fredag 8 oktober 2010

Hörde en låt på radion idag...

...som slungade mig tillbaka till en iskall, stjärnklar lucia natt på 80-talet. Det var en natt med mycket snö, en natt som kunde ha slutat i ren tragik.
Jag gick i årskurs åtta och var störtkär i en kille sedan något år tillbaka. Lucia nätterna i Kumla på den tiden tillbringades först på disco, för att avslutas på det enda fik som då fanns. Man satt kvar på fiket tills skolan startade med skrålande, ljus och förmodligen vacker luciasång av de i skolan som valde bort festerna ( plugghästarna ). I våra öron och huvuden var det allt annat än finstämnd sång, men det tillhörde att man skulle infinna sig...( tänk så tufft att vara vaken hela natten och med ett dunkande huvud och spy stinkande kläder faktiskt få närvaro )

Kvällen startade hos vår fotbollstränare ( dubbelt så gammal och med en moral som var obefintlig ) barskåpet tömdes i rasande fart, vattenkrig startades och några av oss lekte kurragömma ute barfota och i korta klänningar.
Vid 22-rycket drog vi oss ner till discot ( som givetvis var alkoholfritt...men vem brydde sig? )
Minnet efter ankomsten till lokalen är lite ojämnt men min kärlek var där...och vi dansade, dansade och dansade...Jag minns doften, musiken och jag minns alla stjärnor som gnistrade, glimmade och sprakade den natten. Magen som pirrade. Ögon som glittrade. Ja, trots alkohol i alldeles för stora mängder var det en riktigt magiskt Lady och Lufsen natt.
Att det var slagsmål runtomkring, kompisar som somnade i snödrivor och en bil som sattes i brand var inget jag märkte då men har fått det återberättat många gånger. *tänk så illa det kunde ha gått*
Tyvärr var sagan och himmelriket kort...men vad gör det nu ca 25 år senare!

Min mor och far däremot blev vansinniga när de förstod vem som langat. Jag tror till och med att min far "skällde" ut tränaren, för ganska kort därefter slutade han. Själv fick jag ingen reprimand, inget utegångsförbud men menande blickar, pikar och lite extra koll i mina väskor fick jag stå ut.

Tänk så lätt man kan kastas tillbaka längs minnenas krokiga, brokiga väg.
Ett litet minne leder till det andra...men nu är det dags för fredags mys med nutiden!!
*ruskar av mig låten*

/vink vink

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar