Alla resor har ett slut...

...men oftast bara för att förbereda nästa.
Ibland kan man planera länge och noga, andra gånger blir det hastiga, snabba beslut.

Igår sa jag ja direkt till att avsluta en resa som inte blev vad jag trott och påbörja en resa som kanske för många och för mig blev lite otippad.
Därför är det kort om tid att avsluta uppgifter, prata färdigt och mentalt ställa in sig på att vara ny på jobbet även detta år.
Nu skulle man kunna tro att jag fick nog av det förra året ( att vara ny alltså ) men icke sa nicke.
På måndag styr jag näsan lite senare än vanligt på morgonen till en helt annan byggnad i staden, och förhoppningsvis gör jag det på cykel. För så nära blir det nu att det inte längre finns ursäkter för att inte cykla. Regnkläder har jag, relativt ny cykel ( med korg ) har jag och nerförsbacke hela vägen dit.

Så därför tänker jag nu;
Välkommen nya saker, erfarenheter och utmaningar!
Adjö till det jag inte klarade av! ( eller )

PS! Det finns dock många ( fler än vad jag trodde ) som jag kommer att sakna. Många har visat tålamod, förståelse och bjudit på sig själva under året som gått. Skratten har varit höga och min beundran för er arbetsinsats i alla väder som jag har skrivit om tidigare kommer alltid att finnas kvar inom mig. Ja, många finns det, tankar som inte skall förmedlas här och kanske aldrig ( men det lovar jag inte ) =)

/vink vink

Visst är det så...

...att jorden snurrar runt sin egen axel hela tiden.

Vi åldras, vi lär oss nytt och vi kommer kanske till en punkt någon gång där vi förstår.

Idag har huvudvärken dominerat.

Och i morgon återkommer jag...

Ett kanske inte så populärt inlägg följer!

Så var det dags igen, för tå-problem...Lagom hinner nageln växa ut till kanten när sonen så klart slår i tån i något ( han har ingen aning om var, när eller hur men slagit i den har han ). Vad bildas då frampå? Jo en svullnad, blåsa eller dyligt och nu kan inte nageln växa över kanten.
Vi har provat med fotbad, lite enkel fotvård och till slut var det bara telefonsamtalet till v-centralen kvar. Många djupa andetag togs innan...
"Hej, min son behöver hjälp med sin tå igen, så det inte blir ett svulstigt nageltrång igen"
"Oj, vad har hänt?"
"Nageln har nästan precis växt ut efter att den drogs bort i höstas för andra gången, men han har slagit i den så nu riskerar nageln att växa in i huden igen"
"Lägg alsolförband i några dagar"
"Men den är inte infekterad eller inflammerad"
"Gör det ändå"
"Men vad kommer det att förändra?"
"Det återstår att se"
"Jag tror att det vore bra om vi kunde få prova med Lapis igen"
"Va!! Vad vet du om Lapis?"
"Vi har provat det en gång förrut och då hade det nog hjälpt om ni hade sagt rätt om hur det skulle skötas"
"Jaha, det står här ja"
"Kan vi bara få komma på typ onsdag och lägga på lite Lapis och prova?"
"Det kan ni göra själva"
"Okej, men hur ska jag få tag i det då? Finns det att köpa på apoteket?"
"Ja, så klart att det gör, det var en dum fråga"
"Jaha, men när vi provade det sist sa ni att man absolut inte fick göra sådant själv eftersom huden fräts/dör bort"
"Köp Lapisen på apoteket, prova några dagar. Lägg sedan alsolförband och ring bara igen om nageln måste dras igen"
"Okej, då gör jag så. Är det något annat jag ska tänka på?"
"Ja, tänk på att det är din sons tå du experimenterar med"
"Tack snälla du för hjälpen och ha en trevlig dag"
Klick så la hon på...

Vad är det med folk?

/vink vink

Årets första...

