...är avverkade i harmoni utan något gluttande, småkikande och snabbtittande eller?
*asg*
Skulle inte tro det!
Självklart tar min nyfikenhet över allt som oftast och givetvis bara måste jag "bara-titta-lite-snabbt" helst så "snabbt-att-jag-inte-hann-se" men så klart att jag hann se, tog någon minut åt att småle ( nästan åt det elaka hållet )innan min sneekpeek var över den stunden. För att någon stund senare göra om processen.
Förr kunde detta göra mig stressad, orolig och ibland arg. Numera märker jag att det gör mig lugn, lycklig och otroligt (skade)glad.
Därför fortsätter jag i samma bana med att kolla lite då, snegla lite nu och kisa lite lätt som oftast.
Snart påbörjar vi den ofantligt stora packningen, sonen och jag. I morgon vid den här tiden rullar det lätt under fötterna, magarna börjar bli fulla och kanske även vin-tarmen får sig en omgång?!
Kontot är fyllt nu men förhoppningsvis tomt vid hemkomst och kanske har väskan förökat sig, fyllts med innehåll och humöret befinner sig på topp.
Så om ett dygn blir det radiotystnad?!, eller inte?!
Kanske telefondöd?!, eller inte?!
För hur länge då, kanske någon tänker?
Tja, inte särskilt länge, för en mage blir fort mätt, kontot kan tömmas ännu fortare och vin-tarmen är inte speciellt lång ( eller tjock för den delen heller ).
Därför hörs vi snart igen...
/vink vink
tisdag 30 oktober 2012
måndag 29 oktober 2012
Sunk-väder...
...men sovmorgon!
Lat förmiddag blev en eftermiddags-tur på staden förbi frissan ( bästa Jenna som numera finns i Västerås på Color och rekommenderas starkt ), Panduro och en liten go-fika.
Lite spel, grillspett till middag och en lat kväll kvar.
Mycket skönt och välbehövligt att bara vila, bara vara och inte stressa runt. Slippa tråkiga måsten och anfall.
Dessvärre blir inspirationen också låg men vad gör det, jag vet att den kommer tillbaka!
/vink vink
Lat förmiddag blev en eftermiddags-tur på staden förbi frissan ( bästa Jenna som numera finns i Västerås på Color och rekommenderas starkt ), Panduro och en liten go-fika.
Lite spel, grillspett till middag och en lat kväll kvar.
Mycket skönt och välbehövligt att bara vila, bara vara och inte stressa runt. Slippa tråkiga måsten och anfall.
Dessvärre blir inspirationen också låg men vad gör det, jag vet att den kommer tillbaka!
/vink vink
söndag 28 oktober 2012
Kalas...
...i Avesta igår!
Den sista av våra flickor har även hon lämnat tonårs livet, bara sonen kvar...
Numera blir dessa samlingar ett hopkok av mer eller mindre för mig kända personer. För inte nog med att ex med släkt är inblandade, det dyker även upp partners föräldrar, syskon med respektive o s v.
Så tänk vilken tur att nästan alla har mobiltelefoner att titta på, knappa med och ibland även prata med, för det är svårt att hitta gemensamma nämnare för vanliga, gammaldags samtal kring ett fikabord med människor man inte känner =)
Trots det var det trevligt och eftersom vi bjöds på en extra timme inatt blev det inte så sent.
Strax åker vi åt andra hållet på motorvägen, till ett ställe där vi känner varandra väl och pratet bara tystnar om vi väljer det, för att även det kan vara en gemensamhetsfaktor.
Månen var nog full inatt för min dröm var så tydlig, galen och jobbig att vakna ifrån. En rofylld promenad genom olika städer, med vänner slutade med att jag stod i ett kärr. Där jag sakta sjönk medans de jag inte vill vara vän med stod och tittade på med hån leenden stora som en Boeing i hela ansiktet. Detaljer utelämnar jag med tanke på att vissa kanske har känsliga magar...
Tur att det inte är fullmåne jämnt.
