måndag 31 oktober 2011

Annorlunda information...

...och onödig matematik brukar min son stå för här hemma lite nu och då.
För ca en timme sedan var det dags igen;
"Mamma vet du en sak?"
"Nix"
"Om åtta dagar blir jag tonåring"
"Mmm, jag vet"
"Vet du en annan sak?"
"Nä"
"När jag fyller 20 år har du varit tonårsmorsa i 16 år OCH är nästan 50 år!!"
Här följde ett asgarv som blir svårt att hitta en liknelse till.
Själv kastade jag onda ögat på honom och kände hur rynkorna ploppade fram en och en.

När han lugnat sig lite fortsatte han;
"Hur känns det?"
"Med vad?"
"Ja, du vet"
"Nä"
"Att jag snart blir tonåring så klart"
"Ska det kännas något för mig menar du?"
"Ja, det är klart"
"Det känns inget speciellt faktiskt"
"Vad bra"
Sedan började han gå mot sitt rum samtidigt som jag hör honom teaterviska;
"Jag ska nog få henne att känna hihi"

Det är nu jag undrar om jag ska bli orolig på allvar eller???

/vink vink

Höstlov = ?

Första dagen på höstlovet går mot sitt slut och vi har inte tagit oss samman för att göra något vettigt, roligt eller nyttigt. Fy på oss eller??
Har verkligen alla andra planer för varje dag, varje timme och varje minut?
Själv tycker jag att vitsen med lov är att inte ha all tid uppbokad, utan att man bara kan hänga, slappa och även ha lite tråkigt. Men då kanske man är en dålig förälder?!
Efter att ha varit mamma i 22 år tänker jag skita i vad andra säger, tycker och insinuerar, för idag vilar vi hela dagen...
...för på tisdag finns det planer, onsdagen är bokad, torsdagen finns också med på almanackan så fredag måste vi få vila igen!

Förresten har min son varit 80% av dagen i sitt rum utan att klaga, så jag tror att han är nöjd och är det så att han är missnöjd och inget visar kan jag iallafall inget göra åt saken. Dalta, fjäska och tramsa med en blivande tonåring gör jag inte!!

Nu tänker jag därför fortsätta med att göra ingenting för magen börjar knorra lite, frukost disken är inte fixad och boken finns kvar...=)

/vink vink

söndag 30 oktober 2011

Nu är det gjort!!!

Jag vågade...
...trycka på skicka...
Nu får jag vänta...
...kanske på ingenting!

Men jag ger mig själv;


Och självklart;


Nu är det dags att välkomna en kär gammal vän och njuta av höstlovs-sovmorgon i morgon...


/vink vink

Ur barn slinker sanningen eller?!

Just nu och under en tid har jag känt mig som en smygtittare, en nyfiken satkärring bakom blommig gardin eller farbrorn med käppen som knappt används.
VM-titeln i tjyvkikeri och öronpejleri har jag solklart tagit hem.
Men jag tror att mysteriet är löst nu, även om slutet inte blev som jag trodde ( eller hoppades ) så slank nog facit ur grannbarnet jag "råkade" möta i affären tidigare idag.

Den tillfälliga separationen har nog förvandlats till ett bittert, beskt och argt avslut. Den så kallade definitiva skilsmässan där uppenbarligen barnen mutas, lockas och överöses med egen tid, saker och onyttigheter.
Inget märkvärdigt egentligen med detta om det inte vore för den finurliga lilla åttaåringen som med glimten i ögat, halvt dolt leende och sprittande ben förklarade att hon visste precis vad som pågick och hon tänkte utnyttja det till max-gränsen.

Jag önskade henne lycka till med glädje i rösten, men hjärtat kändes lite tomt för vad ska jag nu fundera på, spionera om och förvånas över??

Stackars, stackars mig...

/vink vink

lördag 29 oktober 2011

Jag njuter...

...på riktigt när mina fördomar krossas, mossas och förintas.

När människor visar den där sidan man absolut inte trodde att de hade, när svaren blir som ett kinderägg med smaskighet, överraskande och med nya pusselbitar då tycker jag att livet är toppen.
Att få börja om med att fundera på vinklingar, kommande frågeställningar och förbereda svar håller igång hjärnan bättre än alla korsord i världen.
De sista dagarna har varit som ett olösligt sudoko och jag kan knappt bärga mig längre!!

Just nu är dotter A med mannen för att köpa byxor till honom och jag är såååå glad att jag slapp, för när han går in i en provhytt brukar marken rämna, människor byta kön och ekvatorn blir iskall.
Bättre då att sitta här och skjuta, rita och fixa matlådor.
När de kommer hem bär det iväg till A för ett försenat kalas...

PS! Inatt får jag en hel timme extra att sova på och det tackar jag verkligen inte nej till

/vink vink

Hipp hipp hurra för min far idag!!

Tänker på min pappa, barnens morfar och mannens svärfar på hans födelsedag idag.


Tyvärr kan vi inte åka dit och det är inte utan att jag/vi saknar det lite eller egentligen ganska mycket. Men vissa saker kan man inte göra så mycket åt och bor man inte i samma stad blir ibland tiden för kort.
Om fjorton dag däremot kommer han och mor till oss, så då får vi fira i kvadrat.


Än en gång Stort Grattis på Födelsedagen pappa från dotter med familj.

/vink vink

fredag 28 oktober 2011

*sniffar*

Gino är på gång, Gino ska nu avnjutas och det är underbart, snälla och omtänksamma dotter A som bjudit in Gino.
Gino luktar gott.
Gino smakar mumsigt.
Gino är varm och len.
Mmmm....

Nu är det Idol, sedan lite annat innan sömnen nockar oss!!

/vink vink

Ibland undrar jag...

...varför vissa människor envisas med att kasta stenen i glashuset, trots att det fortsätter att splittras och fast man får chansen att bygga ett tegelhus.
Antingen är man med helhjärtat eller också ställer man sig utanför och drar igen munnen.

Fjäsk är äckligt, kladdigt och inget som jag tänker hänge mig åt nu eller sen.
Mutor använder jag bara mot barnen ( mannen ibland när just de där skorna vill följa med mig hem )
Hot?! Brukar inte fungera mot de som vill vara bittra, sura och tväraviga.

Nu till något helt annat - Igår var sonen till tandläkaren ( vilket alltid är spännande ) och jag blev oerhört positivt överraskad när tandläkaren visade tydligt att hon var införstådd med sonens diagnos.
Prick halv tre ropade hon in honom.
Kort och exakt information om vad som skulle göras.
Alla detaljer kom med ( även att "nu kan du spotta" )
Bäst av allt var att det inte fanns tillstymelse till hål!!!
Även sonen verkar ha ärvt mina starka, tåliga tänder och det känns som en oerhörd lättnad, då jag knappast får hjälpa honom längre att borsta...
Sju minuter tog besöket och sedan for vi till träningen och den var tung, riktigt jobbig faktiskt.
Idag har jag lite ont i vaderna efter min två kilometers runda på 14 minuter...

Ha en bra dag därute

/vink vink

torsdag 27 oktober 2011

Dagens morgon.

Jag; Kommer du ihåg att jag hämtar dig kl två idag?
Son; Nä
Jag; Jag hämtar dig kl två idag!
Son; Nä
Jag; Jo, du ska till tandläkaren så jag kommer kl två.
Son; Nä
Jag; Går du ut till parkeringen kl två eller ska jag komma in och hämta dig.
Son; Nä
Jag; Sluta säg nä hela tiden
Son; Nä
Jag; Men snälla, vi pratade om det här igår. Kommer du ihåg det?
Son; Nä
Lång tystnad
Son; Jag går nu
Jag; Hur gör vi kl två då?
Son; Precis som du sa så klart.
Dörren stängs hårt efter honom. Kvar står jag.

Nu är det dags att börja jobba lite...Bara tre veckors "ledighet kvar...=)

/vink vink

onsdag 26 oktober 2011

Matlagning till fler än fyra...

...en vanlig vardag var det länge sedan jag gjorde, men idag ryckte de vuxna barnen ut för att hämta de små spökena och for hem till mig.
Så efter en bra dag på jobbet där polletterna sakta men säkert trillar ner och sanningarna kryper fram ur gömda vrår blev det en härlig kontrast under kvällen med storkok till åtta personer ( och medföljande tråkig disk ), spökskratt och allmänt tjotjim.
Nu är det dock tyst i huset, huvudet är ganska trött och snart skriker kroppen efter en dusch, så därför blir det inget mer skriv idag...

/vink vink

tisdag 25 oktober 2011

Konstigt egentligen...

...att andra tolkar en text som jag önskar att de ska göra, men som inte ska tolkas så. Ibland tycker man själv att texten blir alldeles för uppenbar för att man själv vet exakt vad man menar men man försöker skriva den så den ska tolkas fel och de texterna som man själv ( jag iallafall ) är minst nöjd är de som tydligen blir bäst...*snurrigt*

Hur blev min "nya" tisdag då?
Jo, tack ganska fel men ändå rätt på något vis.
Jag är inte besviken, men ändå lite.
Jag är överraskad, men ändå inte.
Men jag tror dock att HAVet kommer att storma lite, TIDen bli lite ur led och vilsen men till sist kommer PLANet förhoppningsvis att lyfta med positivism, vilket då kan betyda att tredje person plural kan gunga sakta i vinden, låta sig svepas med och glida mot himmelriket...*hoppas*

En fråga kvarstår dock?
Varför är inte alla med?
Varför vill man inte delta?
Varför väljer man bort sin röst?
*oj oj*
Det blev visst fler frågor än en, men jag kan inte förstå eller fatta.

Nu ska badväska packas, kylskåpet rensas och kroppar bli skrubbade så jag orkar ta emot en ny onsdag...En onsdag som kan bli ytterst spännande ( jo, faktiskt )...tro det eller ej M?!
*ler stort*

/vink vink

måndag 24 oktober 2011

Jag visste inte...

...att gravstenarna på våra kyrkogårdar var till för att klättras på.
Självklart är det tragiskt att ett barn har dött under en gravsten, men en sak är jag helt säker på och det är att mina ungar skulle aldrig någonsin eller under några som helst omständigheter få klättra omkring, skutta runt och leka vilt på en kyrkogård!!

Äldre människor ( över 85 år ) riskerar att bli undernärda?!!?
Jaha...vad kan det bero på??
Kanske att de inte längre har någon matlust, svårigheter att äta eller rent av är i ett palliativt stadium...

Till sist snattas det mycket igen?!!?
Angående detta finns det mycket att fundera över t ex större klasskillnader, påverkan från "kompisar" eller kanske sjukdom...

Nu behöver jag sova en stund...;)

/vink vink

En seg dag...

...startar i uppförsbacke, fortsätter i sirap och känns evighetslång, så blir denna dag.

Kan det vara jobb-tarmen som börjar aktivera sig?
Att tristess-hinnan breder ut sig över mig?
Njae...inte riktigt än säger min man...Vad nu han kan veta om saken?

Kollade nyss min mail - tomt på meddelanden...
Blängde på telefon - inga ord lagda...
Öppnade FB - samma vanliga, inget nytt...
Drack lite kaffe och kände mig lite bortglömd, onödig och förträngd...
Startade mina dokument och tänkte "skriv då!, skriv då!" men inget hände...

Då ( precis när jag behövde det som mest ) skrek telefonen, jag rusade, snubblade på en icke befintlig tröskel ( antagligen var mina tår i vägen för hälen ), slet åt mig telefonen och läste samtidigt som mungiporna började peka upp, stramas åt och till slut stanna pekandes mot taket.
Där stod det igen, det jag redan vet men ack så viktigt för mig att få bekräftat om och om igen...
Där stod det som får min energiboost att fyllas på, min elaka sida kickas igång och jag tänker att denna kola-siraps-klet-uppförsbacke-dag kan jag lätt ta mig igenom, för i morgon är en annan dag.
En spännande dag ( kanske ), en tisdag och början eller slutet på något nytt, annat och olikt tidigare...Är ni me´?

Men nu precis när gången är på on, måste jag pausa för skolskjutsen måste komma i tid och se respektabel ut sa sonen barskt i morse innan dörren smälldes igen efter att jag retat upp honom...hehe

/vink vink

söndag 23 oktober 2011

Det närmar sig roligheter igen...

...och det behöver man ha när mörkret gör dagarna kortare, när kylan letar sig in i märgen och när isfläckarna vill knäcka vartenda ben i kroppen på oss. När vi skottar snö, skrapar bilar och svär till de högre makterna.
Frågan är bara om vi skulle uppskatta värmen, ljuset och sommaren om vi inte hade en period av kyla, mörker och vinter?
Tänk att inte behöva använda snygga vinterskor, egengjorda mjuka halsdukar och få frossa i stickade tröjor??
Alla levande ljus som skulle stå otända och smälta bort av solens strålar skulle kännas som slöseri eller??

Men visst kan jag hålla med om att årstiderna inte är rättvist långa/korta, jag skulle gärna ha 2 månader höst, två månader vinter, två månader vår och de sista sex månaderna sommar.