...födelse"barn" är nu gratulerat med övervägande kluckande paket, god mat och samtal kring dieter och tillskott.
Mörker körningen till Vittinge på kvällen krävde full koncentration och resulterade i ett svullet öga och träningsvärk i ryggen. Men å andra sidan blir dagens söndag betydligt lugnare med "bara" lite veckohandling, matlagning och fysikpluggande.
Ja, helgerna är verkligen minst en dag för korta!
Tänk om man istället skulle jobba ena veckan fyra dagar och ledig tre, för att veckan därpå jobba tre dagar och vara ledig fyra. Visst vore det nice!!??
Kommande vecka välkomnar vi februari och det känns bra. Januari är lång och trist och man tror att det aldrig kommer att bli något annat än januari, men nu så!

Nu dags för frukost...

/vink vink

En vit jacka...

... köpte jag mig tidigare i vintras efter att ha velat haft en i några år.
Jag har använt den ganska ofta och har nu sett att den börjar se smutsig ut. Framförallt nere vid händerna...men även lite på ryggen och vid dragkedjan.
Jaha tänker ni; tvätta den då!
Jag tänker; hur smutsig är då inte egentligen en svart jacka utan att man ser det?
Men åh tänker ni; tvätta den också då!
Jag tänker; hur ofta ska jag tvätta den svarta för att vara säker på att den jämnt är ren?
Men visst, sist när jag hade tvättstuge tid tänkte jag; dags att tvätta mina jackor!
( inte svart och vitt i samma maskin så klart )
In med den svarta, tryckte på knappen och jackan for runt, runt och blev blöt, blöt och sedan torr och ren?! Hoppas jag för det syns ingen skillnad eftersom den är svart.
In med den vita...Nehejdå inte det!
Ve och förbannelse för det...enbart kemtvätt stod det på säkert 25 olika språk på enormt stora lappar inuti jackan ( hur kunde jag missa det? )
Så nu till dagens I-lands problem här hemma på min gata
- är vintern snart slut, så jag kan kemtvätta den och hänga undan den till nästa vinter?
- ska jag behöva kemtvätta den nu och kanske få lov att göra det ytterliggare en ( kanske två ) gång till innan vintern är slut?
- kanske kan jag låtsas som om den ska vara lite smolkig här och där?
- var i stan finns det en kemtvätt?

Ovanstående är saker jag funderar på medans killarna här hemma en fredag kväll diskuterar massa, densitet och atomer i alla dess former och variationer.
Konstigast i deras samtal var ändå att;
Is smälter vid nollgradigt och vatten fryser vid nollgradigt...Hur är det möjligt?
Det blir nog en sömnlös natt med så konstiga saker att fundera kring.
Eller också tar jag en klunk vin, blir expert på alla frågor och därmed löser världsproblem av stora mått ( ser nu framför mig hur jag sitter på nobelmiddagen efter att ha mottagit pris i alla kategorier )

Hoppas ni också har det bra så här inför helgen...=)

/vink vink

Försöker tänka...

...tillbaka, men upptäcker att det är svårt.
Årstider kommer och går
Familjeantalet ändras
De gråa blir fler och fler
Skratt, gråt, hopp och förtvivlan
Ilska, glädje, varmt och kallt

Då för fjorton år sedan var det inte kallt, snarare slask och lite regn om jag minns rätt.
Det var överraskning som vissa anade och andra absolut inte.
Det var billigt och enkelt men fyllde en funktion som fortfarande gäller.
Så idag firar vi Elfenben på varsitt håll. Den ena med kartong mat och den andra med plåtlåde mat. Men vad gör det, i morgon kan vi äta desto mumsigare om vi vill =)

För övrigt tuggar vardagen på, saker blir gjorda andra inte.
Det finns verkligen rätt och fel på samma gång, vilket gör det svårt att välja.
Turordning för rättvisa kanske...Näää, det finns ingen rättvisa.
Skriker högst eller inte alls, då blir det inte heller bra.
Så nu gäller det att se, höra och känna av.