/vink vink
Den sista av våra flickor har även hon lämnat tonårs livet, bara sonen kvar...
Numera blir dessa samlingar ett hopkok av mer eller mindre för mig kända personer. För inte nog med att ex med släkt är inblandade, det dyker även upp partners föräldrar, syskon med respektive o s v.
Så tänk vilken tur att nästan alla har mobiltelefoner att titta på, knappa med och ibland även prata med, för det är svårt att hitta gemensamma nämnare för vanliga, gammaldags samtal kring ett fikabord med människor man inte känner =)
Trots det var det trevligt och eftersom vi bjöds på en extra timme inatt blev det inte så sent.
Strax åker vi åt andra hållet på motorvägen, till ett ställe där vi känner varandra väl och pratet bara tystnar om vi väljer det, för att även det kan vara en gemensamhetsfaktor.
Månen var nog full inatt för min dröm var så tydlig, galen och jobbig att vakna ifrån. En rofylld promenad genom olika städer, med vänner slutade med att jag stod i ett kärr. Där jag sakta sjönk medans de jag inte vill vara vän med stod och tittade på med hån leenden stora som en Boeing i hela ansiktet. Detaljer utelämnar jag med tanke på att vissa kanske har känsliga magar...
Tur att det inte är fullmåne jämnt.
/vink vink
fredag 26 oktober 2012
Teflon-hjärna...
...och kardborre-minne präglade min dag, min vecka och kommer att stanna kvar för framtiden också...=)Tack kollega J för goda skratt denna vecka!!
Snön som kom igår är borta idag, vindarna stannade kvar men inte bryr jag mig om det idag. För solen strålar från klarblå himmel, paket är uthämtat och en härlig semester vecka ligger framför mig som omålade pappersark, icke lästa böcker och oöppnade godispåsar.
Jag ser framför mig uppesittarkvällar, långa sov morgnar och underhållning innan det är dags att ta tag i de sista veckorna detta år.
Det finns så många underbara människor, fantastiska uttryck och även några skarv-människor som även de passar in om man hittar rätt kontakt. Idag blev jag överraskad flera gånger om på ett positivt sätt och nästa gång jag tvivlar lovar jag att ta ett steg tillbaka, fundera och återkomma med full kraft och verbalitet.
Till sist vill jag bara hylla och rekommendera alla att köpa mobil-vantar. Dels för att slippa frysa om händerna när ni cyklar, går eller åker pulka men fram för allt för att kunna öppna, skriva och bläddra i era telefoner.
Och eftersom det reas på garner både här och där tycker jag att ni ska sticka, virka eller knyppla ihop en cool mössa med tillhörande halsduk och benvärmare, så ses vi på stan även under vinterhalvåret.
/vink vink
PS! Efter lastningen blir det två glas vin, tända ljus och nersänkta axlar...=)
Snön som kom igår är borta idag, vindarna stannade kvar men inte bryr jag mig om det idag. För solen strålar från klarblå himmel, paket är uthämtat och en härlig semester vecka ligger framför mig som omålade pappersark, icke lästa böcker och oöppnade godispåsar.
Jag ser framför mig uppesittarkvällar, långa sov morgnar och underhållning innan det är dags att ta tag i de sista veckorna detta år.
Det finns så många underbara människor, fantastiska uttryck och även några skarv-människor som även de passar in om man hittar rätt kontakt. Idag blev jag överraskad flera gånger om på ett positivt sätt och nästa gång jag tvivlar lovar jag att ta ett steg tillbaka, fundera och återkomma med full kraft och verbalitet.
Till sist vill jag bara hylla och rekommendera alla att köpa mobil-vantar. Dels för att slippa frysa om händerna när ni cyklar, går eller åker pulka men fram för allt för att kunna öppna, skriva och bläddra i era telefoner.
Och eftersom det reas på garner både här och där tycker jag att ni ska sticka, virka eller knyppla ihop en cool mössa med tillhörande halsduk och benvärmare, så ses vi på stan även under vinterhalvåret.