Till sist ska jag bara förtydliga en sak angående mitt förra inlägg ( då jag fått ett mail om det, eftersom man inte vågar skriva det som kommentar ).
Min poäng var att vilken gymnasielinje lär ut ( både praktiskt och teoretiskt ) hur rutinerna är på enskild arbetsplats eller hur jargongen, atmosfären och de osynliga reglerna fungerar?
Eller vilken gymnasielinje går man om man önskar bli brevbärare, lokalvårdare eller telefonförsäljare?

Jaja...nu är söndagen här och bara en vecka till höstlovet...=)

/vink vink

lördag 22 oktober 2011

Äter fåglar fimpar?

Sprakar höstens alla färger?
Är det helg i oktober?
Längtar jag efter mer träning?

Lastningen igår kväll tillsammans med mannen tog låååång tiiiid och kroppen känns idag värre än fyra hårda träningspass på en och samma dag ( hur nu det känns? ).
Jag har iallafall mer träningsvärk och ont efter lastningen av hur mycket stål ( i alla möjliga former ) som helst än alla träningspass jag kört sista tiden...
Det var tredje gången som jag hjälpte honom, tredje introdagen om det skulle ha varit på riktigt, vilket betyder att jag nästa gång ska släppas fri och kunna själv...
När denna tanke når mig mot slutet av lastningen skrattade jag så högt att månen gungade till, Saturnus ringar råkade i otakt och GUD ( om det finns någon ) kissade på sig.
Av alla moment, alla rutiner och all kunskap kan jag med säkerhet klara av följande;
Ta mig in på "jobbet" och ut ( trots säkerhets rutiner hit och dit )
Jag kan läsa ordern men inte alltid förstå den, för allt är inte vad det står...( Så då ska man bara veta att ibland när det står grön menas det röd, men inte alltid )
Jag kan räkna hur många buntar vi lägger på lastbilen ( om inte en bunt ibland räknas som två, utan att det syns )
Stroparna som man binder om godset för att traversen ( krokar i taket ) ska kunna lyfta de ibland 12 meter långa rören och annat, måste vara lika långa annars glider de ur och ner på golvet med brak, smäll och fara för livet.
Viktigast kanske är att jag vet att jag måste ha varselväst, hörselkåpa och stålhättade skor. Jag vet också var första förband finns och att märkpennor kladdar.

Nä...fy faan för att vara ny på jobbet!!
Tur att min handledare visar upp ett tålamod stort som hela universum och bara blev arg på vädret, felaktigheter och ond rygg.

Nu en slappar lördag...eller?!

/vink vink

fredag 21 oktober 2011

Hinner inte riktigt...

...att vara ledig längre...;)

Men visst ser det härligt ut?


Tog fem minuter och sedan bara att skölja av de små delarna, låta torka och massor av grund till en cole slaw är klar...*slickar mig om munnen*
Det bästa av allt är inga onda fingrar, avskavda hudflikar och garanterad blodfri måltid...*asg*

/vink vink

torsdag 20 oktober 2011

Vilken himla tur...

...att jag disponerar min egen tid ( nästan ) ett tag till.
Huvudvärken jag vaknade med i morse var inte att leka med, svarta prickar dansade ( troligen en tango ) runt framför ögonen, öronen klafsade ( i marschtakt ) varje gång jag svalde och själva huvudet roterade, dunkade och smällde värre än fem flipperspel.
Så när sonen stängde dörren ( inte försiktigt ) for mina ben rakt mot sovrummet och sömnen omslöt mig innan kudden kändes mot kinden. Drygt en timme, nästan en och en halv timme senare ( om jag ska vara ärlig ) vaknade jag och, och med en normal syn, fungerande öron och ett icke tidsinställt huvud.
Hungrig som en svältande varg glufsade jag i mig en stadig frukost, löste ett korsord och slängde iväg ett ord i WF. Läste VLT, dödade några Zombies och struntade i att fixa mig innan jag nu har placerat mig vid datorn, i arbetsrummet och i den annars så genomdammiga lägenheten. Men städa är inte prioritet just nu, kanske nästa vecka eller?!

Det här med att vänta är inte riktigt min grej upptäcker jag oftare och oftare. Fast egentligen undrar jag om jag någonsin varit duktig på det.
Eller om jag helt enkelt bara gett upp tidigare om svar inte levererats tillräckligt snabbt?
Att sitta och bearbeta, småjustera och finfixa är inte heller något som jag är bra på.
Jag har aldrig suttit tiden ut på ett prov t ex ( gjorde i och för sig inte många överhuvudtaget )
För mig passar det bättre att få en ide, göra den klar och leverera direkt utan att titta bakåt, vilket innebär att det blir lite improvisationer ibland men det blir å andra sidan själva utmaningen för mig...
Häftigt när självinsikten slår en i ansiktet, sparkar en i röven och sopar bort hindren!

Men nu sitter jag här och måste vänta, tvingad till en olidlig ovisshet och kan inte ens påverka det...*lipar*
Fast i ärlighetens namn tror jag att svaret blir positivt och sedan är det bara för ångvälten att ladda batterierna och köra på...*asg*

PS! Deadlines är det bästa som finns, förutom chipsen ( som jag längtar efter ) och skaldjur förståss. Jaja, familjen är viktig också men det är så sliskigt att alltid skriva det som är så självklart.

/vink vink

onsdag 19 oktober 2011

Ännu en arbetsdag är över!

Jag hann allt som gick att hinna, blev upplärd angående Zombies och fick svaren på frågorna till 95% vilket är vansinnigt bra.
Att jag fick lite att fundera på, planera för och se fram mot gjorde absolut inte dagen mörkare.
Nu kan det bara gå åt ett håll...eller?!!?
Dessutom tittade den rara, varma och gula solen fram lagom tills det var dags att åka hem.
En helt underbar onsdag med andra ord!!

Dags att umgås en stund med sonen som ramlat två gånger i dag och skaffade sig en sommararmbåge, men klarade knät innan Indiana Jones, Zombisarna och skatten ska få sitt.
Kanske lite matlagning kan klämmas in också innan dotter A hämtar mig för inköp på Maxi.

/vink vink

tisdag 18 oktober 2011

Längtar efter...


och


och


Men jag har inget hemma och jag får inte...
Men Åh vad gott det skulle vara efter den sista tidens elva träningspass och bara nyttigheter...
Men ett litet tag till ska jag hålla ut...lite till...

*biter på knogarna och hinkar kaffe*

/vink vink

Som nyhetsuppläsaren...

...sa igår kväll tänker jag också idag.
Jag är inte speciellt stolt över att vara svensk idag, inte ett dugg imponerad av våra lagar, paragrafer och den kalla, cyniska icke-medmänsklighet som präglar landet idag, igår och förrut.