Till sist;
Nikotin tuggummin är starkare än en cigg...
Man har tuggummit längre i munnen, för en cigg tar slut...
Stå utomhus för att tugga känns galet, men annars blir det ingen liten paus...
Och hur blir man av med tuggummi-beroendet sen då???

Ja, lite tankar en helt vanlig onsdag då kylan verkligen fastnat inuti kroppen och jag är säker på att jag inte kommer att tina förräns i augusti!!

/vink vink

Allmänna tvättstugor...

...har regler som ska följas??

En timme in på annans tvätttid får man torka, absolut!!
När den tiden är passerad får man röra annans tvätt, tycker jag.
Och jisses vilken utskällning jag fick idag när jag gjorde det.
Hur kunde jag bara röra hennes tvätt?
Nu skulle hon bli tvungen att tvätta om alltihop.
Är jag en snuskhummer som går igång på andras kläder?
Ett samtal till hyresvärden skulle det minsann bli.

Jaha, vem var då denna "donna" som blev så upprörd?
En ung tjej, kring 22 år med rosa, långt och slitet hår. Helgens ( säkert mycket snygga ) makeup kvar på kinderna, hakan och avskavt blått nagellack på sönderbitna fingrar.
Trasiga mjukisbyxor och smutsig tröja ( troligtvis tandkräm, något annat vill jag inte ens tro ).
Hm, vad plockade jag ur torkskåpet?
Tre kökshandukar ( inte rena ), ett par tjocka svarta strumpbyxor, några par vita ankelsockor, en tjock vit tröja och två fransiga BH:ar. Inget jag inte sett förut...Inget jag var intresserad av...Inget som ens var värt att tvätta??!!

När jag påtalade vad klockan var och hon lugnat sig lite, plockade hon ner sina saker i en blå IKEA-påse ( varför har alla sådana till tvättstugan? ) ( jag har det också, hihi ) lite muttrande och sneglande.
Sedan hände;
"Då går jag nu, men akta dig för att röra min tvätt igen"
"Gå du men först kanske du kan ta bort ditt ludd ur tumlaren"
"Ludd????"
"Ja, ludd!!!"
Tystnad
"Det skiter jag i"
"Vet du inte hur man gör kan jag visa dig till nästa gång?"
"Hmrfphrf"
"Samtidigt kan vi läsa reglerna för tvättstugan och ta en kort kurs om hur klockan avläses"
"Grfhrmspgr"
"Eller förresten, vi gör såhär. Om du går hem, tar en dusch och äter lite mat så kanske du mår bättre sedan. Och nästa gång du tvättar och eventuellt behöver hjälp så finns jag i lägenhet 97, rakt ovanför här. Välkommen"

Hennes fotsteg var snabba, hårda och blicken var iskall när hon dundrade ut från tvättstugan och bort i korridoren.
Själv fortsatte jag hänga mina våta kläder samtidigt som jag nynnade lite på någon påhittad, tramsig melodi.

En bra måndag...=)

/vink vink

En strålande...

...vacker vinterdag idag.
Vit snö som glittrar och knarrar. En blå himmel med en stor gul sol som lyser befriande. Några fjuttiga minusgrader som man lätt kan trolla bort genom att ta på sig varma, sköna kläder.
Alla och då menar jag alla verkar vara ute på långpromenader, skridsko-turer på Mälaren eller skid utflykter med varm chocklad och limpmackor.
Dessutom verkar alla och då menar jag alla njuta av det!!

Själv har jag knappt klätt på mig, nätt och jämnt tittat ut och jag tänker absolut inte gå ut. För som tur är har sonen matte prov i morgon och självklart ska han få hjälp och stöttning med det.
Att jag inte ens förstår vilken sorts matte han gör spelar ingen roll, mitt fulla stöd har han.
Bara jag slipper gå ut!!
Ibland undrar jag om det är en tävling i att säga och visa på bild att man njuter av kyla, snö och is i ansiktet?
Eller tycker verkligen alla andra och då menar jag alla andra om vintern?

Igår lämnade vi in tre lottorader med mitt alldeles ny införskaffade spelkort och som mest hade vi tre rätt...bättre lycka nästa gång...

/vink vink

Vilken vecka...

...det har varit.
Efter att jag klarade av måndagsmorgonen ( både att vakna, ta mig iväg och fixa jobb-ruschen ) så är det helt plötsligt fredag eftermiddag. Dagarna har gått enormt fort och ändå har jag hunnit med. För varje minut som tickat fram har jag varit två minuter före och det var länge sedan jag kände så...Klar bli man aldrig, men att ändå känna sig klar betyder massor.
Vårt nya arbetsrum är fantastiskt tyst, stort och härligt. Inte en gång har vi stängt dörren trots att vi trodde det skulle behövas och jag vill tro att det betyder ömsesidig respekt.

Tråkigt bara att mannen inte hinner hem ikväll, utan tidigast lördag någon gång och det beror absolut inte bara på vädret utan en hel del andra logistiska problem förorsakade av andra kanske lite bittra människor.
Men då får man göra det bästa av det hela ändå, så sonen beställde hemgjord glass och jag tänker tömma Martini-flaskan ( för det klarar jag på egen hand ).

En annan sak jag tänkt på sista tiden är det här med barn...När de är små funderar man mycket på hur man ska kunna förklara världen för dom. Lära dom vanliga små, vardagliga saker som helt enkelt bara är. T ex Att man ibland måste stå på sig som attans för att inte bli totalt överkörd och lurad och ibland bara acceptera någon liten orättvisa här och där. Att man ibland kanske måste fjäska ( om nu det är rätt ord ) lite, för att sedan kunna få något annat som betyder mer. Livets skola helt enkelt!
När de sedan är stora ( till och med vuxna ) och man hör att de resonerar precis så man vill att de ska göra blir man verkligen både super lycklig, stolt och rörd. Det är nästan så man vågar tänka; "Något rätt har jag gjort i alla fall, trots många andra misstag"

Ja, det har varit en snabb, omtumlande, rolig och konstig vecka.
Undrar vad nästa har att bjuda på...

/vink vink

Så lyckligt lottad...

...jag är!
Varje dag får jag lära mig nya saker och inte vilka saker som helst.
Om den här förmånen fortsätter kommer jag snart att ha så mycket lärdom att jag nog kommer att klassas som geni, den nya tidens Einstein i kvinnlig tappning. Men eftersom det ryktas om att gränsen mellan total idiot och supersmart är hårfin känns det ändå lite oroväckande...

T ex så vet jag nu att den perfekta snöröjningen hinns bara med om det inte snöar och att det för dagens skolbarn är det helt okej att äta lunch vid 10-tiden när Mälarisen är perfekt.
Den tyngsta kunskapen är nog att om man har en dålig dag ( som man kan ha av olika anledningar och tydligen i hur många dagar som helst ) så har man rätt fast man har fel ( inte ens en överbevisning ändrar detta ).
Jag har även fått lära mig att fina, svåra och långa ord förstår alla, fast alla vet inte om det innan.

Information...oj oj...I dagens IT-samhälle...oj oj...
Men visst...om nu vissa tycker det är roligt att hellre få be om ursäkt efter att ha blivit ifrågasatt konstant, istället för att informera i tid så ska inte jag vara den som sågar det arbetssättet.
Personligen tycker jag att det är trevligare när man jobbar tvärtom.
Det här visar återigen att vi människor är väldigt olika, vi bor liksom inte i samma kanot och snart kan vi värma upp alla hus på jorden med hjälp av all laddad ilska som väller fram.

Nu ser jag fram mot helt snöfria vägar och trottoarer i sommar ( för då fungerar snöröjningen perfekt ).
Jag ser också fram mot att ha en riktigt dålig dag, för då kommer jag att hävda att jag har sju rätt på lotto och kräva ut vinsten ( eftersom jag då har rätt till det, även om jag har fel ).
Men mest längtar jag till morgondagens lunch och min egenhändigt gjorda sushi, det mina vänner händer så sällan, att det nog aldrig hänt.

/vink vink

Tänk vad man kan hitta på...

...om man har tråkigt.
Man kan ge sig ut i trafiken när det snöar ymnigt, är ishalt, blåsigt och då passa på att köra för fort, köra om allt som går och slutligen tvärnita framför andra.
Eller så kan man springa efter folk med kniv och gärna träffa någons pulsåder.
Roligast kanske det är att stjäla ett tåg och köra några kilometer innan man får tillfälle att köra det rakt in i ett hus som helt lämpligt står i vägen.
Vill man var extremt extrem kan man starta ett litet krig i någon annans land och samtidigt låtsas att det "bara blir ett litet krig som snart går över". Känns lite som att jämföra med en förkylning...den går oftast ganska snabbt över om den inte i värsta fall leder till värre saker som lunginflammation...

Jag tyckte i alla fall att jag var smart i morse när jag ställde bilen bredvid ett plank och tänkte då att det skulle skydda lite. Men konstigt nog blåste snön åt fel håll, så idag är jag glad att jag hittade bilen och kunde köra den hem. Köra och köra förresten...vissa rondeller gled jag igenom ( nästan ) på tvären. Och mitt nya hatobjekt är vindrutetorkare som bildar nya isklumpar medans man kör. Idag var det inte läge att stanna till lite lätt på E18 för att göra rent rutan och vindrutetorkarna. I morgon kanske det passar bättre...

Lång dag idag på jobbet, ensam eftermiddag idag på jobbet men i morgon är det full fart igen.
Till sist vill jag bara berätta att jag förstår att en ( eller var det två ) seriekrock med mer än hundra fordon på en bro är kaotiskt. Jag skulle kanske till och med vilja uttrycka det som en helvetes olycka och jag avundas inte all räddningspersonal som försökte reda lite struktur i det hela. Givetvis avundas jag inte heller alla övriga inblandade!

/vink vink

Bra start på veckan...

...eftersom jag slutade redan kl 11.15 får man väl lov att tycka.
Att telefonen gick varm tidigt p g a sjukdomar är nu gammalt och glömt, dessutom ordnade det sig ovanligt lätt och bra...Tack så mycket så mycket för hjälpen!

Nu en lugn eftermiddag, tvättstuga och matlagning. Kanske jag kan få tummen ur och skicka iväg lite också? Men det kommer alltid saker emellan, eller gör det det?
Konstigt hur det kan vara - man vill, men vill inte - och så håller man på att väga för och emot i evigheter.
Om man gör det och dissen blir hård, har man liksom ingen dröm kvar.
Om man inte gör har man drömmen kvar men kanske missar något annat.
Men å andra sidan måste man ibland våga chansa.
Tankebanan en gång till kommer fram till att impulser är inte alltid så bra att följa.
Herregud, vad jag inte vet hur jag ska göra...Ska det vara så svårt?!
Tydligen!
Och nu kom det annat i vägen för att fatta beslutet idag...hehe

/vink vink

Nu är vi tre...

...här hemma med glasögon!
Efter att mannen har gnällt en del ( vilket tillhör vanligheterna ) fick optikern ett besök idag. Sonen fick lära sig att han inte ska ha glasögon längre när han jobbar vid dator, kollar på telefon men annars. Mannen behövde solklart läsglasögon och tyvärr var trycket lite högt så ett gränsfall av Glaukom hade han också...

Sedan åkte vi liten ( mycket liten ) bil till den bästa bil-reparatören-ever för konsultation angående den försmädliga tvåan. Men inga problem sa han; Det fixar jag! Lättade åkte vi sex mil hem igen...

Ett par skor med matchande väska slank med när vi mellanlandade vid ett shoppingcenter, så nu är balansen i plånboken åtgärdad ( hade alldeles för mycket kvar efter jul ) och jämnvikten är perfekt ( tills nästa inköp ) på hyllor i mitt rum...

Nu slinker lite vin ner efter ca fyra timmars pokerspel, där sju fyrtal och en vansinnigt nära färgstege spelade stor roll i slutet. Men alla fick vinna, alla förlorade och sonens pokerfejs avslöjar alldeles för mycket...
Ja, en riktigt bra lördag!

Bonusen stod E för som nu kan känna sig lite tryggare efter att ha slitigt, tjatat och gnetat sedan sexton års ålder och att A ringde för att meddela att allt var bra gjorde bonusen än högre!

/vink vink

Nämen...

...nu snöar det igen. Ovanpå alla isbucklor. Fiffigt!
Ja, jag vet vädret?!
Kan ingen göra något åt, det är som det är och det är bara att härda ut...dessutom är det bara Januari...Men, jag behöver inte gilla det för det punkt!

Första skolveckan efter lovet är snart slut och förändringar skulle meddelas...Men tänk så tokigt det kan bli när ämnen byter plats, klassrum flyttas och jag måste gå ut för att se var sonen tagit vägen, då han enligt mitt schema slutade så pass tidigt att han borde varit hemma när jag kom hem vilket han inte var...
Mail for iväg, svar kom;
Nej, inga förändringar är gjorda...
Mail trycktes hårt iväg, svar kom;
Oj, så tokigt...
Mail dunkades iväg, svar kom;
Vi tyckte inte det var några stora, viktiga ändringar...
Hallå!!Hallå!!
Att helt plötsligt vara i ett annat klassrum än tidigare, att ha ett helt annat ämne än vad som står på schemat och ändrade sluttider på dagen är i min ( ganska flexibla ) värld stora, relevanta ändringar. Vad ska det då inte vara för sonen??? Och dessutom undrar jag stilla var gränsen går för små obetydliga ändringar och stora viktiga ändringar går? En ändring är en ändring, eller?!
Öhh...
Ytterligare mail till ansvarig for iväg, förväntar mig svar om ca sju dagar och då j..klar är det bäst för omgivningen att svaret är bra!

Min vecka so far då?
Jo, tack en riktigt bra vecka, med ommöblering och ny kollega ser det faktiskt ut att kunna bli bra. Väldigt bra dessutom.
Men mer om det får jag inte skriva...

Mannen på väg hem, ledig i morgon så då kanske jag kan förvänta mig lite service i form av inköp, disk och skjuts om nu ovädret verkligen tänker dra in över landet.
Ja jag vet...Vädret! Släpp det...det är som det är...
*ruskar på mig*

/vink vink

Vem har sagt...

...att vägen ska vara rak och jämn?
Att vägen ska vara smärtfri och enkel?
Ibland är det bättre ( tror jag ) när den är krokig och ojämn.
Eller smärtsam och krånglig.

Att våga hoppa, lära sig något nytt och se sina misstag som lärorika är berikande och extra ljuvligt är det när det när man lyckats.
Kanske är det för få människor som vågar?

Jaja...deras problem inte mina!
Haha...deras förlust inte min!

Nu är tisdag avverkad och bara onsdag, torsdag, fredag kvar men det behöver jag nog inte skriva, för veckodagarna kan ni nog...=) eller?!
Om man ska vara riktigt äckligt, positiv är faktiskt snart januari också över, februari brukar knappt märkas, så snart luktar vi på första tussilagon...
Dessutom blir det ljusare och ljusare längre och längre när inte dimman hänger tät och molnen vilar tungt.

När solen tittade fram mitt på dagen idag, hade jag en underbar utsikt över Mälaren som gnistrade, glimmade vansinnigt vackert. Magen blev lagom fylld av läckerheter och lugnet runt omkring var otroligt.
Så visst finns det underbara dagar, stunder och ögonblick!

I morgon är det flytt...bärhjälp är beställd...men torka lite behövs nog...sedan ska det organiseras...*gnuggar händerna glatt*
Hoppas därför på en god nattsömn inatt och inte ett evigt stirrande på klockan, snurrande i sängen eller godissug.

/vink vink

Söndag natt...

...och jag är klarvaken i vanlig ordning.
Numera är det ingen ide att försöka tvinga John Blund att visa sig eller att få fåren att hoppa...Det är bättre att sitta uppe, dricka något varmt och läsa något spännande.
Eller som nu sitta vid datorn och skriva helt meningslösa saker.

Ikväll är skolväskan packad, rutiner genomgångna och alla klockor ställda på väckningstider.
Sonen har traskat runt, runt och runt igen trots att han idag har köpt ny DVD, fikat hos syster E, fått hjälp av syster A med telefonen och sedan tittat på filmerna han inte kunde titta på igår när den gamla DVD:n harklade till och dog.
Det var med stela ben, spretiga fingrar och flackande blick han vandrat. Ryckt i handtag, blängt ut genom fönstret och puttat till stolar.
Det konstiga är att han längtar till skolan, men han beter sig som om han avskyr att gå dit. Själv vet jag att det är ingen ide att säga något, göra något eller ens försöka få honom att ändra sitt agerande. Det brukar bli bättre efter en vecka eller två...
Ja, skolstart är skolstart och jag hoppas att denna går bättre än förra.

Själv är jag laddad, kanske överladdad. Taggad och beredd. Redo för vad som helst ( eller kanske inte direkt, men...)
Så nu ska jag försöka hitta nattro, sinnesro och människoro

/vink vink

Julen...

....plockades ( nästan ) bort för några dagar sedan. Kvar blev några blommor, en ostkant och köksgardinen! Och det är inte okej! Men jag har ingen annan att sätta upp. Den som satt innan hade suttit så länge att den var groteskt missfärgad, snudd på hål i och inte ens värdig att kalla gardin längre utan liknade mer en stor dammduk.
Jag var iväg och tittade efter en ny...gardinkappa. Fanns det?
Jag vill ha en grön och kanske med inslag av orange. Fanns det?
Helst utan mönster och ganska bred. Fanns det?
Jag hatar gardiner!
Många tips strömmade in när jag bad om hjälp, men det hjälps inte. Det finns fortfarande ingen ny gardin här hemma som jag kan sätta upp.
Jag avskyr gardiner!

Vecka ett år 2013 är avklarad, med bravur. Tre korta dagar där jag fick gjort det som skulle bli gjort. Ny kollega, några skratt och dessutom lite aha, åhå och nähä made my week...
Nu vilar jag inför vecka två som nog blir en upplevelse, en riktig karusell och ännu fler nämen, ojdå och jasså.
Ska bli riktigt trevligt men min ilska mot gardiner kommer inte att avta!

Sonen börjar bli lugn, skolan och vardagen är snart här igen. Så då kan vi rulla på igen fram till vecka nio, då nästa tråklov är här igen ( enligt sonen )
Mannen börjar jobba igen och allt blir som vanligt, på både gott och ont.
Snart rullar vi mot besiktning, och affären innan en soft lördagskväll infinner sig och gardiner är det som fortsätter irritera mig så jag nästan blir hes, gråtfärdig och utvecklar kramp i fingrarna.

/ vink vink

Ps...kanske jag helt sonika slänger upp ett svart lakan över gardinstången, rynkar till den lite lagom och vips har jag en gardin

Ansvar...

...är alltid aktuellt att diskutera!
Men inte idag.
Vädret däremot skapar tankar, rubriker och känslor!
Men inte idag...om man bortser från att det mesta av snön nästan töat bort, sedan började det snöa och därefter spöregnade det. Dessutom frös det på och helt plötsligt låg jag där...med åskådare, vit dunjacka och röda kinder!
Ilska är spännande varje dag och bemöter man med likgiltighet blir det nästan skrattkramp i smyg, vilket spänner magmusklerna ordentligt. Så vem behöver gym, långpromenader och meningslöst plaskande i vatten utan att se något.
Glädje får man skapa själv!

