan eventuell "lärare" inför olika utbildnings tillfällen.
Skattningssystemet är i sig kanske en bra metod men herregud vad den kan missbrukas eller ge någon ännu sämre självkänsla än den redan kanske har.
Det finns alltid personal som gärna vill slippa jobba och när de ska betygsätta sig själva passar de på att ge sig sämre betyg än vad de egentligen ska ha, allt för att få fler utbidningstillfällen ( där de kan sitta av tid ).
De personer som redan tycker att de inte duger uppskattar sig säkert på en lägre nivå än vad de ligger på. Om då ingen hjälper de individerna att sätta ärligare siffra blir de definitivt ännu mer osäkra, blyga och nedtryckta i skorna.
Till sist finns kategorin kaxiga, stöddiga och very importent people som tror sig kunna allt, veta mest och vara bäst jämt. De självskattar sig kanske högre upp på skalan än vad som är sant, vilket kan leda till att de kan orsaka onödiga risker, fel och skador på sig själv eller andra.
Jaja...det finns en klick som är både helt ärliga och har fullständig kontroll på vad de behärskar, kan eller behöver lära sig mer av. Men handen på hjärtat - hur många är de?
Att vara självkritisk är svårt, mycket invecklat och för en del inte ens möjligt.
Som ni säkert förstår gillar jag absolut inte dessa självskattningspapper hit och dit. Idag slapp jag eftersom jag inte är involverad i lyftteknik utbildningen alls. *ler stort*
Nu är det dags för lite hushållsarbete innan en föreläsning på sonens skola som heter; Den man älskar den.....man eller?! Ska bli mycket inressant faktiskt.
Kanske jag orkar återberätta lite om den senare ( i natt ).
/vink vink
Helt krasst innebär det att man ska värdera, betygsätta och kritiskt granska sig själv utifrån ett gäng olika frågor.
T ex På en skala 1 till 5 hur bra är du på att diska?
Oftare och oftare används självskattning inom personalgruppen av chef eller annan eventuell "lärare" inför olika utbildnings tillfällen.
Skattningssystemet är i sig kanske en bra metod men herregud vad den kan missbrukas eller ge någon ännu sämre självkänsla än den redan kanske har.
Det finns alltid personal som gärna vill slippa jobba och när de ska betygsätta sig själva passar de på att ge sig sämre betyg än vad de egentligen ska ha, allt för att få fler utbidningstillfällen ( där de kan sitta av tid ).
De personer som redan tycker att de inte duger uppskattar sig säkert på en lägre nivå än vad de ligger på. Om då ingen hjälper de individerna att sätta ärligare siffra blir de definitivt ännu mer osäkra, blyga och nedtryckta i skorna.
Till sist finns kategorin kaxiga, stöddiga och very importent people som tror sig kunna allt, veta mest och vara bäst jämt. De självskattar sig kanske högre upp på skalan än vad som är sant, vilket kan leda till att de kan orsaka onödiga risker, fel och skador på sig själv eller andra.
Jaja...det finns en klick som är både helt ärliga och har fullständig kontroll på vad de behärskar, kan eller behöver lära sig mer av. Men handen på hjärtat - hur många är de?
Att vara självkritisk är svårt, mycket invecklat och för en del inte ens möjligt.
Som ni säkert förstår gillar jag absolut inte dessa självskattningspapper hit och dit. Idag slapp jag eftersom jag inte är involverad i lyftteknik utbildningen alls. *ler stort*
Nu är det dags för lite hushållsarbete innan en föreläsning på sonens skola som heter; Den man älskar den.....man eller?! Ska bli mycket inressant faktiskt.
Kanske jag orkar återberätta lite om den senare ( i natt ).
/vink vink
måndag 21 februari 2011
När vuxen poängen trillar...
...in för ens barn, är det inte utan att man blir lite stolt!
Trots en knackig start när flickorna var små med inte alltid så bra beslut, verkar det som om de tänker sköta vuxenlivet både bättre, säkrare och tidigare än vad jag själv gjorde.
Den äldsta har idag blivit en stolt bilägare, efter att ha kollat massor av olika bilar, ringt runt till de flesta försäkringsbolag och verkligen pressat banken på vad kostnaden för lån blir. Allt för att inte bli överrumplad av en chockartad hög månadskostnad. Likadant var det innan flytten hemifrån.
Så noggrann har aldrig jag varit. Jag impulsflyttade hemifrån, vilket inte mina föräldrar var speciellt förtjusta i! Den enda bil jag köpt var inte direkt en kap utan en totalt värdelös affär.
Dotter nummer två som i vår tar studenten söker massor av jobb, som reserv om hon inte kommer in på högskola eller annan vidarutbildning. Hon sköter sitt rum, ställer upp för sin lillebror i alla väder och tränar regelbundet.
För min egen del var skola/vidarutbildning definitivt inget jag ens funderade på, städade mitt rum gjorde jag absolut inte ( det sanerades nog när jag flyttat ) men ställde upp för lillebrorsan gjorde jag om det gynnade mig...hehe
Sonen börjar också bli mogen i sitt sätt i sin värld. Han lagar gärna mat och vet var smutskläderna ska ligga. Han har en liten bit kvar dock, vilket man ska ha om man är 12 år.
Själv tyckte jag det var onödigt att kunna laga annan mat är pommes stripes och sleva upp räksallad ur burken. Smutskläderna gick av sig självt till tvättmaskinen och tillbaka till min garderob.
Helt fantastiskt odräglig var jag nog inte som ungdom, men jag var långt ifrån lika påpasslig, förberedande och hjälpsam hemma som mina ungar har blivit.
Så något bra verkar jag ha gjort de senaste 15 åren, för åren före det vill jag nog bara glömma.
/vink vink
Trots en knackig start när flickorna var små med inte alltid så bra beslut, verkar det som om de tänker sköta vuxenlivet både bättre, säkrare och tidigare än vad jag själv gjorde.
Den äldsta har idag blivit en stolt bilägare, efter att ha kollat massor av olika bilar, ringt runt till de flesta försäkringsbolag och verkligen pressat banken på vad kostnaden för lån blir. Allt för att inte bli överrumplad av en chockartad hög månadskostnad. Likadant var det innan flytten hemifrån.
Så noggrann har aldrig jag varit. Jag impulsflyttade hemifrån, vilket inte mina föräldrar var speciellt förtjusta i! Den enda bil jag köpt var inte direkt en kap utan en totalt värdelös affär.
Dotter nummer två som i vår tar studenten söker massor av jobb, som reserv om hon inte kommer in på högskola eller annan vidarutbildning. Hon sköter sitt rum, ställer upp för sin lillebror i alla väder och tränar regelbundet.
För min egen del var skola/vidarutbildning definitivt inget jag ens funderade på, städade mitt rum gjorde jag absolut inte ( det sanerades nog när jag flyttat ) men ställde upp för lillebrorsan gjorde jag om det gynnade mig...hehe
Sonen börjar också bli mogen i sitt sätt i sin värld. Han lagar gärna mat och vet var smutskläderna ska ligga. Han har en liten bit kvar dock, vilket man ska ha om man är 12 år.
Själv tyckte jag det var onödigt att kunna laga annan mat är pommes stripes och sleva upp räksallad ur burken. Smutskläderna gick av sig självt till tvättmaskinen och tillbaka till min garderob.
Helt fantastiskt odräglig var jag nog inte som ungdom, men jag var långt ifrån lika påpasslig, förberedande och hjälpsam hemma som mina ungar har blivit.
Så något bra verkar jag ha gjort de senaste 15 åren, för åren före det vill jag nog bara glömma.
/vink vink
söndag 20 februari 2011
Söndag...
...och idag tar vi det lugnt.
Kommande vecka bjuder på nya utmaningar, föreläsningar och avslutas med Stockholmshelg.
Efter en hel del funderande, velande fram och tillbaka har jag idag startat upp ett litet, nytt och spännande projekt. Alla pratar hit och dit om att man måste våga hoppa, ta en chans ibland och vara lite vild så nu har jag påbörjat en liten ynklig resa som tiden får utvisa vad den leder till.
Det är absolut inget märkvärdigt ( även om jag gärna vill att det ska låta så ) inget storslaget ( fast det skulle vara roligt ) och definitivt inget som kommer att förändra något ( bara lite för mig förhoppningsvis )
Arbetsveckan som följer kommer även den att erbjuda nya projekt som jag är lite tudelad inför. Samtidigt som det är en utmaning, kan det även bli stressande men egentligen är det helt upp till mig hur det blir förståss.
Den senaste veckan har sonen tjatat om cornflakes-fisk ( serveras tydligen ibland i skolan och han har tagit med receptet hem ) så idag ska vi tillaga det och det ska bli mycket spännande att se om han äter...hmhm...
Jag kommer att använda mig av aborre istället för sej ( som skolan gör ) eftersom jag inte gillar att använda mig av fiskblock när det finns så mycket fina fileer.
Om en stund kommer dotter E och då ska vi trixa till lite bank affärer åt henne...hehe...Ska bli skojsigt! =)
Så nu behöver jag nog slita mig från datorn...:(
/vink vink
Kommande vecka bjuder på nya utmaningar, föreläsningar och avslutas med Stockholmshelg.
Efter en hel del funderande, velande fram och tillbaka har jag idag startat upp ett litet, nytt och spännande projekt. Alla pratar hit och dit om att man måste våga hoppa, ta en chans ibland och vara lite vild så nu har jag påbörjat en liten ynklig resa som tiden får utvisa vad den leder till.
Det är absolut inget märkvärdigt ( även om jag gärna vill att det ska låta så ) inget storslaget ( fast det skulle vara roligt ) och definitivt inget som kommer att förändra något ( bara lite för mig förhoppningsvis )
Arbetsveckan som följer kommer även den att erbjuda nya projekt som jag är lite tudelad inför. Samtidigt som det är en utmaning, kan det även bli stressande men egentligen är det helt upp till mig hur det blir förståss.
Den senaste veckan har sonen tjatat om cornflakes-fisk ( serveras tydligen ibland i skolan och han har tagit med receptet hem ) så idag ska vi tillaga det och det ska bli mycket spännande att se om han äter...hmhm...
Jag kommer att använda mig av aborre istället för sej ( som skolan gör ) eftersom jag inte gillar att använda mig av fiskblock när det finns så mycket fina fileer.
Om en stund kommer dotter E och då ska vi trixa till lite bank affärer åt henne...hehe...Ska bli skojsigt! =)
Så nu behöver jag nog slita mig från datorn...:(
/vink vink
lördag 19 februari 2011
Jag vann!!
Klockan 18.30 bytte jag skor till ett par insvettade, trasiga och kanske magsjukeinpregnerade bowlingskor. Knöt om rosetten två gånger på varje sko ( vinnar ritual från fotbolls tiden ), provade svikten i sulan och spanade ut över banorna.
Jag var fortfarande vinnaren!
Strax före sju var jag tilldelad bana 14 tillsammans med övriga ivriga familjemedlemmar. Jag spottade på klotet, missade så loskan kom på golvet men eftersom strålkastarna var släckta och disco kulorna och musiken startat var det ingen som såg.
Helt klart var jag nummer Ett, the winner!
Klockan slog 20.02 och jag hade verkligen inte vunnit, för klotet rullade inte riktigt dit jag ville ( trots att jag gick på rätt sätt, svingade armen bestämt och fokuserade på käglorna ).
Fruktansvärt roligt var det trots min ( nästan ) jumboplats.
Kvällen avslutades med en taco buffe för alla 25 st som skrattat, peppat varandra och nästan knäckt fingrar.