Därför byter jag om nu och tvingar ( eller är det han som släpar med mig, så jag ska hitta ut från det mörka hål som omsluter mig idag ) med den hemkomna mannen till träningslokalen och värmer upp inför kvällspasset med sonen...oj oj...Det är jobbigt att vara "tjänstledig" och utan specifica "arbetsuppgifter".

PS Inte utan att man undrar lite vilken värld mina eventuella barnbarnbarn o s v kommer att få växa upp i...

/vink vink

måndag 17 oktober 2011

Äntligen lunchrast...

...efter intensivt arbete vid dator'n och terminens första ( men inte sista ) skjutsning till badhuset. Idag var det dock märkligt många föräldrar som var tvungna att agera chaufför och några barn fick gå hem på grund av att de inte kan simma??!! Men hallå!? Är det då inte meningen att sim undervisningen ska lära dom det? *ruskar obegripligt på huvudet*

Dagens dagstidning basunerar nu ut ytterligare ett misstänkt barnmord och ilskan som rister min kropp är svår att beskriva. Jag läser om och om igen men jag kan inte bestämma mig för vilket som är värst angående gärningsmannen/kvinnan. Är det otäckast om det är en närstående, ett annat barn eller en okänd galning? Och varför måste de små oskyldiga barnen drabbas? En liten knatte på 4 år har inte en chans att försöka försvara sig eller kanske inte ens förstå vad som händer. *skakar av ilska*

Vädret idag var bitande, vintrigt kallt kände jag genom min tunna tröja, så nu ska jag rota fram mina tjockare tröjor, jackor och västar. Halsdukarns ska läggas på parad och vantarna värmas på element tills nästa gång jag ska gå ut ( om ca 30 minuter då barnen ska hem från badhuset ).

/vink vink

söndag 16 oktober 2011

Helt uppslukad...

...av mitt nya projekt har jag varit idag och framförallt av den nya stora fina dator'n.
Tänk vilka finesser och vad man ser bra på två skärmar dessutom har jag hittat smarta genvägar som jag på sikt kommer att få svårt att klara mig utan.
Man kan ganska kort säga att livet leker lite just nu.
Det enda som stör mig är alla röda streck som hamnar under så många ord när jag skriver...De gröna är också fler än tidigare...
Förresten är den stora, bulliga musen lite konstig också, men tangentbordet ( när det inte fastnar ) är riktigt ergonomiskt och härligt.

Att två spöken kom på besök gjorde absolut inte dagen sämre, även om mitt hår inte hittat borsten ( som vanligt en söndag ) och gällivarehänget på mysbyxorna inte var det charmigaste man kunde visa upp. Men eskorten till spökena har sett mig i sämre skick än så och de små liven tyckte jag såg ut som vanligt ( hur ska man tolka det?)

Nu har kräftsoppan runnit ner i magen, disken är diskad och snart är det dags att håva in en miljon. Men först ska jag jobba lite till...hehe.
Min inköpta råkostkvarn ska jag använda i morgon för idag vann dator'n lätt.

/vink vink

lördag 15 oktober 2011

Jag googlar mig illamående!

Mitt nya projekt kräver lite research...eller nej vänta...egentligen inte, men det är så himla roligt att läsa mer, ännu mer och inse att jag har rätt. Många, många andra tolkar på samma sätt som jag, vilket är skönt att veta och känna trygghet i.
I morgon ska jag få sätta mig vid den nya, stora tvåskärmade dator'n och påbörja materialet...*längtar*

Idag är det annat som behöver göras. Träningen är avklarad och stolt tänker jag skryta med att jag orkade löpa 10 minuter idag, mindre stolt över att muskelmaskinerna idag var tröga...*urk*
Veckans matinköp ska göras, matlådor fixas innan kvällen kommer.

En sak som stört mig i veckan är allt tjat om särskrivningar i texter ( inte bara mina, utan även andras ) så jag vill bara påminna om att ibland kanske det är skribentens "grej" eller en ironisk, skämtsam eller textlyftande ide som gör att det finns en särskrivning med.
En fri text får skrivas hur som helst om det inte är t ex en rapport som ska vara just en rapport, ett PM som ska vara just ett PM o s v.
Det finns faktiskt böcker som är skrivna utan en enda punkt, komma eller annat skiljetecken ( lite jobbigt att läsa men det är faktiskt frivilligt )

Så där nu är alla duschade, mätta och redo för ICA...

/vink vink

fredag 14 oktober 2011

Jag har börjat sälja mig...

...och tycker dessutom att det går över förväntan.
Första gången blossade mitt ansikte rött, svetten rann på ryggen och resultatet blev nog egentligen dåligt.
Andra gången kändes det lite mer naturligt även om det var lite forcerat, hackigt och slutklämmen blev lite stel.
Tredje gången var det något som lossnade och axlarna slappnade av, ansiktet blev mjukare och efteråt kände jag mig tillfredställd.
Numera är det enkelt, lättsamt och går på rutin ( nästan för ingen gång är den andra lik förståss ).
Att bli positivt bedömd, få förfrågan om mer och framförallt få göra det jag länge längtat och trånat efter gör det så klart inte svårare.

Därför tar jag helg nu så jag hittar inspirationen till mitt ny-gamla projekt där jag på allvar kan få chansen att sälja mig, utan att behöva sätta rea-lappar på ryggen eller behöva göra avkall på morgon-tiden.
*ler stort*
Många bäckar små blir med tålamod kanske ett stort hav, där hajar blir rädda när man kommer och maneterna upplöses för att inte existera mer...

PS! Först ska stålkvinnan hjälpa stålmannen några timmar, vilket betyder att nu måste jag byta om till lortkläder i all hast ( som jag höll på att glömma bort )

/vink vink

torsdag 13 oktober 2011

Vi var där...

...men det small aldrig!

I efterhand är det lite konstigt att tänka på hur polisen hanterade sina avspärrningar. Vi tog oss igenom dom, in på en restaurang där det nästan var folktomt ( förutom sångerskan Robyn med sällskap ), åt mycket god Sushi och ännu godare Miso-soppa innan vi sedan passerade avspärrningarna igen för att shoppa vidare.
Märkligare blev det när vi frågade Herr Polis åt vilket håll vi fick, kunde eller skulle gå för att komma utanför polisbanden och han inte visste hur det såg ut eller var runt hörnet och längre bort i kvarteren. Så vilken himla tur att vi är tuffa, orädda och smarta Västerås tjejer som hittade bort från bombhotsytan alldeles själva.


PS! Det var nog bara en filt som alla blev oroliga över, men då undrade vi idag. Vem och varför blir man numera orolig över att det ligger en filt någonstans? Är man inte lite väl nojig då? Eller ska man kanske bli nervös över varje liten påse med okänt innehåll i som ligger och dräller överallt, eller stissig över alla ensamma skor på trottoarer efter en helg?

Nu är vi hemma iallafall ( lite fattigare ) trötta men nöjda. =)
Dessutom är det så skönt för mig att åka och gå med någon ( bästa M ) som hittar i huvudstaden och som håller reda på tiden, själv hittar jag knappt ut från stationen och med så vansinnigt mycket folk, väskor och kläder att titta på så blir klockan helt ointressant...haha
Tack för en trevlig och rolig dag!

Nu en dusch, kaffe och sedan en date med Paolo Roberto!

/vink vink

Dags att råna nollåttorna...

... eller åtminstone skrämma dom lite.
För när gurkorna anländer kan vad som helst hända, eller?
När detta blir synligt sitter vi på tåget laddade, taggade och hungriga.
Kontot är tillfredställande fyllt och koffeinhalten lagom så nu får gärna loket dra på lite extra.

Vet ni förresten att det gör riktigt ont att klämma huden i colgates tandkräms"flaska"? Nähä...men det vet jag för jag gjort det några gånger nu.
Ni förstår jag har lite dille på att öppna och stänga ( eller ta av eller på ) korkar/lock med en hand.
Jaha, så mycket roligare har jag inte vissa kvällar, dagar eller dygn...=)

Men nu väntar en bra dag, rolig dag och lång dag!!

/vink vink

onsdag 12 oktober 2011

En liten sak till bara...

...det verkar som om många människor just nu känner sig svikna av så kallade kompisar, bedragna av så kallade vänner och dessutom ganska ensamma.
Jag undrar väldigt mycket vad det beror på?
Läser titt som tätt på FB, bekantas bloggar och hör en del rykten om detta märkliga mänskliga beteende som verkar chocka så svårt när man själv råkar ut för det...

Är människan enbart egoistisk, utstuderad och även elakt ironisk?
Eller blir vår egen strävan efter att vara populär, omtyckt och en individ med massor av "nära" vänner vår egen fälla?
Vet vi om våra egna brister, floskler och dåliga sidor tillräckligt mycket för att kunna bedömma vilka vi kan prata allvarligt, ärligt och ömsesidigt med?

Självklart ingår det i livets mening att bli besviken då och då, men till slut kanske man måste öppna sina ögon, öron och övriga sinnen för vilka som passar bra till ens egen personlighet, och faktiskt plocka bort de övriga. Om det inte är rent yrkesmässigt förståss för då får man nog bita ihop lite nu och då, eller???

Om jag ska orka, förstå och låtsas hitta i storstan i morgon är det dags för en liten tupplur nu tror jag.

/vink vink

Pysselbord...

...och härligt, skönt och avkopplande bladdersnack blev det när jag kom hem efter dagens arbete.
Sammanfattning av dagen blir min favorit ( i repris ) När katten är borta dansar de små råttorna på bordet. Bebisen som underhöll oss under lunchen var helt gudomligt söt, underbart fokuserad och med stålmannen-stilen redan inövad ( huka er föräldrar till alla nyfödda småflickor, grabben jag mötte idag blir farlig ) =).

Kvällen blir lugn förutom att inhandling ska ske, logistiken för i morgon planeras i detalj och avslutningsvis ska det avnjutas vampyrer ( och gissa om jag är sugen på lite chips till det, men nej nej *slår mig på fingrarna* )
Eftersom jag idag kom i ett par byxor som jag inte kunde ha förra vintern OCH behövde skärp, så verkar diet, träning och mindfulnessen fungera så chipsen får stanna på ICA idag!!

I morgon bär det av till huvudstaden med bästa M och vi åker enbart dit för att äta Sushi??!! Eller??!!

/vink vink

tisdag 11 oktober 2011

Tråkig följetong...

Det kunde bli värre än det redan var;


Men snart färdig eller?


Klar efter mååånga timmar, nackspärr och sendrag i fötterna;


Men nu vet jag inte om jag vill sticka eller virka något med garnet längre.
Därför åker vi och tränar istället, så vi är riktigt laddade för kvällens match...

/vink vink

Tålamodet blir kortare med åren!!


Trots en vacker, underbar och fiffig garn-vinda går det åt helvete idag!
Hela dagen kommer detta att ta...

PS! Mannen hemkommen och gissa om han hellre umgås med monstret än mig?

/vink vink

Mannens monster ( enligt mig )...

...kom igår kväll som pricken över i:et, grädden på moset eller fyrtal i ess mot par i tvåor.
Monstret blev uppburet, uppackat och uppstartat fortare än jag hann lämna över tidningarna som jag skulle.
Tänk så konstigt att först fanns det bara stora, sedan kom de små och man sa; Aldrig mer ett enormt åbäke till monster!!
Men nu sitter jag här och förundras över det stora, blir lite rörd av att ana potentialen och jädrigt nyfiken på ett sätt jag inte trodde.
Lite skämmigt är det att erkänna att storleken kanske har betydelse ( men det får jag återkomma om när jag är säker ).
Det blir spännande när mannen kommer hem idag för att testa, visa och även jag ska tyst lyssna på honom ( vilket kanske inte händer så ofta )

Här kommer en adressen till en sida ni absolut ska kika på om ni är intresserade av ett eget monster ( stort som litet ).
Bra service, fantastiskt kunniga och med en snabbhet som jag inte fattade var möjligt.
Vårt monster är specialbyggt enligt våra ( mannens ) önskemål och har inte en massa onödiga ting i sig som man ändå inte förstår.

http://compisuf.se/

PS! Kostnaden blev inte alls mycket heller, vilket alltid är en bonus eller!?!

/vink vink

måndag 10 oktober 2011

En gång i veckan...

...tillåter jag mig att kolla på något nyhetsmorgonprogram och varje gång blir jag lika besviken, irriterad och uttråkad.
Det som slår mig först är att samma nyheter sänds en gång i halvtimmen ( ordagrant ) och blir därför ganska trista, och att väderprognosen är samma förväntar jag mig i och för sig, men därför skulle det räcka med en gång.
Vad jag inte förstår är att det ställs så många frågor som aldrig blir besvarade. De bjuder in gäster, påar om intressanta frågor men glömmer bort att låta personen svara. Två frågor av tio får vi facit på och det skapar frustration, missnöje och misshag hos mig. Ändå sitter jag där hela programmet ut bara för att jag får, hinner och är ledig...
Störigast är nog att programledarna avbryter gästen/gästerna hela tiden, konstant och ofta med frågor som vars svar redan var på gång. Ibland blir följd-frågorna helt irrelevanta och då kan man faktiskt se hur gästen skruvar lite på sig, försöker svara något allmänt och i korthet avsluta meningen.