/vink vink
PS! Efter lastningen blir det två glas vin, tända ljus och nersänkta axlar...=)
onsdag 24 oktober 2012
Titanic!
Inför denna vecka hade jag en plan, som gick ut på att inte tänka. Jag skulle blockera vissa delar av hjärnan och föreställa mig livet som robot.
Men vad hände?
Sjalen öppnade munnen och helt plötsligt sprang tankarna iväg till ett monster bestående av en stor naken kropp och ett litet huvud med en enorm mun, som enligt mina öron pratade papegoj-språket, så sjalen fladdrade. ( Åh, vad jag önskar att jag kunde rita bilden jag ser )
Titanic!
Sedan kom färgen ( vilken är egentligen oväsentlig ) som en blandning av brunt, rött och blått och tankarna for till en klippig strand som tar emot våg efter våg utan att protestera.
Titanic!
Nu är livet i huvudet och det är svårt att beskriva, men vissa stunder är det som firecrackers och andra som Armageddon. Om nu dessa två kan vara varandras motsatser? I mitt huvud kan de vara det i alla fall…
Med vad har Titanic med saken att göra då?
Jo, det händer att jag undrar vilken personlighet jag bär på. Är jag den som står kvar och ser skeppet sjunka eller räddar jag mig själv först utan en tanke på alla andra? Idag känns det som om jag står kvar ( mest för nyfikenhetens skull, för jag har ingen dödslängtan ). En annan dag kanske det lutar åt att jag simmar mot land fortast av alla, trots att jag är en dålig simmare.
För någon ful, otäck och illvillig struts tänker jag inte bli!
PS! Klargör härmed bara att min vecka inte alltid börjar på måndagar…
/vink vink
Men vad hände?
Sjalen öppnade munnen och helt plötsligt sprang tankarna iväg till ett monster bestående av en stor naken kropp och ett litet huvud med en enorm mun, som enligt mina öron pratade papegoj-språket, så sjalen fladdrade. ( Åh, vad jag önskar att jag kunde rita bilden jag ser )
Titanic!
Sedan kom färgen ( vilken är egentligen oväsentlig ) som en blandning av brunt, rött och blått och tankarna for till en klippig strand som tar emot våg efter våg utan att protestera.
Titanic!
Nu är livet i huvudet och det är svårt att beskriva, men vissa stunder är det som firecrackers och andra som Armageddon. Om nu dessa två kan vara varandras motsatser? I mitt huvud kan de vara det i alla fall…
Med vad har Titanic med saken att göra då?
Jo, det händer att jag undrar vilken personlighet jag bär på. Är jag den som står kvar och ser skeppet sjunka eller räddar jag mig själv först utan en tanke på alla andra? Idag känns det som om jag står kvar ( mest för nyfikenhetens skull, för jag har ingen dödslängtan ). En annan dag kanske det lutar åt att jag simmar mot land fortast av alla, trots att jag är en dålig simmare.
För någon ful, otäck och illvillig struts tänker jag inte bli!
PS! Klargör härmed bara att min vecka inte alltid börjar på måndagar…
/vink vink
tisdag 23 oktober 2012
Får man räkna ner...
...och varför måste det alltid överdrivas?
Idag fanns det mycket att räkna ner från så man närmar sig...och för att orka, vilja och ändå ha förståndet kvar fortsätter jag räkna ner.
I morgon är det antingen bara två kvar av det ena, tre ( förhoppningsvis ) av det andra men framför allt bara en kvar till det tredje.
Å för att vara tydlig här räknar jag inte ner till julhelgen, lön eller sommarsemester. Det finns så mycket annat att se fram emot, lite smått och stort.
Det finns ord som används kanske lite slentrianmässigt och är man inte försiktig kan det skapa problem, förvirring och onödiga strider;
Kaos t ex.
För en tid sedan fick jag veta att jag upplevt ett kaos, ett riktigt kaos dessutom fast utan att veta att det var ett kaos...
Så om någon nu undrar;
Jo, tack jag mår bra!
Ja, jag överlevde!
*skriker*
Snälla, överdriv inte nästa gång. Om jag tycker att jag var mitt i ett kaos, kan jag säga det själv. Min kaos-gräns är hög, andras verkar låg och mitt tålamods-snöre är långt även om det nu kapas bit för bit!!
PS! Det är svårt att titta på en skärm som är mörk, hoppar omkring och kastar lågor i ansiktet, så nu får det vara nog med dator för idag.
/vink vink
Idag fanns det mycket att räkna ner från så man närmar sig...och för att orka, vilja och ändå ha förståndet kvar fortsätter jag räkna ner.
I morgon är det antingen bara två kvar av det ena, tre ( förhoppningsvis ) av det andra men framför allt bara en kvar till det tredje.
Å för att vara tydlig här räknar jag inte ner till julhelgen, lön eller sommarsemester. Det finns så mycket annat att se fram emot, lite smått och stort.
Det finns ord som används kanske lite slentrianmässigt och är man inte försiktig kan det skapa problem, förvirring och onödiga strider;
Kaos t ex.
För en tid sedan fick jag veta att jag upplevt ett kaos, ett riktigt kaos dessutom fast utan att veta att det var ett kaos...
Så om någon nu undrar;
Jo, tack jag mår bra!
Ja, jag överlevde!
*skriker*
Snälla, överdriv inte nästa gång. Om jag tycker att jag var mitt i ett kaos, kan jag säga det själv. Min kaos-gräns är hög, andras verkar låg och mitt tålamods-snöre är långt även om det nu kapas bit för bit!!
PS! Det är svårt att titta på en skärm som är mörk, hoppar omkring och kastar lågor i ansiktet, så nu får det vara nog med dator för idag.
/vink vink
måndag 22 oktober 2012
En klarhet och...
...en lunchdate fick starta denna vecka!
Hastade ner på stan för att möta upp vännen, kompisen och den fantastiska M, blev bjuden på mat, fick öppna paket och hade dessutom en trevlig pratstund.
Ja, så kan jag starta fler veckor, men nästa gång bjuder jag!
Sprang sedan vidare, köpte ursnyggt garn, men jisses vilket svårvirkat garn och med förstoringsglas är det inte enkelt...
Klarheten känns bra och äkta, nu är det bara att tuta och köra så ordningen blir återställd!
Såg ni stjärnhimlen i morse?
Själv kom jag ut på balkongen när klockan visade 06.03 och blev rädd, huvudet blev tillplattat och benen blev möra. Stjärnorna var så nära att Orion nästan sparkade mig på benen, lilla Karlavagnen hade jag kunnat satt vårlökar i och Venus lös starkare än min kökslampa.
Ska det vara så?
I morgon bitti önskar jag att stjärnorna håller sig på avstånd och att rutorna inte hoppar för mycket, framtiden kan bli lite skev annars!
Snart trummor, gitarrer och falsk solosång...
/vink vink
Hastade ner på stan för att möta upp vännen, kompisen och den fantastiska M, blev bjuden på mat, fick öppna paket och hade dessutom en trevlig pratstund.
Ja, så kan jag starta fler veckor, men nästa gång bjuder jag!
Sprang sedan vidare, köpte ursnyggt garn, men jisses vilket svårvirkat garn och med förstoringsglas är det inte enkelt...
Klarheten känns bra och äkta, nu är det bara att tuta och köra så ordningen blir återställd!
Såg ni stjärnhimlen i morse?
Själv kom jag ut på balkongen när klockan visade 06.03 och blev rädd, huvudet blev tillplattat och benen blev möra. Stjärnorna var så nära att Orion nästan sparkade mig på benen, lilla Karlavagnen hade jag kunnat satt vårlökar i och Venus lös starkare än min kökslampa.
Ska det vara så?
I morgon bitti önskar jag att stjärnorna håller sig på avstånd och att rutorna inte hoppar för mycket, framtiden kan bli lite skev annars!
Snart trummor, gitarrer och falsk solosång...
/vink vink
söndag 21 oktober 2012
Den gråmulna söndagen...
...får igång konstiga tankar eller är det att man har tid att läsa konstiga saker on the webb?
Ta t ex tjabblet kring finalen i körslaget…varför vann den som vann? Orättvist av kommunerna att stötta körerna olika mycket och handlar det om musiken? Eller är det Gud, politik eller fiffel vid räkningen av rösterna det handlar om?
Personligen trodde jag att det handlade om underhållning!
Eller nästa exempel…är det skillnad på utevåldtäkt och innevåldtäkt? Eller är det bara nya ord man kommit på?
Även här tycker jag något som ni nog förstår. En våldtäkt är en våldtäkt oavsett om den sker inne eller ute och förövaren ska straffas hårt och länge!!
Och så alla dessa platta magar…Min är inte platt! Min kommer aldrig att bli platt!
Till sist vill jag bara berätta att jag numera vet vad alla andra gör på söndagar…
Några borrar upp saker i betongväggar före kl 10.00, andra dammsuger balkongen nakna och resten tillbringar dagen på IKEA.
/vink vink
PS! Vecka 43 knackar på dörren ( mycket välkommet ) och jag öppnar gärna, för då är det snart vecka 44 =)
Ta t ex tjabblet kring finalen i körslaget…varför vann den som vann? Orättvist av kommunerna att stötta körerna olika mycket och handlar det om musiken? Eller är det Gud, politik eller fiffel vid räkningen av rösterna det handlar om?
Personligen trodde jag att det handlade om underhållning!
Eller nästa exempel…är det skillnad på utevåldtäkt och innevåldtäkt? Eller är det bara nya ord man kommit på?
Även här tycker jag något som ni nog förstår. En våldtäkt är en våldtäkt oavsett om den sker inne eller ute och förövaren ska straffas hårt och länge!!
Och så alla dessa platta magar…Min är inte platt! Min kommer aldrig att bli platt!
Till sist vill jag bara berätta att jag numera vet vad alla andra gör på söndagar…
Några borrar upp saker i betongväggar före kl 10.00, andra dammsuger balkongen nakna och resten tillbringar dagen på IKEA.
/vink vink
PS! Vecka 43 knackar på dörren ( mycket välkommet ) och jag öppnar gärna, för då är det snart vecka 44 =)
lördag 20 oktober 2012
Dödskalle-inköp...
...på en Änglamässa kändes lite jag.
Men visst fanns det fina, gulliga och fantastiska änglar och än fler riktiga människor med helande, läkande och framtidssiande "kunskaper". Massage kan fungera, akupunktur likaså men viftande, brummande och stensvängande tvivlar jag på för det mesta.
Dessutom passar dödskallar, kors och kanske lite lipande bättre. Så jag är supernöjd med mitt inköp.
På måndag ställs förmodligen kryckorna in i garderoben igen och vi är glada att det inte var värre.
Ljuset på skärmen är dämpat och vissa lampor utbytta, så nu är det bara att vänta på det nya seendet.
Hoppas bara att jag klarar kommande vecka med "rut"-programmet, som normalt sett sliter på allt ovanför armhålorna.
Sedan är det höstlov!!
Ett lov där vi för ovanlighetens skull har planerat in lite aktiviteter som t ex innefattar hed, båt och sax...=)
Snart dags för power-nap, trots de 11 timmar jag sov som klubbad, död björn inatt.
Vissa saker tär hårdare än andra tydligen...
/vink vink
Men visst fanns det fina, gulliga och fantastiska änglar och än fler riktiga människor med helande, läkande och framtidssiande "kunskaper". Massage kan fungera, akupunktur likaså men viftande, brummande och stensvängande tvivlar jag på för det mesta.
Dessutom passar dödskallar, kors och kanske lite lipande bättre. Så jag är supernöjd med mitt inköp.
På måndag ställs förmodligen kryckorna in i garderoben igen och vi är glada att det inte var värre.
Ljuset på skärmen är dämpat och vissa lampor utbytta, så nu är det bara att vänta på det nya seendet.
Hoppas bara att jag klarar kommande vecka med "rut"-programmet, som normalt sett sliter på allt ovanför armhålorna.
Sedan är det höstlov!!
Ett lov där vi för ovanlighetens skull har planerat in lite aktiviteter som t ex innefattar hed, båt och sax...=)
Snart dags för power-nap, trots de 11 timmar jag sov som klubbad, död björn inatt.
Vissa saker tär hårdare än andra tydligen...
/vink vink
torsdag 18 oktober 2012
Efter att ha tillbringat några timmar på akuten...
...idag har jag googlat, googlat och googlat igen på läkarutbildningar. Förmodligen har jag kollat varenda högskolas hemsida, läst och räknat. Ändå sitter jag här med ett huvudbry större än universum.
Totalt är en läkarutbildning 12,5 år!!
Bara grundutbildningen är 5 år plus tjänstgöring i 18 månader ( och då blir man egentligen "bara" en allmänläkare )
Så nu undrar jag - Vad är det för genier till läkare vi har egentligen, eftersom de inte verkar vara en dag äldre än 23 år? Vissa har knappt ens fått skäggstubb?
Vilken fantastiskt sjukvård vi måste ha med så många superintelligenta läkare som i så ung ålder som tonåringar lär ha börjat läsa medicin. Jag menar, de flesta tar vanlig student som 19 åringar!!
Ja, vi som sitter där och väntar, väntar i alla fall oftast på något ungt, snyggt och kvicktänkt och bara det kanske gör att många blir friskare fortare...
Äventyret slutade i alla fall bra, inget brutet och troligtvis inga trasiga ledband eller dyligt utan bara ett ordentligt hårt fall på knäskålen som visserligen gör ont och kommer att kännas ett tag, men som kommer att gå över. Kryckorna är framplockade ( snodda för ett antal år sedan ) och servicen kommer att vara total ( men bara en dag, vilket är min princip oavsett sjukdom eller skada )
För övrigt slapp jag den vita käppen ett tag till men det kostade några tre-nollors-lappar och bokstaven P är betydligt tydligare än B.
/vink vink
Totalt är en läkarutbildning 12,5 år!!
Bara grundutbildningen är 5 år plus tjänstgöring i 18 månader ( och då blir man egentligen "bara" en allmänläkare )
Så nu undrar jag - Vad är det för genier till läkare vi har egentligen, eftersom de inte verkar vara en dag äldre än 23 år? Vissa har knappt ens fått skäggstubb?
Vilken fantastiskt sjukvård vi måste ha med så många superintelligenta läkare som i så ung ålder som tonåringar lär ha börjat läsa medicin. Jag menar, de flesta tar vanlig student som 19 åringar!!
Ja, vi som sitter där och väntar, väntar i alla fall oftast på något ungt, snyggt och kvicktänkt och bara det kanske gör att många blir friskare fortare...
Äventyret slutade i alla fall bra, inget brutet och troligtvis inga trasiga ledband eller dyligt utan bara ett ordentligt hårt fall på knäskålen som visserligen gör ont och kommer att kännas ett tag, men som kommer att gå över. Kryckorna är framplockade ( snodda för ett antal år sedan ) och servicen kommer att vara total ( men bara en dag, vilket är min princip oavsett sjukdom eller skada )
För övrigt slapp jag den vita käppen ett tag till men det kostade några tre-nollors-lappar och bokstaven P är betydligt tydligare än B.
/vink vink
onsdag 17 oktober 2012
Sedan en tid...
...tillbaka ( säkert längre än jag vill erkänna ) har jag gått med en lätt, molande och kompakt värk som ett band runt huvudet, med mest tryck över pannan.
Under en lite kortare tid ( men ändå längre än jag vill erkänna ) har det snöat i speciellt högra ögonvrån och konturer har till och från varit aningens suddiga.
Den sista tiden ( och den har faktiskt kanske bara varit ca två veckor ) har ögonen bränt och någon har lagt väldigt heta bollar över ögonen.
Hur har jag funderat kring detta?
Sitter jag för mycket vid datorn? Ja, absolut!