Nu är klockan 21.57 och soffläge intas...=)
/vink vink
Jag var fortfarande vinnaren!
Strax före sju var jag tilldelad bana 14 tillsammans med övriga ivriga familjemedlemmar. Jag spottade på klotet, missade så loskan kom på golvet men eftersom strålkastarna var släckta och disco kulorna och musiken startat var det ingen som såg.
Helt klart var jag nummer Ett, the winner!
Klockan slog 20.02 och jag hade verkligen inte vunnit, för klotet rullade inte riktigt dit jag ville ( trots att jag gick på rätt sätt, svingade armen bestämt och fokuserade på käglorna ).
Fruktansvärt roligt var det trots min ( nästan ) jumboplats.
Kvällen avslutades med en taco buffe för alla 25 st som skrattat, peppat varandra och nästan knäckt fingrar.
Nu är klockan 21.57 och soffläge intas...=)
/vink vink
Var tog alla vägen?
Det händer ganska ofta på jobbet att man pratar om hur roligt det vore att göra något tillsammans. Att träffas och umgås på det privata planen. Även hur viktigt det kan vara för sammanhållningen att se varandra i privata kläder, utsläppt hår och lite mer smink än vanligt.
Jobbar man som vi inom en "bransch" med dygnet runt verksamhet är det svårt, till och med nästan hopplöst att få till att alla kan komma iväg om så bara några timmar. Trots det har vi lyckats två gånger inom tio år att fixa vikarier så att alla ordinarie kunde gå på samma tillställning samma kväll...
Igår kväll hade vi After Work ( lite på någras begäran/önskemål ) och vi blev som mest sju st??!!
Vi hade mycket trevligt. Vi drack vin, åt mat och pratade massor ( om er som inte kom...hehehe ).
Det blev även en kaffe med dotter E som kom ner efter avslutat arbetspass innan mannen hämtade hem oss.
Men idag sitter jag med lite huvudvärk ( efter tre glas rött ) och funderar/räknar på hur många vi är på vår arbetsplats och jag får det till ca 45 st.
6 st jobbade kväll
11 st jobbade lördag morgon
Saknade alltså 21 st!
Okej, jag vet att vissa absolut inte vill umgås med arbetskolleger på fritiden och jag respekterar det!
Lite tråkigt bara att det blir så här dålig uppslutning eftersom det pratas ganska ofta om att man vill göra något tillsammans.
Hur som helst så tänker vi göra ett nytt försök i april och kanske några till har lust att umgås några få timmar en fredags kväll?
När vi lämnade stället var det fullt av poliser i hela city och vi ( lätt insnöade ) fattade ingenting. Vi spekulerade i om det var Champions League fotboll, vilket resulterade i skrattanfall när det lät som om gulliga M trodde att de spelade inne på Pitchers...*ler fortfarande*
Vi insåg senare att det varit derby i hockey därav det enorma polis pådraget.
Idag lördag är sonens dag.
Vi ska spela bowling och äta Taco buffe på Strike med underbara Nelson gruppen. Nelson gruppen är barn gruppen inom Överviktigas Riksförbund och det är en helt underbar samling glada, positiva och roliga människor, så det ska bli mycket trevligt att umgås med alla dessa i kväll.
Jag tror jag ska ta några kort i smyg...hahaha...De brukar gärna vilja vara med på bild...hihihi.
Nu är det dags att fundera ut vilken taktik jag ska använda vid kastandet av bowling klot.
Två handsfattning, ränna rullning eller om jag ska använda mig av distrationstaktiken. För något måste jag nog ta till om jag inte ska dunder förlora...
/vink vink
Jobbar man som vi inom en "bransch" med dygnet runt verksamhet är det svårt, till och med nästan hopplöst att få till att alla kan komma iväg om så bara några timmar. Trots det har vi lyckats två gånger inom tio år att fixa vikarier så att alla ordinarie kunde gå på samma tillställning samma kväll...
Igår kväll hade vi After Work ( lite på någras begäran/önskemål ) och vi blev som mest sju st??!!
Vi hade mycket trevligt. Vi drack vin, åt mat och pratade massor ( om er som inte kom...hehehe ).
Det blev även en kaffe med dotter E som kom ner efter avslutat arbetspass innan mannen hämtade hem oss.
Men idag sitter jag med lite huvudvärk ( efter tre glas rött ) och funderar/räknar på hur många vi är på vår arbetsplats och jag får det till ca 45 st.
6 st jobbade kväll
11 st jobbade lördag morgon
Saknade alltså 21 st!
Okej, jag vet att vissa absolut inte vill umgås med arbetskolleger på fritiden och jag respekterar det!
Lite tråkigt bara att det blir så här dålig uppslutning eftersom det pratas ganska ofta om att man vill göra något tillsammans.
Hur som helst så tänker vi göra ett nytt försök i april och kanske några till har lust att umgås några få timmar en fredags kväll?
När vi lämnade stället var det fullt av poliser i hela city och vi ( lätt insnöade ) fattade ingenting. Vi spekulerade i om det var Champions League fotboll, vilket resulterade i skrattanfall när det lät som om gulliga M trodde att de spelade inne på Pitchers...*ler fortfarande*
Vi insåg senare att det varit derby i hockey därav det enorma polis pådraget.
Idag lördag är sonens dag.
Vi ska spela bowling och äta Taco buffe på Strike med underbara Nelson gruppen. Nelson gruppen är barn gruppen inom Överviktigas Riksförbund och det är en helt underbar samling glada, positiva och roliga människor, så det ska bli mycket trevligt att umgås med alla dessa i kväll.
Jag tror jag ska ta några kort i smyg...hahaha...De brukar gärna vilja vara med på bild...hihihi.
Nu är det dags att fundera ut vilken taktik jag ska använda vid kastandet av bowling klot.
Två handsfattning, ränna rullning eller om jag ska använda mig av distrationstaktiken. För något måste jag nog ta till om jag inte ska dunder förlora...
/vink vink
fredag 18 februari 2011
Ganska galet idag...
...har det varit!
Morgonen var så kall att bokstäver hängde i luften alldeles frusna, efter att jag uttalat dom vid "rökrutan".
Förmiddagen var lugn ( nästan ) och fridfull ( inte hela tiden ).
Lunchen ( blev förlängd nere på stan tillsammans med mannen )bestod av suschi...Mmm.
Tillbaka på jobbet ( endast en timme ) och vild kalabalik utbröt/hade utbrutit och jag tog tag i de saker jag kände för och började med ett galet samtal med goa vännen H, ett udda samtal från ekonom och onödiga samtal med andra. Övriga konstigheter ignorerade jag på ett ganska ovanligt nonchalant sätt för att vara jag. Men idag hade jag bestämt att inget absolut ingenting skulle få förstöra mitt goda humör!!
Väl hemma öppnade jag min nya leksak, som innehöll beskrivningsfoldrar på 15 st språk. Tänk att alla papper i förpackningen tog större plats i kartongen än själva leksaken...snacka om miljö slöseri!!
Hur som helst hinner jag inte skriva mer nu, eftersom jag är på språng för att träffa mysiga, roliga och trevliga vänner för en AW på stan...
Kanske, kanske jag inviger min nya toy...hehe...Kameran ska iallafall med och rapport kommer under lördagen...
/vink vink vi kanske ses i dimman...eller...hihi
Morgonen var så kall att bokstäver hängde i luften alldeles frusna, efter att jag uttalat dom vid "rökrutan".
Förmiddagen var lugn ( nästan ) och fridfull ( inte hela tiden ).
Lunchen ( blev förlängd nere på stan tillsammans med mannen )bestod av suschi...Mmm.
Tillbaka på jobbet ( endast en timme ) och vild kalabalik utbröt/hade utbrutit och jag tog tag i de saker jag kände för och började med ett galet samtal med goa vännen H, ett udda samtal från ekonom och onödiga samtal med andra. Övriga konstigheter ignorerade jag på ett ganska ovanligt nonchalant sätt för att vara jag. Men idag hade jag bestämt att inget absolut ingenting skulle få förstöra mitt goda humör!!
Väl hemma öppnade jag min nya leksak, som innehöll beskrivningsfoldrar på 15 st språk. Tänk att alla papper i förpackningen tog större plats i kartongen än själva leksaken...snacka om miljö slöseri!!
Hur som helst hinner jag inte skriva mer nu, eftersom jag är på språng för att träffa mysiga, roliga och trevliga vänner för en AW på stan...
Kanske, kanske jag inviger min nya toy...hehe...Kameran ska iallafall med och rapport kommer under lördagen...
/vink vink vi kanske ses i dimman...eller...hihi
torsdag 17 februari 2011
Min hat-torsdag i bilder som slutade bra!!
Nästan hela dagen har jag stirrat på följande;
När klockan var 15.30 brände det i kinderna och sved på hakan...men då var jag också färdig för denna gången...Tjoho, vad underbart. Nu dröjer det fyra veckor ( kanske ) till nästa gång. =)
Vi har hur många block, kladdlappar och noteblocks som helst men trots det har min vänsterhand en förmåga att se ut såhär;
Nästan varje dag finns det siffror på den och jag som hatar matematik?!!?
Såhär ser det ut när jag ska ut och lufta mig lite, vilket jag inte hinner så ofta en dag som denna;
Observera gärna skyddsmarkeringen för oss drullputtar!!
Äntligen hemma och sonen fixar kvällsmat, mannen sover och jag ska snart handla lite smått och gott.
/vink vink
När klockan var 15.30 brände det i kinderna och sved på hakan...men då var jag också färdig för denna gången...Tjoho, vad underbart. Nu dröjer det fyra veckor ( kanske ) till nästa gång. =)
Vi har hur många block, kladdlappar och noteblocks som helst men trots det har min vänsterhand en förmåga att se ut såhär;
Nästan varje dag finns det siffror på den och jag som hatar matematik?!!?
Såhär ser det ut när jag ska ut och lufta mig lite, vilket jag inte hinner så ofta en dag som denna;
Observera gärna skyddsmarkeringen för oss drullputtar!!
Äntligen hemma och sonen fixar kvällsmat, mannen sover och jag ska snart handla lite smått och gott.
/vink vink
Så var det dags igen...
...att färdigställa schema.
Det är absolut inte en favorit sysselsättning, det är förutom arkivering den tråkigaste, jobbigaste och mest värdelösa arbetsuppgiften jag har. Att den dessutom återkommer var fjärde vecka gör inte saken bättre...
Desto roligare idag är att mannen kommer hem ( om inget oförutsätt händer på vägen ) redan idag torsdag, vilket gör att jag tror att jag jobbar med schemat tills jag är klart om det så blir till sena kvällen ( om ögonen och huvudet orkar ).
Den här gången känns det extra tungt på grund av olika skäl som kanske inte ska nämnas här, men saker är inte vad de en gång var helt enkelt...
Moroten till mig själv att bli färdig idag är morgondagens AfterWork...*peppar mig själv*
Är tacksam över att svärfar kan hämta mannen i Sala vid lunchtid, så jag slipper ta tid från jobbet och framförallt slipper åka ända till Sala!!
Oj oj nu tickar klockan väldigt fort och jag måste rusa...
/vink vink
Det är absolut inte en favorit sysselsättning, det är förutom arkivering den tråkigaste, jobbigaste och mest värdelösa arbetsuppgiften jag har. Att den dessutom återkommer var fjärde vecka gör inte saken bättre...
Desto roligare idag är att mannen kommer hem ( om inget oförutsätt händer på vägen ) redan idag torsdag, vilket gör att jag tror att jag jobbar med schemat tills jag är klart om det så blir till sena kvällen ( om ögonen och huvudet orkar ).
Den här gången känns det extra tungt på grund av olika skäl som kanske inte ska nämnas här, men saker är inte vad de en gång var helt enkelt...
Moroten till mig själv att bli färdig idag är morgondagens AfterWork...*peppar mig själv*
Är tacksam över att svärfar kan hämta mannen i Sala vid lunchtid, så jag slipper ta tid från jobbet och framförallt slipper åka ända till Sala!!
Oj oj nu tickar klockan väldigt fort och jag måste rusa...
/vink vink
onsdag 16 februari 2011
Rakt på sak till Marita!
Tänkte skriva ett kort inlägg utan krusiduller, undermeningar och tre punkter.
Nu har jag suttit och stirrat på första meningen i 40 minuter och det var inte så enkelt som jag trodde.
Mitt arbete är både roligt och tråkigt.
Idag har vi skrattat en hel del. Diskussionerna har handlat om hushållsmaskiner, veto och taktik.
Jaha! Roligare blev det inte.
Min outfit idag bestod av;
Svarta jeans, svart linne och svart kofta. Bröt av det svarta med gråa strumpor. Detta hade jag till och från jobbet.
Arbetskläderna är beiga ( konstig stavning ) byxor, vinröd överdel och gråa foppatofflor.
Efter-duschen-mys-klädseln blev röda joggingbyxor, röd collegetröja med dragkedja och svarta termosockor ( pyjamas under )
Fritiden är både lätt och tung.
Jag har tvättat lite, lagat mat och diskat. Slutligen tittade jag på tv och favorit programmen idag var två matlagningsprogramm.
Jaha! Coolare blev det inte.
Blänger på vad jag skrivit och tycker det är väldigt torftigt.
Inser att livet är inte speciellt häftigt utan ganska enkelspårigt, men desto roligare när det verkligen inträffar annorlunda saker.
/vink vink
Nu har jag suttit och stirrat på första meningen i 40 minuter och det var inte så enkelt som jag trodde.
Mitt arbete är både roligt och tråkigt.
Idag har vi skrattat en hel del. Diskussionerna har handlat om hushållsmaskiner, veto och taktik.
Jaha! Roligare blev det inte.
Min outfit idag bestod av;
Svarta jeans, svart linne och svart kofta. Bröt av det svarta med gråa strumpor. Detta hade jag till och från jobbet.
Arbetskläderna är beiga ( konstig stavning ) byxor, vinröd överdel och gråa foppatofflor.
Efter-duschen-mys-klädseln blev röda joggingbyxor, röd collegetröja med dragkedja och svarta termosockor ( pyjamas under )
Fritiden är både lätt och tung.
Jag har tvättat lite, lagat mat och diskat. Slutligen tittade jag på tv och favorit programmen idag var två matlagningsprogramm.
Jaha! Coolare blev det inte.
Blänger på vad jag skrivit och tycker det är väldigt torftigt.
Inser att livet är inte speciellt häftigt utan ganska enkelspårigt, men desto roligare när det verkligen inträffar annorlunda saker.
/vink vink
Har idag upptäckt att vissa kroppsdelar växer!
Efter konstig morgon med mycket snubblande ( utan skador ) kom jag till jobbet, hämtade arbetskläderna och kunde inte förstå varför byxorna var så trånga?
Förtvivlad kom jag att tänka på alla godsaker jag åt med glad min i måndags...
Fick sedan en ide och ålade mig ur byxorna, tittade på storleken och blev genast på bättre humör då jag upptäckte att jag tagit två nummer för små...Och jag fick faktiskt på mig dom ( det var dock fruktansvärt obekvämt )!
Öronen växte till Dumbo storlek några stunder i dag, vilket man kanske inte ska erkänna, för ja jag har tjyvlyssnat...Ni vet sådär som man ser på film med böjda knän, ena armen på ryggen och örat tätt mot dörren. hehe
Till mitt försvar måste jag skriva att...*tänker*...skit oxå, jag har ingen bra förklaring till detta ruttna beteende. Ingen ursäkt och absolut inget jag känner mig stolt över. Men gjort är gjort och det jag hörde gjorde mig så glad, upprymd och lättad att jag skulle göra det igen för att stilla mitt sinne. *slår volter i hallen*
Mitt ego har börjat utvecklas till abnormitet och det yttrar sig i att jag hellre sitter vid datorn än tvättar ( vilket resulterar i rågad tvättkorg som jag avskyr ), kylskåpet är oftare och oftare mer tomt än fullt ( jag nöjer mig med en äggmacka på kvällen, barnen blir dock inte glada då ) och blommorna ( har jag nämnt tidigare ) står vissna, ruttna och helt döda kvar i fönstren.
Kan detta bero på att barnen börjar bli stora och jag redan nu förbereder mig för ensamheten som kommer att uppstå när alla flyttat?
I så fall är jag ute i väldigt god tid eftersom sladdisen "bara" blir 13 år i år...;)
*tar mig i kragen*
Dags att trolla fram lite mat, trixa undan tvätten och med magiska händer få blommorna att vakna till liv ( njae, blommorna tror jag att jag struntar i ).
/vink vink
Förtvivlad kom jag att tänka på alla godsaker jag åt med glad min i måndags...
Fick sedan en ide och ålade mig ur byxorna, tittade på storleken och blev genast på bättre humör då jag upptäckte att jag tagit två nummer för små...Och jag fick faktiskt på mig dom ( det var dock fruktansvärt obekvämt )!
Öronen växte till Dumbo storlek några stunder i dag, vilket man kanske inte ska erkänna, för ja jag har tjyvlyssnat...Ni vet sådär som man ser på film med böjda knän, ena armen på ryggen och örat tätt mot dörren. hehe
Till mitt försvar måste jag skriva att...*tänker*...skit oxå, jag har ingen bra förklaring till detta ruttna beteende. Ingen ursäkt och absolut inget jag känner mig stolt över. Men gjort är gjort och det jag hörde gjorde mig så glad, upprymd och lättad att jag skulle göra det igen för att stilla mitt sinne. *slår volter i hallen*
Mitt ego har börjat utvecklas till abnormitet och det yttrar sig i att jag hellre sitter vid datorn än tvättar ( vilket resulterar i rågad tvättkorg som jag avskyr ), kylskåpet är oftare och oftare mer tomt än fullt ( jag nöjer mig med en äggmacka på kvällen, barnen blir dock inte glada då ) och blommorna ( har jag nämnt tidigare ) står vissna, ruttna och helt döda kvar i fönstren.
Kan detta bero på att barnen börjar bli stora och jag redan nu förbereder mig för ensamheten som kommer att uppstå när alla flyttat?
I så fall är jag ute i väldigt god tid eftersom sladdisen "bara" blir 13 år i år...;)
*tar mig i kragen*
Dags att trolla fram lite mat, trixa undan tvätten och med magiska händer få blommorna att vakna till liv ( njae, blommorna tror jag att jag struntar i ).
/vink vink
tisdag 15 februari 2011
Tänk att det händer igen och igen....
..och igen!
Sista tiden har varit lugn, trygg och vanlig.
Barnen har rest i vinterväglag med bil utan problem, vi har hållit hos ganska friska för lite snor i näsan är inget att prata om.
Jobbet har rullat på i lagom dos, inte för mycket eller för lite att göra.
När allt är lagom går man ner i varv, man slappnar av och flyter med.
PANG!
Då händer det!
Meddelandet löd; Himla skit.
Bara det stod det, ingenting mer...
Jag skyndade mig hem, kastade av mig jackan och startade datorn så fort att skorna satt kvar på fötterna ända in i köket ( i och för sig inget ovanligt på sommaren, men nu är det vinter, snö och slask ).
Trummade otåligt med fingrarna i bordet och aldrig har min lilla rosa startat sig så långsamt som idag. Försöker logga in mig på mailen, när datorn plötsligt vill göra en viruskoll och jag svär som en tok för mannen har sagt att jag måste låta den göra det när den indikerar det. Mannens måste bytte jag idag ut mot bör och tryckte bort viruskollrutan ( den heter säkert något annat, men inte som jag kommer på nu iallafall ).
Öppnar inkorgen och läser, läser och läser igen.
Tar djupa andetag och läser igen.
Tänker en stund och inser att det nog, kanske eller eventuellt inte var så illa. Behöver bara fundera ut rätt strategi inför detta omtumlande och oväntade ( eller egentligen väntade beskedet, men jag hade lite hopp kvar eftersom svaret hade dröjt så länge )
Svarade kortfattat att det finns lite att diskutera i morgon.
Nu har det gått ca 45 minuter sedan jag läste mailet och mina känslor har ändrats ganska mycket. Från ilska, frustration och vanmakt till förväntan, spänning och lite, lite hämnd.
Ja...ibland blir saker inte som man tänkt, trott eller önskat men det kanske är bra!
Vi människor behöver nog kastas ur vår box ibland, känna turbulensen och få stimulera hjärnan lite nu och då.
Så de kommande dagarna/veckorna ska jag observera hur detta hanteras från olika håll...*njuter lite nu och ler faktiskt skadeglatt*
Vad har jag lärt mig av den sista timmen?
Jo, att min man har nog rätt...jag kanske är en liten berg och dalbana trots allt...*asg*
/vink vink
Sista tiden har varit lugn, trygg och vanlig.
Barnen har rest i vinterväglag med bil utan problem, vi har hållit hos ganska friska för lite snor i näsan är inget att prata om.
Jobbet har rullat på i lagom dos, inte för mycket eller för lite att göra.
När allt är lagom går man ner i varv, man slappnar av och flyter med.
PANG!
Då händer det!
Meddelandet löd; Himla skit.
Bara det stod det, ingenting mer...
Jag skyndade mig hem, kastade av mig jackan och startade datorn så fort att skorna satt kvar på fötterna ända in i köket ( i och för sig inget ovanligt på sommaren, men nu är det vinter, snö och slask ).
Trummade otåligt med fingrarna i bordet och aldrig har min lilla rosa startat sig så långsamt som idag. Försöker logga in mig på mailen, när datorn plötsligt vill göra en viruskoll och jag svär som en tok för mannen har sagt att jag måste låta den göra det när den indikerar det. Mannens måste bytte jag idag ut mot bör och tryckte bort viruskollrutan ( den heter säkert något annat, men inte som jag kommer på nu iallafall ).
Öppnar inkorgen och läser, läser och läser igen.
Tar djupa andetag och läser igen.
Tänker en stund och inser att det nog, kanske eller eventuellt inte var så illa. Behöver bara fundera ut rätt strategi inför detta omtumlande och oväntade ( eller egentligen väntade beskedet, men jag hade lite hopp kvar eftersom svaret hade dröjt så länge )
Svarade kortfattat att det finns lite att diskutera i morgon.
Nu har det gått ca 45 minuter sedan jag läste mailet och mina känslor har ändrats ganska mycket. Från ilska, frustration och vanmakt till förväntan, spänning och lite, lite hämnd.
Ja...ibland blir saker inte som man tänkt, trott eller önskat men det kanske är bra!
Vi människor behöver nog kastas ur vår box ibland, känna turbulensen och få stimulera hjärnan lite nu och då.
Så de kommande dagarna/veckorna ska jag observera hur detta hanteras från olika håll...*njuter lite nu och ler faktiskt skadeglatt*
Vad har jag lärt mig av den sista timmen?
Jo, att min man har nog rätt...jag kanske är en liten berg och dalbana trots allt...*asg*
/vink vink
måndag 14 februari 2011
Alla hjärtans dag...
...och ni har väl följt den kommersiella strömmen och köpt hjärtan, blommor och chocklad.
Jag nöjer mig med att ge er alla en urgullig bild...=)
Själv har jag i skrivandes stund ätit tre vanilj hjärtan, en vaniljmunk och ett gäng hallonhjärtan och det finns mer gott i kylskåpet...till senare när barnen lagt sig!!
Så beach 2011 kan jag nog glömma, eller oxå är det som det är!!
Att hålla en diet är ganska svårt när man börjar tänka på hur mycket det finns att fira på ett år;
Alla hjärtans dag
Semlor
Påsk
Fredags mys
Skolavslutning/Student
Midsommar
Lördags gott
Halloween
Kanelbullens dag
Jul
Nyår
+ Alla födelsedagar, kanske dop och om man har tur även bröllop...
Vill man fira riktigt mycket kan man dessutom kolla med vänner och arbetskamrater från andra länder vad de firar som inte vi gör och lägga till det på ovanstående lista.
Jag antar att ni förstår min poäng; Det är liksom inte meningen att vi ska banta, följa olika dieter och hålla igen. Utan livet går ut på att äta gott så fort tillfälle ges.
Nu bjuder jag på en favorit bild innan jag surfar vidare i letandet efter en diktafon till bra pris...=)
/vink vink
Jag nöjer mig med att ge er alla en urgullig bild...=)
Själv har jag i skrivandes stund ätit tre vanilj hjärtan, en vaniljmunk och ett gäng hallonhjärtan och det finns mer gott i kylskåpet...till senare när barnen lagt sig!!
Så beach 2011 kan jag nog glömma, eller oxå är det som det är!!
Att hålla en diet är ganska svårt när man börjar tänka på hur mycket det finns att fira på ett år;
Alla hjärtans dag
Semlor
Påsk
Fredags mys
Skolavslutning/Student
Midsommar
Lördags gott
Halloween
Kanelbullens dag
Jul
Nyår
+ Alla födelsedagar, kanske dop och om man har tur även bröllop...
Vill man fira riktigt mycket kan man dessutom kolla med vänner och arbetskamrater från andra länder vad de firar som inte vi gör och lägga till det på ovanstående lista.
Jag antar att ni förstår min poäng; Det är liksom inte meningen att vi ska banta, följa olika dieter och hålla igen. Utan livet går ut på att äta gott så fort tillfälle ges.
Nu bjuder jag på en favorit bild innan jag surfar vidare i letandet efter en diktafon till bra pris...=)
/vink vink
söndag 13 februari 2011
Vissa dagar är utan tankar...
...som idag!
Var en sväng till Maxi för att komplettera den långa inköpslistan från igår. Såg på tidningslöpen att Melodifestivalen är/var en katastrof tillställning. Konstigt tycker jag som faktiskt gillade gårdagens program bättre än förra lördagen, men så brukar det vara...
Nu sitter man mest och väntar på ungdomarna som åkte från Norrköping senare än vad som var tänkt. Ska bli skönt när de är hemma igen...Då kan man liksom andas ut!!
Veckan som kommer är en schema vecka och det tycker jag däremot inte är roligt. Skojigare är det att vi får två nya kollegor redan i morgon måndag. En sjukgymnast och en arbetsterapeut, Välkomna in i gänget!! *ler stort*
Ikväll kollar vi på Solsidan ( såklart ) och Wallander ( också givet ).
/vink vink
Var en sväng till Maxi för att komplettera den långa inköpslistan från igår. Såg på tidningslöpen att Melodifestivalen är/var en katastrof tillställning. Konstigt tycker jag som faktiskt gillade gårdagens program bättre än förra lördagen, men så brukar det vara...
Nu sitter man mest och väntar på ungdomarna som åkte från Norrköping senare än vad som var tänkt. Ska bli skönt när de är hemma igen...Då kan man liksom andas ut!!
Veckan som kommer är en schema vecka och det tycker jag däremot inte är roligt. Skojigare är det att vi får två nya kollegor redan i morgon måndag. En sjukgymnast och en arbetsterapeut, Välkomna in i gänget!! *ler stort*
Ikväll kollar vi på Solsidan ( såklart ) och Wallander ( också givet ).
/vink vink
lördag 12 februari 2011
Åh...vad bra det är med SMS!!
När signalen kom första gången var det för tidigt, men "ungarna" hade stannat för att äta ( troligtvis frukost kl 12.30 ).
Andra gången det knackade till var de framme och jag kunde shoppa loss, efter att ha pratat en stund med pojkväns pappa.
Idag tänker jag inte avslöja vilka affärer vi har varit i, men en super läcker liten radio har nu placerats i mitt köksfönster!
En fel konstruerad rullgardin ( som mannen nu sitter och förstör fingrarna på ) har vi införskaffat till sovrummet, eftersom jag avskyr att vakna med solen rakt i ögonen.
Lite strumpor slank ner i kundvagnen så nu tänker jag slänga alla ( och jag menar alla ) udda strumpor som jag samlat/sparat för utifall att kompis strumpan dyker upp. Vilket aldrig händer!!
Vilken underbar dag...
...om man bortser från det vita eländet på marken och minusgraderna på termometern!
/vink vink
Andra gången det knackade till var de framme och jag kunde shoppa loss, efter att ha pratat en stund med pojkväns pappa.
Idag tänker jag inte avslöja vilka affärer vi har varit i, men en super läcker liten radio har nu placerats i mitt köksfönster!
En fel konstruerad rullgardin ( som mannen nu sitter och förstör fingrarna på ) har vi införskaffat till sovrummet, eftersom jag avskyr att vakna med solen rakt i ögonen.
Lite strumpor slank ner i kundvagnen så nu tänker jag slänga alla ( och jag menar alla ) udda strumpor som jag samlat/sparat för utifall att kompis strumpan dyker upp. Vilket aldrig händer!!
Vilken underbar dag...
...om man bortser från det vita eländet på marken och minusgraderna på termometern!
/vink vink
Man får vara orolig som mamma...
...utan att det ska betyda att man inte litar på ungarna!!
Min orolighet brukar visa sig på följande sätt;
- Ett plockande/städande, vilket är bra, men det är knappast rationellt...
- Envist blängande på telefonen, som tyvärr ger huvudvärk...
- Otaliga mängder kaffe och som tur är är magen van vid ständigt kaffe-pimplande...
Precis som ovanstående har min förmiddag sett ut hittills, eftersom de vuxna barnen med sina pojkvänner är på väg till Norrköping och sina små kusiner.
De kommer att få en underbar helg är jag säker på och när SMS-signalen kommer om ca 30 minuter kommer även jag att kunna slappna av.
*fortsätter vandringen i lägenheten med kaffekopp i ena handen, telefonen i fickan och bärandet av saker som ligger på fel plats i andra handen*
/vink vink
Min orolighet brukar visa sig på följande sätt;
- Ett plockande/städande, vilket är bra, men det är knappast rationellt...
- Envist blängande på telefonen, som tyvärr ger huvudvärk...
- Otaliga mängder kaffe och som tur är är magen van vid ständigt kaffe-pimplande...
Precis som ovanstående har min förmiddag sett ut hittills, eftersom de vuxna barnen med sina pojkvänner är på väg till Norrköping och sina små kusiner.
De kommer att få en underbar helg är jag säker på och när SMS-signalen kommer om ca 30 minuter kommer även jag att kunna slappna av.
*fortsätter vandringen i lägenheten med kaffekopp i ena handen, telefonen i fickan och bärandet av saker som ligger på fel plats i andra handen*
/vink vink
fredag 11 februari 2011
Det var länge sedan...
...det hände, men idag var jag tvungen!
Abstinensen var vansinnigt svår att kontrollera och jag drogs liksom magneter mot "stället".
Normalt sett brukar jag inte hamna i jag-är-utan-sitsen, utan har alltid ett lager på golvet eller hyllan.
När det för drygt en vecka sen tog slut, blev tomt och ödsligt, försökte jag intala mig att jag klarar mig i tre veckor.
Mantran som;
Det ska gå!
Marie, du är stark!
Det handlar bara om en kort period!
har snurrat i huvudet dygnet runt.
Kapitulationen var svår, nederlaget hårt när jag fick inse idag att jag inte klarade av att stå emot.
Vid lunch tid drogs stegen sakta, oerhört långsamt mot alla de underbara, färggranna och dammiga runt hörnet.
Att lukten som strömmade mot mig stack i näsan och händernas skakningar ökade desto närmare jag kom, var inget som kunde hindra mig.
Länge stod jag några centimeter ifrån och tittade med stora nästan tårögda ögon, innan armarna höjdes, sträcktes fram och tog ett fast tag om första bästa...
...bok!!
Om två veckor är det bokrea och jag längtar alleles kolossalt mycket.
Tills vidare får jag hålla till godo med en/flera låneböcker.
Stackars, stackars mig...=)
/vink vink
Abstinensen var vansinnigt svår att kontrollera och jag drogs liksom magneter mot "stället".
Normalt sett brukar jag inte hamna i jag-är-utan-sitsen, utan har alltid ett lager på golvet eller hyllan.
När det för drygt en vecka sen tog slut, blev tomt och ödsligt, försökte jag intala mig att jag klarar mig i tre veckor.
Mantran som;
Det ska gå!
Marie, du är stark!
Det handlar bara om en kort period!
har snurrat i huvudet dygnet runt.
Kapitulationen var svår, nederlaget hårt när jag fick inse idag att jag inte klarade av att stå emot.
Vid lunch tid drogs stegen sakta, oerhört långsamt mot alla de underbara, färggranna och dammiga runt hörnet.
Att lukten som strömmade mot mig stack i näsan och händernas skakningar ökade desto närmare jag kom, var inget som kunde hindra mig.
Länge stod jag några centimeter ifrån och tittade med stora nästan tårögda ögon, innan armarna höjdes, sträcktes fram och tog ett fast tag om första bästa...
...bok!!
Om två veckor är det bokrea och jag längtar alleles kolossalt mycket.
Tills vidare får jag hålla till godo med en/flera låneböcker.
Stackars, stackars mig...=)
/vink vink
Vädret...
...ska jag inte skriva om idag!
Däremot kan jag erkänna att idag var det extremt bra, varmt och underbart att byta om till arbetskläder när jag sent omsider kom fram.
Blöt av snö ända upp på låren ( nerifrån ) och ner till midjan ( ovanifrån ), var det inte många centimeter som var torra...
Innan vi ens kom fram till bilen var det vallar att bestiga, försvunna trappor att hitta och släpande av skyffel.
Att köra fast i snön på väg ner till E18 var en annorlunda upplevelse, men eftersom skyffeln var med och jag redan blöt, kall och förbannad var det bara att fortsätta leka plogbil i miniatyr.
Den lilla biten som åktes på E18 kändes som 3 timmar på den sämsta av de sämstas grusvägar, fast frusen!!
Väl framme på jobbet bestämde jag att inte en meter till kör jag förrän snön är helt borta, varpå jag ringde mannen för hämtning av Volvo...Beställde då även hämtning av fru senare på dagen...
Nu är ganska många vägar plogade, solen strålar ner från klarblå himmel och jag funderar på att åka och handla så hotet om att inte köra mer i vinter var lite dumt, det erkänner jag med lite rodnad på kinderna...;)
Idag funderar jag annars på hur det kommer sig att man kan tycka väldigt illa om en person bland, för att andra stunder tycka väldigt bra om han/hon/det??
Är det min sinnestämmning som är så berg och dal-aktig eller är det den andre personens?
Nu tar vi en mycket efterlängtad helg!!
/vink vink
Däremot kan jag erkänna att idag var det extremt bra, varmt och underbart att byta om till arbetskläder när jag sent omsider kom fram.