Så nu är det dags att stänga av tv:n, fixa färdigt min senaste sjal med lite tofsar och sedan kanske jobba lite även denna måndag...;)

/vink vink

söndag 9 oktober 2011

Det råder ( nästan ) tystnad...

...på min gata i stan denna höstiga söndag.
Några grannar bråkar lite lätt genom att smälla i dörrarna, skrika obegripbara ord på ett annat språk och låta barnen gråta tills de inte orkar mer.
Ute tutar bilarna när de passerar övergångstället och slipper/undviker därmed att stanna får gående, cyklar och annat löst som rör sig.
När stormbyarna ökar i styrka genom intervallmetoden slår det lösa taket mot stuprännan och orskar ljud i form av hammarslag mot diskbänken.
Andra grannar har för ovanlighetens skull lämnat stackars Pompom hemma, vilket han meddelar oss alla andra genom ett idogt skällande, krafsande på dörren och till slut övergår det i ett sorgset ylande.

Det råder ( nästan ) tystnad i min lägenhet.
Från vardagsrummet hörs den enögda, fula figuren Stitch hysteriskt skrika att tvätten är klar.
I ett annat rum skrålar Nordman fram sina dystraste visor tillsammans med trumkomp av sonen.
En vattenkran droppar, katten jamar till i sömnen och surret från datorn är konstant.
Klockan envisas med att ticka fram sekund, för sekund och ändå visar den inte rätt tid.

Det råder ( nästan ) tystnad i mitt huvud.
Logistiken för nästa vecka formas, förändras och dubbelkollas.
Mat varje dag ska vi ha, bil ska lämnas in, läxor ska göras, gympapåsen ska vara klar, träning och trummor ska hinnas med och Stockholm hägrar som en oas. Där jag ska vara mig, i ett tempo som passar och intellektet blir tillfredställd.

Med andra ord en helt alldaglig, lugn och skön söndag.
Ett bra avslut på lagom vecka och ännu bättre början på vanlig vecka.

/vink vink

lördag 8 oktober 2011

Återbruket är ett spännande ställe.

Som ni säkert kommer ihåg har snälla mannen köpt oss en ny tv, som han monterade upp på väggen åt oss samma kväll.
Den trasiga tv:n hamnade på golvet i skräprummet/musikrummet och har inte rört sig ur fläcken och jag har inget sagt heller...Bra av mig.

Igår fick snälla mannen veta att hans nya, specialbeställda dator kanske kommer i morgon ( söndag ) och den ska stå i det rummet tillsammans med två skärmar, vår fina skrivare och alla instrument...tokigt trångt kändes rummet helt plötsligt.
Därför fick återbruket ett besök av oss innan träningen och när snälla mannen lyfte ur vår trasiga, helt ur funktion och värdelösa tv från bilen och bar den mot området för elektriska saker/skräp var det många ( i princip alla där ) som med gapande munnar, långa halsar och viftande öron som stirrade på min snälla man.
Nu undrar jag följande;
Får man inte slänga en platt-tv?
Bar mannen på fel sätt?
Under tiden skulle jag slänga "grejen" som nya tv:n skulle ha stått på om den inte hängde på väggen, den var gjort av glas, metall och lite gummi i hörnen. Varpå jag frågade en arbetande man om var den skulle kastas.
Han tittade på mig och det jag höll i länge innan han frågade;
"Vad är det för något?"
"En stå-grej till en tv"
"Är den ny?"
"Ja"
"Ska du kasta den?"
"Ja"
"Nu?"
"Ja"
Nu petade han lite på det jag höll i, funderade och drog sedan en djup suck innan han sa;
"Kasta den bland gips och isolering då"
"Okej", svarade jag och tänkte inte denna gång gå in i någon diskussion om varför glas och metall ska vara bland gips. Utan jag började gå och hör då;
"Kasta en helt ny sak, helt oanvänd vilket slöseri"
Idag kunde jag inte riktigt vara tyst utan vänder mig och säger kanske lite väl ilsket för jag tycker inte han har med det att göra;
"Ja, tänk för att jag ska det eller vill du ha den?"
"Nä, det vill jag inte för jag har ingen nytta av den"
"Tydligen inte jag heller eftersom jag vill slänga den" fräste jag argt och gick med raska steg och kastade med full kraft min grej bland andra hårda saker så det brakade, kraschade och smällde ganska högt.

Nu några timmar senare känner jag att jag reagerade kanske lite väl häftigt och onödigt men jag tycker inte att det är deras sak att ifrågasätta vad, när och varför jag kastar nya, gamla eller hela, trasiga saker.
Jag tränade bra efteråt iallafall...=)

Nu är det kväll och jag undrar hur man blir av med vitlöksandedräkten jag skaffade mig vid middagen, samtidigt som jag fantiserar om vad jag ska använda alla miljoner till som jag vinner ikväll.
Kanske åka och köpa en till tv som jag kan slänga framför ögonen på alla människor som är på återbruket...;)

/vink vink

Utan fantasi...

...och skrivkramp!

Idag händer det inget speciellt, det blir en lång och tråkig dag...
Återbruket ska få besök
Skräprummet ska bli ett arbetsrum
Träning på sonens begäran
Handling ett måste

*gnuggar igång ögonen*

/vink vink

fredag 7 oktober 2011

Vad är det jag inte förstår?

Nobelmiddagen närmar sig och vinnarna presenteras nu på löpande band.
Det som slår mig i år igen är att det verkar som om litteraturpriset är viktigare än freds och medicinpriset, vilket jag inte riktigt fattar!?
Missförstå mig rätt nu, för jag tycker att Tranströmmer skriver helt underbara texter. Inte för att jag läser dom ofta, men genom åren har jag snubblat över dom till och från precis som många andra.

Medicinprisvinnarna har faktiskt gjort stora upptäckter angående den mänskliga immuniteten, som på sikt kan ge förklaringar till varför vissa drabbas av t ex cancer ( ve och fasa ) och inflammationssjukdomar ( usch ) och detta tycker jag är helt amazing.
Litteraturpriset är faktiskt inte på något sätt livsavgörande för vår existens, framtid eller livstil.?!
Men kanske blir vi extra glada då det är en svensk som får priset...

Därför hoppas jag att vinnaren av fredspriset senare idag blir någon som verkligen gjort sig förtjänt av det och att det hyllas enormt stort och massmedialt.
För i min lilla värld är fred och medicin lite ( eller ganska mycket ) viktigare än litteratur, även om jag själv älskar att läsa, skriva och studera texter.

Så vad är det jag inte förstår?

/vink vink

torsdag 6 oktober 2011

Att fördriva tiden...

...är ibland en ganska trist sysselsättning och idag har jag några gånger varit ute i god tid till bestämda klockslag och när det händer är jag så himla lyriskt glad över min telefon.
Men idag har jag upptäckt fler ( än E18 och Maxi Arena ) "svarta ytor", "mörka håll" eller om man så vill "radioskuggade" platser där det inte går att få kontakt med Internet och vad gör man då om man måste vänta i 20 minuter eller mer?

Vad gjorde man förr ( på dino-tiden ) när man ständigt väntade på en kompis vid ett speciellt ställe utan att kunna messa, ringa eller kolla FB var vännen håller hus?
*försöker minnas*
Stod, satt eller sjöng man bara till polarn dök upp eller gick man hem och ringde utan att få svar för troligtvis var kompisen redan på väg?
Var vi bättre på att passa tider, åkte direkt hem till vännens hus eller hade vi mer tid att vänta och var därför mer toleranta, förstående och glada rent allmänt ( kanske över att man hade en/flera kompisar )?

Tillbaka till mina mörka platser som jag inte rekommenderar som surf-ställen;
Parkeringen till Wennströmska
Källare i allmänhet tydligen
Bakom arga trädet

Om jag måste vänta på dessa ställen någon mer gång tror jag att jag packar ner Monopol, locktången och matsäck i form av limpmackor med ost på och chocklad...
( Ja, på den nivån blev det idag )

PS! Kanske jag får som jag vill framöver, vilket vore trevligt...=)

/vink vink

Blir man för gammal....

...till slut?
Ändrar man sig så mycket genom att bli vuxen att det blir för sent?
Eller kan den fortsätta ( nästan ) där den tog slut?

Har vi samma minnen kvar?
Eller rekonstruerar man barndoms/tonårsminnen så de passar till den man blivit som vuxen?
Finns det ouppklarade frågor som kanske inte bör beröras efter dryga 20 år?

Sitter idag och saknar det som var då, men vill inte sudda bort det som är idag!
Flaschbacks-bilder från fotbollsmatcher, träningsläger och snökojor. Valborgsmässoafton på Kumla torg, gräsfläckar och skoldanser som innefattade både det ena och det andra...*ler under lugg*
Räksallad, häxblandningar och misslyckade permanenter. Ja listan kan göras lång och visst vore det häftigt att fixa till en återträff för jämföra minnena, bilderna och prata ikapp tiden som flytt...

Nu är det dags att ta tag i den vanliga torsdagen och fara iväg på utbildning.

/vink vink

Hur gick det då?

Spänningen var så het, tänd och på gång att elden spred sig fort;
Vi kom ikapp och låg lika, så stämningen var på topp och pennor gick sönder;
Snälla far hade stolar åt oss och snälla mor hade ordnat med kaffe och smörgås;
Tack snälla bror att jag fick åka med;
PS! Tyvärr snubblade vi på målsnöret, fastnade i tejpen och rullade lite i gruset så vinsten gick till Piraterna och enligt brorsan var det danskens fel...hehe...

Barnen hade som vanligt skött sig här hemma <3 men i morgon är det en vanlig torsdag igen.

/vink vink

onsdag 5 oktober 2011

Laddar...

...idag för en kväll "hemma" med SM-final 2 i Speedway.


Mot


Ikväll hejar jag på hemmalaget!! =)

Speedway ska helst ses live för att man verkligen ska kunna känna stämningen bland flaggor, skratt och heja-ramsor, grus-sprut som fastnar i hårbotten, näsan och som ibland smärtar om det träffar ansiktet och motor-ångorna *mmm*.
Det mullrande motorljudet rakt in i bröstkorgen, publikens "ååh" när vurpor sker och framförallt jublet, applåderna och musiken vid heat-segrar går inte att höra/känna så bra framför tv:n.

Så efter en frukost bestående av youghurt och nötter är det nu dags att inta en delikat lunch i form av avocado, räkor och färskpressad jucie...*mums*
Uppladdningen har även innefattat tvättning, planering/förberdning av morgondagen och snabb in handling av bortglömda ting. En sista genomgång av kvällens logistik för de barn som blir kvar hemma och lite undanplock/disk har jag också hunnit med.

Sedan några dagar tillbaka har tankarna kommit och gått kring orden jämnställdhet, manligt och kvinnligt...men jag ska inte börja veckla ut mina funderingar här och nu, men det ligger en tanke och gror...

Nu åter till en bra onsdag då solen strålar, vinden fläktar lite lätt och grönskan börjar skifta till en kakafoni av färger utanför fönstren.
*nickar*
Ja, det blir en bra dag/kväll...det är jag helt säker på!!

=)

/vink vink

tisdag 4 oktober 2011

Förbannad är jag!

Taggad och smått nervös åkte jag till Ironsport ( som jag tidigare kallade Ironman, vilket var fel ) för en date med min vinst i form av en PT.
Mannen hann hem innan och skjutsade mig och fick nog ta emot en del elaka kommentarer när han släppte av mig ( konstigt det där, att jag blir elak när jag blir orolig ).

Med ett leende klev jag in, såg mig omkring och fick till slut ögon kontakt med en halvtjock ung tjej som gick mot mig med steg som om hon skitigt på sig ( så får jag skriva här, då detta inte räknas som en dokumentation ). Hon började med att ursäkta sig för att hon var lite sen men det berodde på en hemsk träningsvärk ( struntade jag blankt i )
Vi gick runt lite och tittade på maskinerna ( likadana som på Friskis och Svettis ) och sedan satte vi oss i varsin lortig fåtölj.
Och det var då som jag blev varse om att min vinst skulle kosta mig 51 kr/veckan eller 2200 kr/år i tre års tid eftersom avtalet inte gick att sägas upp. Gissa om jag satt och gapade??
Två tillfällen med en PT var dock gratis och de presenterade sig uppställda på rad.
En som enbart pratade engelska - nej tack!
Nummer två sa inte ett ord utan flinade med snusfula tänder på ett vad jag tyckte nervärderande sätt - nej tack!
Den tredje sträckte ut handen, petade mig i sidan och sa; "Det hänger lite här och borde tränas bort" Jag tog ett steg bakåt och tänkte - nej tack!!!!
Till saken hör att alla tre var killar, stora som hus och luktade cocosnöt - urk!

Javisstja - jag skulle få massage till halva priset också, bara 350 kr för 30 minuter - nej tack!
Ilsken som ett bi, arg som törstig vampyr och galen som haj i fel vatten gick jag därifrån utan att säga ett ord.
Ringde ( stackars ) mannen för hämtning, tvingade honom att byta om och nu är jag glad, nöjd och tränad på Friskis och Svettis istället.

Dessutom har brevbäraren levererat något jag väntat på så nu kan allt bli bättre igen...

/vink vink

Idag blandar och ger jag...