Har jag försökt sitta lite mindre vid datorn? Njae...
Sover jag för lite? Ja, absolut!
Har jag försökt lägga mig tidigare på kvällen? Njae...
Känner jag mig ofta spänd och kanske stressad? Ja, absolut!
Har jag försökt slappna av och varva ner? Njae...
Därför har mitt inre jag fräst; "Skyll dig själv"
Men när jag de sista dagarna verkligen har kommit på mig själv med att leta efter "luckor" i glasen för att kunna läsa boken, titta på tv och speciellt på data-skärmen bestämde jag mig idag för att ringa optikern...
Och där blev de inte speciellt glada över att jag har väntat tre år för länge med att kolla ögonen!
Oj oj oj, tänkte jag. Är det på riktigt fem år sedan jag bytte glajjor???
Tjejen i andra änden av tråden bad mig vänta en stund och jag hörde hur de diskuterade mig ( ord jag uppfattade var; gravt synfel, slarvigt och måste kollas snabbt ) och vips hade jag en tid idag eller i morgon att välja på.
Idag gick inte - då tvättstugan var bokad och sonen inte var informerad, så i morgon eftermiddag är det bara att åka ner med svansen mellan benen, sätta sig i stolen och försöka berätta vilken bild som är suddigast av de två som kommer att vara lika dimmiga.
Ja ja ja, undersökningen ska väl gå bra!!!
Värre blir det att välja nya bågar. Tänk er själva. Jag som inte ser värstans mycket ska försöka prova bågar utan mina glas och dessutom helst se hur det ser ut!!
Usch, vad jag inte gillar det!!
Men den stora frågan är och förblir; Varför i fridens namn väntar man för länge med allting?
/vink vink
Under en lite kortare tid ( men ändå längre än jag vill erkänna ) har det snöat i speciellt högra ögonvrån och konturer har till och från varit aningens suddiga.
Den sista tiden ( och den har faktiskt kanske bara varit ca två veckor ) har ögonen bränt och någon har lagt väldigt heta bollar över ögonen.
Hur har jag funderat kring detta?
Sitter jag för mycket vid datorn? Ja, absolut!
Har jag försökt sitta lite mindre vid datorn? Njae...
Sover jag för lite? Ja, absolut!
Har jag försökt lägga mig tidigare på kvällen? Njae...
Känner jag mig ofta spänd och kanske stressad? Ja, absolut!
Har jag försökt slappna av och varva ner? Njae...
Därför har mitt inre jag fräst; "Skyll dig själv"
Men när jag de sista dagarna verkligen har kommit på mig själv med att leta efter "luckor" i glasen för att kunna läsa boken, titta på tv och speciellt på data-skärmen bestämde jag mig idag för att ringa optikern...
Och där blev de inte speciellt glada över att jag har väntat tre år för länge med att kolla ögonen!
Oj oj oj, tänkte jag. Är det på riktigt fem år sedan jag bytte glajjor???
Tjejen i andra änden av tråden bad mig vänta en stund och jag hörde hur de diskuterade mig ( ord jag uppfattade var; gravt synfel, slarvigt och måste kollas snabbt ) och vips hade jag en tid idag eller i morgon att välja på.
Idag gick inte - då tvättstugan var bokad och sonen inte var informerad, så i morgon eftermiddag är det bara att åka ner med svansen mellan benen, sätta sig i stolen och försöka berätta vilken bild som är suddigast av de två som kommer att vara lika dimmiga.
Ja ja ja, undersökningen ska väl gå bra!!!
Värre blir det att välja nya bågar. Tänk er själva. Jag som inte ser värstans mycket ska försöka prova bågar utan mina glas och dessutom helst se hur det ser ut!!
Usch, vad jag inte gillar det!!
Men den stora frågan är och förblir; Varför i fridens namn väntar man för länge med allting?
/vink vink
tisdag 16 oktober 2012
Ändrade rutiner...
...ger konstiga samtal?!
Igår kväll -
Jag; "I morgon jobbar jag eftermiddag"
Son; "Varför?"