Blöt av snö ända upp på låren ( nerifrån ) och ner till midjan ( ovanifrån ), var det inte många centimeter som var torra...
Innan vi ens kom fram till bilen var det vallar att bestiga, försvunna trappor att hitta och släpande av skyffel.
Att köra fast i snön på väg ner till E18 var en annorlunda upplevelse, men eftersom skyffeln var med och jag redan blöt, kall och förbannad var det bara att fortsätta leka plogbil i miniatyr.
Den lilla biten som åktes på E18 kändes som 3 timmar på den sämsta av de sämstas grusvägar, fast frusen!!
Väl framme på jobbet bestämde jag att inte en meter till kör jag förrän snön är helt borta, varpå jag ringde mannen för hämtning av Volvo...Beställde då även hämtning av fru senare på dagen...
Nu är ganska många vägar plogade, solen strålar ner från klarblå himmel och jag funderar på att åka och handla så hotet om att inte köra mer i vinter var lite dumt, det erkänner jag med lite rodnad på kinderna...;)
Idag funderar jag annars på hur det kommer sig att man kan tycka väldigt illa om en person bland, för att andra stunder tycka väldigt bra om han/hon/det??
Är det min sinnestämmning som är så berg och dal-aktig eller är det den andre personens?
Nu tar vi en mycket efterlängtad helg!!
/vink vink
torsdag 10 februari 2011
Ibland undrar jag om mina barn...
...har änglavakt eller djävulen på axeln.
När låten "På min radio" med gruppen Noice började spela på min mobil vid lunch tid idag hann jag sprätta iväg en gaffel, tänka tusen tankar samtidigt som adrenalinet flödade ut i varenda por i kroppen.
Jag visste att dotter A var på väg till E-tuna med bil på anställningsintervju och en sådan vill man inte missa trots att det snöade...
Hon kom inte längre än till Erikslund, fick hjälp av en otroligt gullig bärgare och jag andades ut när hon ringde och berättade att hon var hemma igen.
Huvudvärk, lite frossa och repor på bilen...Så det gick bra även denna gång!!
Väl hemma nu på eftermiddagen läser jag VLT på nätet och inser att hon hade aldrig tagit sig till E-tuna, för det var stopp redan vid infarten p g a andra olyckor.
Så med facit i hand undrar jag vem vaktade idag?
Djävulen som "ordnade" en liten olycka nästan utan skador eller ängeln som höll andra bilar borta??
Hur som helst sitter jag nu och är otroligt, vansinnigt och obeskrivbart lycklig över att höra hennes berättelse hemma vid köksbordet.
Nu dags att samla ihop mig för det ska bli Pustosoppa med färskt bröd om en stund...=)
/vink vink
När låten "På min radio" med gruppen Noice började spela på min mobil vid lunch tid idag hann jag sprätta iväg en gaffel, tänka tusen tankar samtidigt som adrenalinet flödade ut i varenda por i kroppen.
Jag visste att dotter A var på väg till E-tuna med bil på anställningsintervju och en sådan vill man inte missa trots att det snöade...
Hon kom inte längre än till Erikslund, fick hjälp av en otroligt gullig bärgare och jag andades ut när hon ringde och berättade att hon var hemma igen.
Huvudvärk, lite frossa och repor på bilen...Så det gick bra även denna gång!!
Väl hemma nu på eftermiddagen läser jag VLT på nätet och inser att hon hade aldrig tagit sig till E-tuna, för det var stopp redan vid infarten p g a andra olyckor.
Så med facit i hand undrar jag vem vaktade idag?
Djävulen som "ordnade" en liten olycka nästan utan skador eller ängeln som höll andra bilar borta??
Hur som helst sitter jag nu och är otroligt, vansinnigt och obeskrivbart lycklig över att höra hennes berättelse hemma vid köksbordet.
Nu dags att samla ihop mig för det ska bli Pustosoppa med färskt bröd om en stund...=)
/vink vink
onsdag 9 februari 2011
Ibland måste man påminna...
...sig och andra om hur bra vi har det i Sverige!
Sjukförsäkringen är absolut inte bra, men på andra håll i världen finns det inte ens läkare, sjukhus eller mediciner att tillgå. Om vi åker till akuten eller ringer efter ambulans blir vi inte nekade hjälp. Att behöva rabbla ett försäkringsnummer innan t ex en akut blindtarms operation ska påbörjas är för oss helt främmande.
Visst händer det att en liten, halvstor eller stor strejk dras igång, men absolut inte så det drabbar tredje part. Det betyder att vård personal alltid är undantagna och ICA-butiker strejkar inte samtidigt.
Till skillnad från andra länder, där alla stänger sina butiker, restauranger och annat för att kunna vara med i de otroliga upplopp som startas. Där alla helt plötsligt förvandlas till bödlar och allt är tillåtet.
Här hemma sker mord på grund av svartsjuka, gängbildningar och ibland även oprovocerat.
I vissa andra länder sker mord till allmän beskådning, där man bjuder in allmänheten att också kasta sten på oskyldiga flickor. Flickor som först blir stympade i underlivet och sedan tvångsgifts med mycket äldre män som betalar för sin blivande fru.
*läser dagens tidning*
Vem ska ärva Lena Nyman? - Öhh, vem bryr sig...
Nu ska man ha svarta brudklänningar vid giftermål... - Jaså?!!?
Helsidor med reklam för Viking Line, Posten ( och här undrar jag? finns posten numera och i så fall var då? ) och även Apoteket...
*kastar tidningen*
Vi har det otroligt bra här i Sverige.
Inga jordbävningar, vulkanutbrott men en och annan storm drar förbi ibland, vilket medför lite strömavbrott...men och...;)
Det står inte militärer överallt utmed gatorna och de envisa försäljarna kan man snäsa av utan att riskera en knytnäve i ansiktet.
Idag var det en extra bra dag med strålande sol, takdropp och det väntade mailet kom med positivt besked!! *ler stort*
/vink vink
Sjukförsäkringen är absolut inte bra, men på andra håll i världen finns det inte ens läkare, sjukhus eller mediciner att tillgå. Om vi åker till akuten eller ringer efter ambulans blir vi inte nekade hjälp. Att behöva rabbla ett försäkringsnummer innan t ex en akut blindtarms operation ska påbörjas är för oss helt främmande.
Visst händer det att en liten, halvstor eller stor strejk dras igång, men absolut inte så det drabbar tredje part. Det betyder att vård personal alltid är undantagna och ICA-butiker strejkar inte samtidigt.
Till skillnad från andra länder, där alla stänger sina butiker, restauranger och annat för att kunna vara med i de otroliga upplopp som startas. Där alla helt plötsligt förvandlas till bödlar och allt är tillåtet.
Här hemma sker mord på grund av svartsjuka, gängbildningar och ibland även oprovocerat.
I vissa andra länder sker mord till allmän beskådning, där man bjuder in allmänheten att också kasta sten på oskyldiga flickor. Flickor som först blir stympade i underlivet och sedan tvångsgifts med mycket äldre män som betalar för sin blivande fru.
*läser dagens tidning*
Vem ska ärva Lena Nyman? - Öhh, vem bryr sig...
Nu ska man ha svarta brudklänningar vid giftermål... - Jaså?!!?
Helsidor med reklam för Viking Line, Posten ( och här undrar jag? finns posten numera och i så fall var då? ) och även Apoteket...
*kastar tidningen*
Vi har det otroligt bra här i Sverige.
Inga jordbävningar, vulkanutbrott men en och annan storm drar förbi ibland, vilket medför lite strömavbrott...men och...;)
Det står inte militärer överallt utmed gatorna och de envisa försäljarna kan man snäsa av utan att riskera en knytnäve i ansiktet.
Idag var det en extra bra dag med strålande sol, takdropp och det väntade mailet kom med positivt besked!! *ler stort*
/vink vink
tisdag 8 februari 2011
Möten
Tänk vad många möten man kan få höra om, delta i och unvika om det går.
Idag menar jag inte möten i bemärkelsen att två personer möter varandra på ICA eller en grupp vänner som möts i samband med ett träningspass, utan jag syftar på möten/sammanträden/sittningar där protokoll förs.
I de bästa av världar är ett möte till för alla deltagare, att alla får komma till tals och som slutkläm att något beslut fattas. Ännu bättre är det om uppföljningsmöte bokas inom rimlig tid och att då alla fullföljt sin del av avtalet.
Nu fungerar det inte som ovan. Det finns alldeles för många personer som inte förstår innebörden av ett möte. Ni vet! Det där som jag ofta tjatar om och återkommer till;
Alla har ett eget ansvar!
Alla har rättigheter!
Alla har skyldigheter!
Om inte alla på ett möte förstår dessa tre enkla, grundläggande och vanliga påståenden rasar hela sammanträdes konstellationen ihop...
Då blir det sittningar som är ineffektiva, elaka och beslutsfattiga, vilket betyder att de flesta deltagarna går därifrån ledsna, arga och otillfredställda.
Anledningen till detta inlägg ( som med stor sannolikhet är en upprepning ) är att jag avskyr, hatar och verkligen försöker undvika vissa möten ( för det mesta lyckas jag också, hihi ).
Eftermiddagen har jag tillbringat i glashuset Melker med ett gäng hittills ganska okända människor ( men blivande vänner ) under ett makalöst inspirerande, initiativ-rikt och glatt möte. För trots att vi alla har olika bakgrunder, uppfattningar och farhågor så tror jag att detta projekt kommer att bli otroligt roligt, spännande och utmanande ( vilket jag gillar och behöver ).
Så nu ska jag glömma de tråkiga, onödiga och vassa mötena och fokusera på mitt nya uppdrag inom organisationen, som än så länge inte är så stort men det kanske kan bli.
*ler stort*
/vink vink
Idag menar jag inte möten i bemärkelsen att två personer möter varandra på ICA eller en grupp vänner som möts i samband med ett träningspass, utan jag syftar på möten/sammanträden/sittningar där protokoll förs.
I de bästa av världar är ett möte till för alla deltagare, att alla får komma till tals och som slutkläm att något beslut fattas. Ännu bättre är det om uppföljningsmöte bokas inom rimlig tid och att då alla fullföljt sin del av avtalet.
Nu fungerar det inte som ovan. Det finns alldeles för många personer som inte förstår innebörden av ett möte. Ni vet! Det där som jag ofta tjatar om och återkommer till;
Alla har ett eget ansvar!
Alla har rättigheter!
Alla har skyldigheter!
Om inte alla på ett möte förstår dessa tre enkla, grundläggande och vanliga påståenden rasar hela sammanträdes konstellationen ihop...
Då blir det sittningar som är ineffektiva, elaka och beslutsfattiga, vilket betyder att de flesta deltagarna går därifrån ledsna, arga och otillfredställda.
Anledningen till detta inlägg ( som med stor sannolikhet är en upprepning ) är att jag avskyr, hatar och verkligen försöker undvika vissa möten ( för det mesta lyckas jag också, hihi ).
Eftermiddagen har jag tillbringat i glashuset Melker med ett gäng hittills ganska okända människor ( men blivande vänner ) under ett makalöst inspirerande, initiativ-rikt och glatt möte. För trots att vi alla har olika bakgrunder, uppfattningar och farhågor så tror jag att detta projekt kommer att bli otroligt roligt, spännande och utmanande ( vilket jag gillar och behöver ).
Så nu ska jag glömma de tråkiga, onödiga och vassa mötena och fokusera på mitt nya uppdrag inom organisationen, som än så länge inte är så stort men det kanske kan bli.