Igår besiktade mannen ena bilen och det gick bra.
Idag fixade han en tid till andra bilen på lördag, så trots att han numera kallar mig för den sötsura frun är han bäst. Ett helt år till klarar jag mig från att besikta bilarna...*lycklig*

/vink vink

10 år...

…är en lång tid men ändå så kort. Det känns som nyss, fortfarande lite overkligt och svårt att greppa.
Jag minns klockslaget, var jag stod och vad jag gjorde innan allt blir suddigt och rörigt.

Under 10 år hinner det hända många saker jag skulle vilja ha delat, samtidigt händer det andra ting som jag är glad att du slapp uppleva. Mycket glädje har trots allt passerat, svåra stunder har funnits men framförallt går åren, veckorna och dagarna i samma takt som tidigare.

Efter 10 år förändras minnena, vissa blir starkare och andra bleknar. Nya tillkommer och stannar kvar i ett ljust sken.

Fortfarande efter 10 år kan det falla över mig hur hastigt allt gick men hur jag på ett egoistiskt sätt i efterhand trots allt tycker det var skönt att lidandet blev kort och beroendeställningen inte hann komma att bli aktuell.

Om 10 år är minnena förändrade igen, men en glimt av saknad kommer alltid att finnas kvar.

/vink vink

Min långledighet...

...är inne på de sista timmarna.
I morgon bitti ringer klockan igen obarmhärtigt tidigt, även om jag inte har lyckats somna i tid.
Jag kommer förmodligen att hasa mig ur sängen med grymtande svordomar rinnandes ur munnen, tänka många onda tankar när jag dricker morgonkaffet och huttra illa när jag traskar motvilligt till bilen.
Och här avstannar mina tankar...här slutar min förmåga att skriva onda tankar om att den underbara, långa ledigheten som enbart kostat mig två semesterdagar är slut...

För det är långt ifrån alla som har kunnat haft den lyxen, trots alla röda vardagar.
De allra flesta har fått arbeta vare sig de vill eller inte. Inte alla dagar förstås, men tillräckligt många dagar för att jag nu faktiskt sitter med lite dåligt samvete och blänger på jobbväskan, matlådan och väckarklockan.
Jag har sett och förstått jobbkampen som pågått, jag har tänkt många tankar om hur ni har haft det och jag förstår hur det har varit eftersom jag trots allt jobbat på schema.
Det finns dagar då jag avskyr att jobba mån-fre vecka ut och vecka in, men samtidigt saknar jag inte att jobba helg, kväll och röda dagar det ska jag ärligt erkänna.
Att väga för och emot är ingen ide, det blir bara löjligt.
Att behöva välja antingen den ena storhelgen eller den andra blir ett hån, ett slag i ansiktet då familjen trots allt oftast betyder mer än vilken arbetsplats som helst.
Även om man kan trösta sig med att man gör en insats, man hjälper många som faktiskt behöver hjälp och man blir den räddande ängeln som tar de ensamma förbi familjernas stora högtider, räcker inte det alltid.

Därför blir det med bitter eftersmak jag grymtar ikväll, med dåligt samvete jag ställer klockan till i morgon och med sura uppstötningar jag förbereder mig för ett arbetspass, då jag vet att ni är många som slitigt hårt alla de dagar jag kunnat sova, shoppa och lata mig.
All heder går till er inom alla slags vårdyrken, handelsyrken och restaurangyrken.
Ni bär Sverige på era axlar och ni gör ett fantastiskt jobb.
Ni belönas för dåligt, tackas för sällan och får alldeles för lite tillbaka mot det ni ger.
Var stolta, strid för mer och ge aldrig upp!

/vink vink

2013