...mina tankar fritt spelrum.
Väldigt länge har jag sovit ganska drömlöst, men inatt var det tydligen dags. Så nu sitter jag här med morgonkaffet, nervositet i magen och en vagel i ögat och funderar på om drömmen kan betyda något eller om den bara var helt onödig.
Den började med ( tror jag ) att jag låg i en tvättmaskin och stickade något oformligt brunt, blått och rosa när Elvis Presley och en enormt stor neger ( jag använder det ordet fortfarande ja! ) kom och knackade på hårt. Jag bjöd in dom i min bastu ( som tvättmaskinen helt plötsligt förvandlats till ) och stekte koklövar i apelsinsås. Medans de sedan åt som galningar kom det överstrykningspennor flygande och började sudda? bort negern. Vaknade gjorde jag när Elvis och jag började hoppa över, på och bredvid en massa pyttesmå elefanter och någon skrek; "Göm dig annars blir du ett överstrykningsobjekt och fastnar i en plastficka"

Nu tänker jag att det var tur att jag vaknade för vem vill bli sittandes i en plastficka? Och är inte Elvis död?

Hm...funderar fortfarande på hur dagen idag ska sluta?

/vink vink

måndag 3 oktober 2011

Lite jobbigt nu...

...för jag får absolut inget vettigt gjort eftersom jag helt snöat in på Wordfeud i telefonen.
Fast det kanske är bra, så jag slipper tänka på morgondagen då jag ska träffa min PT för första gången.
Tänk om det är en 20 årig jätte muskelknutte...hu...helt inoljad och med den bredaste käft som någonsin öppnats...whä...
Eller en 70 årig tant med senor som värsta gummibanden...uj...som studsar, lyfter och drar värre än en kombination av Bamse, Stålmannen och Yoda...*asg*
Bäst vore det om det var någon som liknar mig, det vill säga en drygt 40 årig lönnfet, lat och okoordinerad trist kärring...*ler*

Törs jag verkligen??

/vink vink

Även på måndagar...

...tickar klockan mot eftermiddag och kväll tydligen.
Idag lite fortare än annars kan jag tycka, eller också berodde det på att jag jobbat på riktigt, haft lunchrast och trevlig samvaro med saknade kompisar.

Hur som helst så vill jag bara påminna er, mig och fler om att inredning inte är min melodi, finns inte tillstymmelse till intresse för det ämnet varken hemma, borta eller ens ibland...Men vid ankomsten till arbetet i morse hajade, ryckte och såg till och med jag mängden av allt tyg.
Enormt mycket tyg hängde överallt och först fick jag känslan av en film studio där det skulle passa att spela in en romatiskt komedi, gärna en musikal. Där två förälskade människor graciöst, dansande slingrade sig runt i en tittut lek innan de till sist skulle fånga varandra och försvinna bakom tyllet.
Det andra som poppade upp i skallen var att; vilken tur att inte Papphammar eller en galen Robert Gustavsson hälsar på så ofta.
Å andra sedan blev det mindre, varmare och säkert mysigt för de som tillbringar varje dag där.
När jag gick hem tänkte jag..."Pax för att inte tvätta allt tyg när det behövs"

För övrigt var det en bra dag då jag ännu en gång blev färdig, helt klar och tid över för skitsnack, kaffedrickande och många tankar om varför?!

/vink vink

söndag 2 oktober 2011

Ännu en helg är slut!

Fattar liksom inte var den tar vägen...men njuter nu av kläder, skor och väskor på tv:, vilket är en perfekt avslutning på en bra weekend.

I morgon är det jobb som gäller...mitt riktiga jobb alltså, sen är man nästan ledig i en och en halv vecka. Mycket bra planerat av mig om jag får säga det själv.
Undrar bara vilka arbetsuppgifter jag ska ta tag i...

By the way...Finns det någon som har en lokal till en billig penning att hyra ut???

/vink vink

Distrubitions-Sverige...

...är ett underligt fenomen i dagens moderna samhälle där vi ska tänka miljövänligt och ekonomiskt, tycker jag.
Först tillverkas en vara/artikel någonstans i Sverige, ibland utomlands.
Sedan fraktas den på olika sätt till en underleverantör där den får ligga en stund, innan den forslas till nästa underleverantör där den också får stanna ett tag.
I bästa fall hamnar varan "redan" nu i butik så någon köper den och tar med hem och sedan får den stanna där.
Hamnar varan hos ett företag som använder den till ytterliggare en vara så ska den också förmodligen i sin tur till en underleverantör, för att sedan åka till kanske en till underleverantör innan den hamnar i ett stort sammanhang i en annan butik eller något annat företag som ska använda varan i ännu en vara...o s v
Tänk en liten spik t ex den var ingen spik från början, utan materialet till spiken forslades till en spikfakbrik som sedan skickade spiken vidare till t ex ett dörrföretag som i sin tur vidarbefodrade dörren till t ex byggföretag som efter ett tag transporterar en färdig vägg med dörr till ett hus....
*yr i huvudet*
Fasiken vad vi distrubierar saker, varor och tillbehör bara i vårt lilla land?!!?

PS! Snacka om att ha onödiga tankebanor en söndag morgon...;)

PSS! Är lite besvken idag på att träningsvärken inte verkar infinna sig, inte ens i magen...*surar läpp*

/vink vink

lördag 1 oktober 2011

Det är en sådan där dag...

...då jag skulle kunna skriva ett riktigt långt skrytar inlägg om mig själv.
Men tiden är knapp och ni skulle ändå inte tro mig om jag skulle börja skriva att;
Klockan 10.00 startade jag/vi ett gympass på Friskis och Svettis ( en lördag ).
Jag till och med klarade av att springa på löpbandet ( i tre hela minuter och utan skor )
Jag blev tvungen att öka på vikterna i de flesta maskinerna idag ( framförallt mage och rygg )
Jag ( på riktigt ) tycker det är otroligt skönt att pressa den sista kraften ur kroppen i varenda maskin jag provar.

*ler snett*

Så istället för skrävlandet tänker jag bara påpeka att det är en underbar höstdag med solen som strålar, frisk luft och explosiva färger.

*funderar*

Min favorit årstid är nog hösten och jag tror att jag konstaterade det förra året också, vilket är underligt för jag har alltid trott att sommaren är bäst. Men kanske man har tänkt så, sagt så och förmedlat det för att alla andra oftast tycker så och att det förväntas att man ska gilla den bäst...

Hur som helst är tiden snart inne för kalas nummer två för mannen som blivit 45 år i veckan och blivit firad hemma ( tidigare ), på BK och på en bilparkering. Ja, allt blir liksom tillåtet när han så sällan är hemma...

*skrattar hest*

/vink vink