*ler stort*
/vink vink
måndag 7 februari 2011
Oj, vilken dag det blev
Nu undrar jag: Hur många chefer har jag? Hur många kommer det att bli innan det är klart? Kan detta påverka min löneförhandling i framtiden?
Att det finns chefer som inte kan med sina egna schema-system är mycket märkligt, eller?
Men å andra sidan framstår jag som ett enormt geni, vilket kan vara kul, häftigt och annorlunda...*asg*
Eftermiddagen ägnades åt skol-världen, vilken jag inte är så bevandrad i.
Detta möte har jag fått tjata mig till, så när välkomstfrasen låter;
Åh, vad roligt att du Marie och jag får möjlighet att mötas för att samtala...undrar man faktiskt hur det står till i skallen?!!?
Säg istället som det är;
Jaha, *djup suck* du är här nu, då är det bäst att vi pratar en stund då!!?
Med huvudet på sne' berättades det att det är lugnt i klassrummet och att kommunikationen fungerar bra. Dessutom är absolut kunskap viktigt och målen blir med största sannolikhet uppfyllda...bla bla bla...
När utläggningen var klar plockade jag fram mina papper, mail som inte besvarats och mål som inte har påbörjats ännu.
Efter ca 45 minuter var vi överens ( för denna gång ) om hur det ska se ut framöver för sonen. Nya "sittningar" inbokade och information varje vecka om vad som händer.
Dessutom hade de "glömt" att informera om att sonen finns till berörda personer inom kommunen d v s de som fördelar specialplatserna. Detta skulle åtgärdas omgående.
Fattas bara annat, tänkte jag som frågade om detta redan i fjärde klass...
Mycket trött i huvudet och med rutor innanför ögonlocket, stapplade jag hem för att steka fisk och fixa blomkålsmos.
Mannen får köra till trummorna och jag ska softa inför morgondagen som innefattar ett till spännande möte...*ler stort*
/vink vink
Att det finns chefer som inte kan med sina egna schema-system är mycket märkligt, eller?
Men å andra sidan framstår jag som ett enormt geni, vilket kan vara kul, häftigt och annorlunda...*asg*
Eftermiddagen ägnades åt skol-världen, vilken jag inte är så bevandrad i.
Detta möte har jag fått tjata mig till, så när välkomstfrasen låter;
Åh, vad roligt att du Marie och jag får möjlighet att mötas för att samtala...undrar man faktiskt hur det står till i skallen?!!?
Säg istället som det är;
Jaha, *djup suck* du är här nu, då är det bäst att vi pratar en stund då!!?
Med huvudet på sne' berättades det att det är lugnt i klassrummet och att kommunikationen fungerar bra. Dessutom är absolut kunskap viktigt och målen blir med största sannolikhet uppfyllda...bla bla bla...
När utläggningen var klar plockade jag fram mina papper, mail som inte besvarats och mål som inte har påbörjats ännu.
Efter ca 45 minuter var vi överens ( för denna gång ) om hur det ska se ut framöver för sonen. Nya "sittningar" inbokade och information varje vecka om vad som händer.
Dessutom hade de "glömt" att informera om att sonen finns till berörda personer inom kommunen d v s de som fördelar specialplatserna. Detta skulle åtgärdas omgående.
Fattas bara annat, tänkte jag som frågade om detta redan i fjärde klass...
Mycket trött i huvudet och med rutor innanför ögonlocket, stapplade jag hem för att steka fisk och fixa blomkålsmos.
Mannen får köra till trummorna och jag ska softa inför morgondagen som innefattar ett till spännande möte...*ler stort*
/vink vink
söndag 6 februari 2011
Håller en...
...låg profil denna söndag som ni märker.
Vi har haft en riktig slappar dag ( ja, igen! ).
Det gäller liksom att passa på när inget är planerat, för framöver händer det en hel del.
Allt från disco-bowling, Stockholmsresor till födelsedags kalas och sedan avslutas denna vår med student...Vilket precis påminde mig om att planeringen inför den stora dagen bör börjas på allvar inom en kort period. ( vilken konstig mening...)
*ler hemlighetsfullt*
Har alldeles nyss gjort Mascarpone-glass som vi ska avnjuta medans vi tittar på Solsidan.
Väskorna är packade och fusklappen om vad jag ska fråga, förmedla och kanske "kräva" av skolan i morgon är klar...
Fick förresten ett SMS under lördagen som gör det extra spännande att gå till jobbet...*asg*
Urk...som ni märker är inspirationen inte på topp...
/vink vink
Vi har haft en riktig slappar dag ( ja, igen! ).
Det gäller liksom att passa på när inget är planerat, för framöver händer det en hel del.
Allt från disco-bowling, Stockholmsresor till födelsedags kalas och sedan avslutas denna vår med student...Vilket precis påminde mig om att planeringen inför den stora dagen bör börjas på allvar inom en kort period. ( vilken konstig mening...)
*ler hemlighetsfullt*
Har alldeles nyss gjort Mascarpone-glass som vi ska avnjuta medans vi tittar på Solsidan.
Väskorna är packade och fusklappen om vad jag ska fråga, förmedla och kanske "kräva" av skolan i morgon är klar...
Fick förresten ett SMS under lördagen som gör det extra spännande att gå till jobbet...*asg*
Urk...som ni märker är inspirationen inte på topp...
/vink vink
Söndag och solen strålar!
Samtal i en volvo kl 12.45-13.10
Han; Hur ser din skoldag ut i morgon?
Jag; Öhh!!??
Han; Hehe, vad har du i morgon?
Jag; Hihi, jag startar med kommunikation och sedan följer nog ekonomi...
Han; Bara det??
Jag; Nää, det blir nog lite eget arbete och strategiska upplägg också.
Tystnad
Han; Var det inget mer i morgon? *pannan läggs i funderar-veck*
Jag; Jo, eftermiddagen innefattar läroplans-lära, skolplikts-lära och måluppfyllelse och sist ut på måndagen är det musik lektion d v s trummor du vet...
Han; hm hm hm...
Nästan framme vid lastbilen
Jag; vilken fantastiskt dialog vi har med varandra...
Han; Jaaa, vi pratar iallafall med varandra...
Jag; *skrattar* Ja, vilken tur...
Han; *skrattar och hoppar ur bilen*
Jag åker hem med ABBA-låtar dunkande i högtalarna...
/vink vink
Han; Hur ser din skoldag ut i morgon?
Jag; Öhh!!??
Han; Hehe, vad har du i morgon?
Jag; Hihi, jag startar med kommunikation och sedan följer nog ekonomi...
Han; Bara det??
Jag; Nää, det blir nog lite eget arbete och strategiska upplägg också.
Tystnad
Han; Var det inget mer i morgon? *pannan läggs i funderar-veck*
Jag; Jo, eftermiddagen innefattar läroplans-lära, skolplikts-lära och måluppfyllelse och sist ut på måndagen är det musik lektion d v s trummor du vet...
Han; hm hm hm...
Nästan framme vid lastbilen
Jag; vilken fantastiskt dialog vi har med varandra...
Han; Jaaa, vi pratar iallafall med varandra...
Jag; *skrattar* Ja, vilken tur...
Han; *skrattar och hoppar ur bilen*
Jag åker hem med ABBA-låtar dunkande i högtalarna...
/vink vink
lördag 5 februari 2011
Nu avslutar vi lördagen...
...med att recensera schlager duellen...
Häftig intro, jag fullkomligt älskar alla gamla dängor i potpurrier!
Melodi nr 1 - udda håruppsättning, snygga skor men vad hade dansarna på sig??
Melodi nr 2 - hallå vänta!! sakta ner ordflödet!!
Melodi nr 3 - en G-son slinga + fläkt och misstänkt lik en ABBA låt...eller??!!
Melodi nr 4 - att klä på sig mer kläder var en annorlunda variant och tjejernas kjolar var nästan ända ner till knäna...
Melodi nr 5 - ånej, ett överdrivet 80-tal är tillbaka och jag blev inte varnad!
Melodi nr 6 - sex stycken på scen och ingen verkade äga en kam/borste?
Melodi nr 7 - blondin med glugg, spets och gitarr behöver kanske inte kunna sjunga??
Melodi nr 8 - mmmm...dansa kan han iallafall...
Ett ganska tamt, fattigt och sömningt startfält men vad gör det när det återstår 24 låtar att lyssna, titta och dissa.
Dagens låtar översatta till en svensk mening blir;
I klubben är jag ensam och försöker igen med min trumma, då desperados och en social fjäril kastar något i ditt öga, varpå jag skriker Åh min Gud!
Mer Nanne tack...Nähä, gick Danny vidare ( ingen direkt överraskning )!
Japp, Nanne var bäst i kväll!!!
/vink vink och godnatt
Häftig intro, jag fullkomligt älskar alla gamla dängor i potpurrier!
Melodi nr 1 - udda håruppsättning, snygga skor men vad hade dansarna på sig??
Melodi nr 2 - hallå vänta!! sakta ner ordflödet!!
Melodi nr 3 - en G-son slinga + fläkt och misstänkt lik en ABBA låt...eller??!!
Melodi nr 4 - att klä på sig mer kläder var en annorlunda variant och tjejernas kjolar var nästan ända ner till knäna...
Melodi nr 5 - ånej, ett överdrivet 80-tal är tillbaka och jag blev inte varnad!
Melodi nr 6 - sex stycken på scen och ingen verkade äga en kam/borste?
Melodi nr 7 - blondin med glugg, spets och gitarr behöver kanske inte kunna sjunga??
Melodi nr 8 - mmmm...dansa kan han iallafall...
Ett ganska tamt, fattigt och sömningt startfält men vad gör det när det återstår 24 låtar att lyssna, titta och dissa.
Dagens låtar översatta till en svensk mening blir;
I klubben är jag ensam och försöker igen med min trumma, då desperados och en social fjäril kastar något i ditt öga, varpå jag skriker Åh min Gud!
Mer Nanne tack...Nähä, gick Danny vidare ( ingen direkt överraskning )!
Japp, Nanne var bäst i kväll!!!
/vink vink och godnatt
Del 3...lördag.
Att skaffa sig sommar knän i febrari är kanske inte det vanligaste, men "någon" i familjen har idag lyckats...
Middagen är avklarad och tänk vad mumsigt det är med brysselkål ( tack P för att du började prata om det ).
Nu är även dagens sista måste klart och kvällen kan ta vid.
Vi laddar nu för den älskade och hatade Melodifestivalen...*drömmer mig tillbaka till 80-talet*
Med låten Fem i tolv i huvudet vandrade vi mitt i vinternatten utan vantar, mössa och med bruten stortå från Hällabrottet till Kumla och åter...Det var tider det...*asg*
Oj, så mycket gott det fanns i affären idag...*slickar mig om munnen*
/vink vink
Middagen är avklarad och tänk vad mumsigt det är med brysselkål ( tack P för att du började prata om det ).
Nu är även dagens sista måste klart och kvällen kan ta vid.
Vi laddar nu för den älskade och hatade Melodifestivalen...*drömmer mig tillbaka till 80-talet*
Med låten Fem i tolv i huvudet vandrade vi mitt i vinternatten utan vantar, mössa och med bruten stortå från Hällabrottet till Kumla och åter...Det var tider det...*asg*
Oj, så mycket gott det fanns i affären idag...*slickar mig om munnen*
/vink vink
Lördag...del 2.
Efter personlig omvårdnad, disk och tvätt ( låter som en j--la genomförande plan ) åkte vi till;
Ingen favorit affär precis ( som ni nog vet ) men idag skulle det reklammeras!
Bättre utsikt på utflyktsresor har vi haft...;)
Väl framme vid;
Kostade det som vanligt "lite" pengar...
Nu är klockan 15.20 och vi intar en välförtjänt kaffe, chockladbit och vila...
/vink vink
Ingen favorit affär precis ( som ni nog vet ) men idag skulle det reklammeras!
Bättre utsikt på utflyktsresor har vi haft...;)
Väl framme vid;
Kostade det som vanligt "lite" pengar...
Nu är klockan 15.20 och vi intar en välförtjänt kaffe, chockladbit och vila...
/vink vink
Min lördag i bilder, del 1
Att vakna är ett problem...?!
Observera den fina presseningen/presenningen ( dettta ord kan tydligen stavas på två sätt, vilket är märkligt ) som vi införskaffade i höstas för att täcka en cykel och två balkong stolar.
De vissna blommorna kan ni ignorera och varför jag sitter på en balkong knappt vaken behöver jag nog inte skriva...hehe..
Innan brunchen tillbringar jag nästan en timme med två favorit saker...;)
Riktiga frukosten tog jag inte kort på, men den bestod av färsk juice på de frukter som finns hemma, ägg och räkmacka.
Nu är klockan 11.50 och resten av dagen tar fart...
/vink vink
Observera den fina presseningen/presenningen ( dettta ord kan tydligen stavas på två sätt, vilket är märkligt ) som vi införskaffade i höstas för att täcka en cykel och två balkong stolar.
De vissna blommorna kan ni ignorera och varför jag sitter på en balkong knappt vaken behöver jag nog inte skriva...hehe..
Innan brunchen tillbringar jag nästan en timme med två favorit saker...;)
Riktiga frukosten tog jag inte kort på, men den bestod av färsk juice på de frukter som finns hemma, ägg och räkmacka.
Nu är klockan 11.50 och resten av dagen tar fart...
/vink vink
fredag 4 februari 2011
Hemligheter.
Har ni tänkt på hur många "det-här-får-du-inte-berätta-för-någon" meningar man kan få höra bara under en dag.
Eller när någon kommer och säger; - Vill du höra en hemlis?
Dessutom händer det nog ganska ofta att när man själv fått höra det där som man inte får berätta, säger precis samma sak till ytterligare en till, som i sin tur går vidare till ännu en o s v.
Så hur länge är egentligen en hemlighet en hemlighet?
Inte speciellt länge...hehe
Alla har vi nog någon som vi helt enkelt bara måste berätta saker för, vilket gör att ryktet snabbt springer fram.
Ibland kanske det till och med är så att personen som påstår att det inte får spridas, innerst inne önskar att det ska komma fram till fler.
Tänk så komlplicerat det är att vara människa...=)
Veckan som gått har innefattat nya relationer, positiva mail och aha-upplevelser. Dessutom har arbetsdagarna präglats av ommöbleringar, vilket innebär att gamla saker ska kastas.
Veckans största glädjeämne kom idag ( förutom att det är fredag, mannen kom hem och helgen blir lugn ) just i form av mail och jag kommer hålla varenda tumme som finns i min närhet, att det verkligen blir som det var skrivet.
Jag har idag även insett att jag nog är mer Västeråsare än Kumling ( vilket inte är så konstigt efter att ha bott här mer än hälften av mitt liv ) då en kär gammal vän hälsade på under eftermiddagen. En av de första vännerna och den som såg till att jag började jobba inom äldrevården. Mycket trevligt var det...=)
Återkommer senare
/vink vink
Eller när någon kommer och säger; - Vill du höra en hemlis?
Dessutom händer det nog ganska ofta att när man själv fått höra det där som man inte får berätta, säger precis samma sak till ytterligare en till, som i sin tur går vidare till ännu en o s v.
Så hur länge är egentligen en hemlighet en hemlighet?
Inte speciellt länge...hehe
Alla har vi nog någon som vi helt enkelt bara måste berätta saker för, vilket gör att ryktet snabbt springer fram.
Ibland kanske det till och med är så att personen som påstår att det inte får spridas, innerst inne önskar att det ska komma fram till fler.
Tänk så komlplicerat det är att vara människa...=)
Veckan som gått har innefattat nya relationer, positiva mail och aha-upplevelser. Dessutom har arbetsdagarna präglats av ommöbleringar, vilket innebär att gamla saker ska kastas.
Veckans största glädjeämne kom idag ( förutom att det är fredag, mannen kom hem och helgen blir lugn ) just i form av mail och jag kommer hålla varenda tumme som finns i min närhet, att det verkligen blir som det var skrivet.
Jag har idag även insett att jag nog är mer Västeråsare än Kumling ( vilket inte är så konstigt efter att ha bott här mer än hälften av mitt liv ) då en kär gammal vän hälsade på under eftermiddagen. En av de första vännerna och den som såg till att jag började jobba inom äldrevården. Mycket trevligt var det...=)
Återkommer senare
/vink vink
torsdag 3 februari 2011
Fy bubblan...
...för att vara utrikes reporter.
Under en period önskade dotter A bli det, förhoppningsvis har det gått över.
Som ni förstår sitter jag framför nyheterna och förfasas över vad som utspelar sig i Egyptien.
Munnen är lite öppen, kroppen stel och huvudet kan inte riktigt ta in hur de vuxna ( ofta religösa ) människorna beter sig. Att samla stenar i säckar för att sedan kasta med full kraft mot andra individer känns oerhört medelålders. Inte för att det är bättre med andra vapen för våld är aldrig en lösning, anser jag.
Usch, vad jag tycker det är hemskt...
*sappar vidare bland kanalerna*
Jaha...debatt om den beryktade svin influensan. Nu ska vaccinet kastas och hur många miljoner kronor har vi då slösat på onödigheter. ( Jag tog inget vaccin eftersom jag gillar att leva farligt, hihi )
*trycker på nästa knapp*
Kultur nyheter...ord strömmar ut från tv:n och ärligt talat förstår jag inte vad som sägs.
*fortsätter leta efter något bra program*
Udda människor, men annorlunda syn på det mesta - oj vilken unik serie...
Kriminal serie - finns hur många olika som helst, bara olika skådespelare ( om de inte gästar varandra )
Film - såklart...
Ja, ni fattar säkert vad jag tycker om vad som visas i dumburken...
Saknar "mina" serier...:(
/vink vink
Under en period önskade dotter A bli det, förhoppningsvis har det gått över.
Som ni förstår sitter jag framför nyheterna och förfasas över vad som utspelar sig i Egyptien.
Munnen är lite öppen, kroppen stel och huvudet kan inte riktigt ta in hur de vuxna ( ofta religösa ) människorna beter sig. Att samla stenar i säckar för att sedan kasta med full kraft mot andra individer känns oerhört medelålders. Inte för att det är bättre med andra vapen för våld är aldrig en lösning, anser jag.
Usch, vad jag tycker det är hemskt...
*sappar vidare bland kanalerna*
Jaha...debatt om den beryktade svin influensan. Nu ska vaccinet kastas och hur många miljoner kronor har vi då slösat på onödigheter. ( Jag tog inget vaccin eftersom jag gillar att leva farligt, hihi )
*trycker på nästa knapp*
Kultur nyheter...ord strömmar ut från tv:n och ärligt talat förstår jag inte vad som sägs.
*fortsätter leta efter något bra program*
Udda människor, men annorlunda syn på det mesta - oj vilken unik serie...
Kriminal serie - finns hur många olika som helst, bara olika skådespelare ( om de inte gästar varandra )
Film - såklart...
Ja, ni fattar säkert vad jag tycker om vad som visas i dumburken...
Saknar "mina" serier...:(
/vink vink
onsdag 2 februari 2011
Sprudlar av ideer...
...känner mig otroligt innovativ, men undrar hur jag ska hinna med alla spännande projekt?
Handboken i hur man tömmer en papperskorg innan apelsinskal, papper och petflaskor hamnar på golvet bredvid, känns oerhört aktuell. Min största undran är bara till vilken kategori av människor jag ska vända mig.
Om den ska vara rent faktabaserad, lite trist och grå.
Eller kanske i en tecknad variant så man slipper försöka få ihop bokstäver till ord och ord till meningar.
*funderar vidare*
Eventuellt ska jag lägga energin på att försöka få mina blommor att överleva längre än tre veckor.
Det kan inte vara så svårt att vattna när de är torra eller kanske redan innan de blir ökenaktiga.
Att sedan plocka vissna blad innan de ramlar till golvet skulle förmodligen innebära att man slipper "leka" med snabeldraken så ofta.
*suckar tungt*
Ett annat ämne som jag kanske behöver läsa in mig på handlar om hur man smickrar, smörjer eller kryper för sin närmaste chef. Finns det böcker att låna på biblioteket som beskriver detta? Här tror jag nämligen att jag har en hel del att lära mig...;)
Men angående detta ämne kanske jag inte ska skriva så mycket här...eller?!
En stilla undran - Fungerar sånt?
- Har det någon effekt på lönekuvertet?
Torsdag kväll = Maxi handling bland andra galna människor...
/vink vink
Handboken i hur man tömmer en papperskorg innan apelsinskal, papper och petflaskor hamnar på golvet bredvid, känns oerhört aktuell. Min största undran är bara till vilken kategori av människor jag ska vända mig.
Om den ska vara rent faktabaserad, lite trist och grå.
Eller kanske i en tecknad variant så man slipper försöka få ihop bokstäver till ord och ord till meningar.
*funderar vidare*
Eventuellt ska jag lägga energin på att försöka få mina blommor att överleva längre än tre veckor.
Det kan inte vara så svårt att vattna när de är torra eller kanske redan innan de blir ökenaktiga.
Att sedan plocka vissna blad innan de ramlar till golvet skulle förmodligen innebära att man slipper "leka" med snabeldraken så ofta.
*suckar tungt*
Ett annat ämne som jag kanske behöver läsa in mig på handlar om hur man smickrar, smörjer eller kryper för sin närmaste chef. Finns det böcker att låna på biblioteket som beskriver detta? Här tror jag nämligen att jag har en hel del att lära mig...;)
Men angående detta ämne kanske jag inte ska skriva så mycket här...eller?!
En stilla undran - Fungerar sånt?
- Har det någon effekt på lönekuvertet?
Torsdag kväll = Maxi handling bland andra galna människor...
/vink vink
Ibland förväntar man sig att något....
...kan vara positivt eller negativt.
Jag går ganska ofta omkring med eller utan tofflor och funderar, föreställer och förbereder mig för olika scenario ( har ingen böjningsform för plural, men det är flera jag menar ) som jag kan tänkas ställas inför.
Enbart i syfte att ha rätt, snabbt och kvickt svar att komma med.
Det finns därför en hel del meningar färdigformulerade i mitt huvud och vad som värre är att det blir aldrig som jag trott, önskat eller hoppats på. Så meningarna kommer aldrig till användning och energin som är förbrukad till dessa tanke övningar är slöseri...
Nu har jag börjat fundera på hur det skulle bli om jag hasplade ur mig någon mening då och då utan att tänka på om det passar eller inte, mest för att tömma skallen och fylla den med nytt.
A säger, "Hur mår du idag?"
Jag svarar, "Vi har yttrandefrihet i landet"
B säger, "Är schemat färdigt?"
Jag svarar, "Demokrati och solidaritet är viktigt att bevara"
C säger, "Önskar du en högre lön+"
Jag svarar, "I vissa frågor kommer vi alltid att tycka olika, men vi kanske kan respektera det?"
Kanske inte vore så bra och då har jag ändå inte presenterat mina bästa meningar. De tänker jag hålla lite på...hihihi
/vink vink
Jag går ganska ofta omkring med eller utan tofflor och funderar, föreställer och förbereder mig för olika scenario ( har ingen böjningsform för plural, men det är flera jag menar ) som jag kan tänkas ställas inför.
Enbart i syfte att ha rätt, snabbt och kvickt svar att komma med.
Det finns därför en hel del meningar färdigformulerade i mitt huvud och vad som värre är att det blir aldrig som jag trott, önskat eller hoppats på. Så meningarna kommer aldrig till användning och energin som är förbrukad till dessa tanke övningar är slöseri...
Nu har jag börjat fundera på hur det skulle bli om jag hasplade ur mig någon mening då och då utan att tänka på om det passar eller inte, mest för att tömma skallen och fylla den med nytt.
A säger, "Hur mår du idag?"
Jag svarar, "Vi har yttrandefrihet i landet"
B säger, "Är schemat färdigt?"
Jag svarar, "Demokrati och solidaritet är viktigt att bevara"
C säger, "Önskar du en högre lön+"
Jag svarar, "I vissa frågor kommer vi alltid att tycka olika, men vi kanske kan respektera det?"
Kanske inte vore så bra och då har jag ändå inte presenterat mina bästa meningar. De tänker jag hålla lite på...hihihi
/vink vink
För er som inte har VLT...
...följer nu min insändare!
Ta debatten om äldrevården på rätt sätt.
Just nu pågår en ”debatt” om äldrevården som till stor del är ensidig på grund av den tystnadsplikt som vårdpersonal står under. Smutskastningen är hård och försvaret kan inte annat än bli svagt. Låt oss titta på fakta istället,
- Det är stora arbetsplatser med mycket personal dygnet runt, ALLA årets dagar och oftast bara en chef som därför omöjligt kan se, höra eller vara tillgänglig och delaktig i allt som händer. Att det då uppstår små grupperingar med inofficiella ledare är inte konstigt. Tyvärr har de kanske inte alltid det stora sammanhanget av vad verksamheten kräver.
- Att vårda en annan människa är svårt och extremt komplicerat. Så länge den behövande själv är medveten och kan föra sin egen talan är det för det mesta enkelt. När så inte är fallet behövs anhöriga och deras åsikter, men alltför ofta har de en liten sjukdomskunskap och önskar inget hellre än att deras äldre mor, far eller farbror ska vara som de var i yngre dagar. Titt som tätt inträffar det att de behövande inte önskar ha sina insatser som anhöriga tror, vill eller tycker och här uppstår konflikter. Ibland blir dessa meningsskiljaktigheter outredda oftast på grund av den rådande tystnadsplikten och den stora personalgrupp som jobbar skift.
- Det finns ”rötägg” på varenda arbetsplats, inom alla olika yrkeskategorier. Kanske bara en eller två av trettio men det räcker för att tok ska uppstå tyvärr. Alla byggarbetare passar inte som snickare, det har vi sett i programmet Fuskbyggarna. Läkare med all deras utbildningstid är inte heller alltid lämpade och har vi alla bara träffat trevliga kassörskor? Så självklart finns de dåliga exemplen, de personer i personalgruppen som inte är lämpliga. Dessvärre förstör den lilla procenten för alla de andra som är lojala, engagerade och ödmjuka.
- Arbetsmiljölagen som vi alla ska följa tullas det på ganska ofta inom vården. De flesta människor inom vården arbetar på i det tysta i rökiga lägenheter, trånga rum som är övermöblerade och på sina håll förekommer hot, aggressivitet och kränkningar.
Jag förstår de anhöriga som upplever vanvård, misskötsel och att de inte känner sig tagna på allvar. Men problemet är mycket mer komplext. Jag försvarar absolut inte de i personalgrupperna som brustit i uppförande, etik och moral. Lika lite som jag försvarar pedofiler, våldtäktsmän eller mördare.
Faktum kvarstår; att när människor ska hjälpa människor uppstår det konflikter och brister. För som de flesta vet är det svårt att bemöta andra som De önskar bli bemötta.
PS! Överskriften hade de ändrat till - Det finns rötägg inom alla yrken -
/vink vink
Ta debatten om äldrevården på rätt sätt.
Just nu pågår en ”debatt” om äldrevården som till stor del är ensidig på grund av den tystnadsplikt som vårdpersonal står under. Smutskastningen är hård och försvaret kan inte annat än bli svagt. Låt oss titta på fakta istället,
- Det är stora arbetsplatser med mycket personal dygnet runt, ALLA årets dagar och oftast bara en chef som därför omöjligt kan se, höra eller vara tillgänglig och delaktig i allt som händer. Att det då uppstår små grupperingar med inofficiella ledare är inte konstigt. Tyvärr har de kanske inte alltid det stora sammanhanget av vad verksamheten kräver.
- Att vårda en annan människa är svårt och extremt komplicerat. Så länge den behövande själv är medveten och kan föra sin egen talan är det för det mesta enkelt. När så inte är fallet behövs anhöriga och deras åsikter, men alltför ofta har de en liten sjukdomskunskap och önskar inget hellre än att deras äldre mor, far eller farbror ska vara som de var i yngre dagar. Titt som tätt inträffar det att de behövande inte önskar ha sina insatser som anhöriga tror, vill eller tycker och här uppstår konflikter. Ibland blir dessa meningsskiljaktigheter outredda oftast på grund av den rådande tystnadsplikten och den stora personalgrupp som jobbar skift.
- Det finns ”rötägg” på varenda arbetsplats, inom alla olika yrkeskategorier. Kanske bara en eller två av trettio men det räcker för att tok ska uppstå tyvärr. Alla byggarbetare passar inte som snickare, det har vi sett i programmet Fuskbyggarna. Läkare med all deras utbildningstid är inte heller alltid lämpade och har vi alla bara träffat trevliga kassörskor? Så självklart finns de dåliga exemplen, de personer i personalgruppen som inte är lämpliga. Dessvärre förstör den lilla procenten för alla de andra som är lojala, engagerade och ödmjuka.
- Arbetsmiljölagen som vi alla ska följa tullas det på ganska ofta inom vården. De flesta människor inom vården arbetar på i det tysta i rökiga lägenheter, trånga rum som är övermöblerade och på sina håll förekommer hot, aggressivitet och kränkningar.
Jag förstår de anhöriga som upplever vanvård, misskötsel och att de inte känner sig tagna på allvar. Men problemet är mycket mer komplext. Jag försvarar absolut inte de i personalgrupperna som brustit i uppförande, etik och moral. Lika lite som jag försvarar pedofiler, våldtäktsmän eller mördare.
Faktum kvarstår; att när människor ska hjälpa människor uppstår det konflikter och brister. För som de flesta vet är det svårt att bemöta andra som De önskar bli bemötta.
PS! Överskriften hade de ändrat till - Det finns rötägg inom alla yrken -
/vink vink
tisdag 1 februari 2011
Arbetsplats skador...=)
Visst har vi alla råkat ut för följande;
- Repor på ögonvitorna av allt surfande på nätet.
- Mag-kramp på grund av hysteriska skratt anfall.
- Skavsår på hälarna av att de vilar på skrivbordet.
- Blodutgjutelse på rumpan av för många avglidningar från stol ner på golv när micro-sömnen slår till.
- Sträckning i lill-fingret till följd av för mycket kaffemuggs-hållande.
- Öronsnibbs-brott efter att ha fastnat i nyckelhålet, enbart för att höra visioner.
- Till sist den ständigt återkommande minnesförlusten när ansvars frågan står på agendan.
Var rädda om er därute idag...man ska klara av fritiden också...=)
/vink vink
- Repor på ögonvitorna av allt surfande på nätet.
- Mag-kramp på grund av hysteriska skratt anfall.
- Skavsår på hälarna av att de vilar på skrivbordet.
- Blodutgjutelse på rumpan av för många avglidningar från stol ner på golv när micro-sömnen slår till.
- Sträckning i lill-fingret till följd av för mycket kaffemuggs-hållande.
- Öronsnibbs-brott efter att ha fastnat i nyckelhålet, enbart för att höra visioner.
- Till sist den ständigt återkommande minnesförlusten när ansvars frågan står på agendan.
Var rädda om er därute idag...man ska klara av fritiden också...=)
/vink vink
Vissa dagar är knasiga.
Det händer inte så ofta, faktiskt oerhört sällan, men idag hände det och jag är fortfarande förundrad, chockad och lite sargad.
Förmiddagen sprang förbi mig, stannade inte, vinkade absolut inte utan helt bara rusade undan.
Förmiddagen och jag brukar dricka kaffe tillsammans, vi filosoferar kring livet men framförallt brukar förmiddagen och jag umgås, ibland i tysthet, andra gånger i högljudd munterhet.
Känner en viss saknad...:)
Däremot stannade eftermiddagen lite extra idag, vi hann inte fika, umgås eller diskutera djupare saker.
Eftermiddagen arbetade effektivt vid min sida, kastade krims krams, dokumenterade snabbt och lät mig komma ikapp förra veckans frånvaro.
Eftermiddagen stannade iallafall en stund...:)
Jag har lärt mig massor idag förresten;
1. Om man ringer till sig själv tutar det upptaget och då kan man välja mellan att bli arg eller att fika...:)
2. Kanske vore det bra om skyddsrummet är olåst ifall larmet skulle gå?
3. Hur gamla vi tjejer än blir är vi obotliga romantiker...Grease, Dirty Dancing...så nu killar/gubbar/äkta män eller bara kroppar är det upp till bevis.
4. Jag är urdålig på snapsvisor...;)
5. Är man för lång slår man huvudet i taket och är man för kort skrapar man armbågarna i golvet.
6. Det är också fantastiskt roligt att flytta på t ex ett kylskåp och se alla som försöker ta i ett "försvunnet" handtag...=)
Sist idag vill jag bara nämna att det är så bra, skönt och tryggt att ha vänner i samma hus som fienden bor...
Allra sist bör jag också nämna att jag formligen avgudar mail-korrespondens, speciellt när betyget blir MVG och kanske en utvidgning...*myser*
/vink vink
Förmiddagen sprang förbi mig, stannade inte, vinkade absolut inte utan helt bara rusade undan.
Förmiddagen och jag brukar dricka kaffe tillsammans, vi filosoferar kring livet men framförallt brukar förmiddagen och jag umgås, ibland i tysthet, andra gånger i högljudd munterhet.
Känner en viss saknad...:)
Däremot stannade eftermiddagen lite extra idag, vi hann inte fika, umgås eller diskutera djupare saker.
Eftermiddagen arbetade effektivt vid min sida, kastade krims krams, dokumenterade snabbt och lät mig komma ikapp förra veckans frånvaro.
Eftermiddagen stannade iallafall en stund...:)
Jag har lärt mig massor idag förresten;
1. Om man ringer till sig själv tutar det upptaget och då kan man välja mellan att bli arg eller att fika...:)
2. Kanske vore det bra om skyddsrummet är olåst ifall larmet skulle gå?
3. Hur gamla vi tjejer än blir är vi obotliga romantiker...Grease, Dirty Dancing...så nu killar/gubbar/äkta män eller bara kroppar är det upp till bevis.
4. Jag är urdålig på snapsvisor...;)
5. Är man för lång slår man huvudet i taket och är man för kort skrapar man armbågarna i golvet.
6. Det är också fantastiskt roligt att flytta på t ex ett kylskåp och se alla som försöker ta i ett "försvunnet" handtag...=)
Sist idag vill jag bara nämna att det är så bra, skönt och tryggt att ha vänner i samma hus som fienden bor...
Allra sist bör jag också nämna att jag formligen avgudar mail-korrespondens, speciellt när betyget blir MVG och kanske en utvidgning...*myser*
/vink vink
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)