Jag; "Det är ett möte jag måste vara med på"
Son; "Jag då?"
Jag; "Vadå du?"
Son; "Ja, jag då? Hur gör jag då?"
Jag; "Precis som vanligt, du går till skolan och sedan hem igen"
Son; "Samtidigt?"
Jag; "Nä så klart inte, när skoldagen är slut går du hem"
Son; "Hahaha, vi får väl se i morgon om det blir så. Nu pratar vi inte mer om det"
I morse -
Son med ilsken röst; "Vad gör du hemma?"
Jag; "Väntar på att åka till jobbet"
Son; "Åk då"
Jag; "Jag börjar senare idag, som vi pratade om igår kväll"
Son; "Vi slutade prata om det då"
Jag; "Ja, efter en stund, när jag hade berättat"
Son; "Eftersom vi slutade prata om det så gäller det inte"
Jag; "Jo, det gör det, men pappa är hemma när du kommer hem"
Son; "Hur vet du det om du inte är hemma?"
Jag; "Därför att jag hämtar honom innan jag börjar"
Son; "Du kan inte veta i alla fall, eftersom du är på jobbet"
Jag; "Det har du rätt i, men jag tror mig veta att han är hemma i alla fall"
Son; "Jaha, vi får väl se hur det är med den saken"
Jag; "Mmm, precis"
Tystnad uppstår, jacka tas på och väskan hängs över axeln
Son; "Kommer du att klara dig idag?"
Jag; "Hur menar du?"
Son; "Ja, bara liksom. Kommer du att klara dig?"
Jag; "Absolut att jag gör"
Son; "Skönt, då gör jag det med och i morgon är det som vanligt igen eller?"
Jag; "Ja"
Son; "Bra, då får vi prata ordentligt i morgon. För idag blir det fel"
Jag; "Okej, det visar sig"
Son; "Skönt att pappa är hemma sen, du har sagt att du klarar dig och eftersom det bara handlar om en dag så slocknar inte solen"
Dörren går igen med en smäll och öppnas nästan på en gång igen
Son; "Glöm inte att byta om innan du åker, det är pinsamt annars"
Jag; "Hahaha, klart jag byter om, min trasiga pyjamas blir ingen glad av"
Son; "Det var ansiktet jag tänkte på mamma"
Jag; "Hur menar du nu? Att jag inte får glömma sminka mig?"
Son; "Det andra ansiktet"
Jag; "Nu förstår inte jag"
Son; "Nä, det gör inte jag heller jämnt och bäst är det när vi jobbar samma tider, då behöver vi inte byta ansikten"
Dörren slår igen, snabba fotsteg hörs i trappan och kvar sitter jag i hallen och funderar på vad han menade????
/vink vink
Igår kväll -
Jag; "I morgon jobbar jag eftermiddag"
Son; "Varför?"
Jag; "Det är ett möte jag måste vara med på"
Son; "Jag då?"
Jag; "Vadå du?"
Son; "Ja, jag då? Hur gör jag då?"
Jag; "Precis som vanligt, du går till skolan och sedan hem igen"
Son; "Samtidigt?"
Jag; "Nä så klart inte, när skoldagen är slut går du hem"
Son; "Hahaha, vi får väl se i morgon om det blir så. Nu pratar vi inte mer om det"
I morse -
Son med ilsken röst; "Vad gör du hemma?"
Jag; "Väntar på att åka till jobbet"
Son; "Åk då"
Jag; "Jag börjar senare idag, som vi pratade om igår kväll"
Son; "Vi slutade prata om det då"
Jag; "Ja, efter en stund, när jag hade berättat"
Son; "Eftersom vi slutade prata om det så gäller det inte"
Jag; "Jo, det gör det, men pappa är hemma när du kommer hem"
Son; "Hur vet du det om du inte är hemma?"
Jag; "Därför att jag hämtar honom innan jag börjar"
Son; "Du kan inte veta i alla fall, eftersom du är på jobbet"
Jag; "Det har du rätt i, men jag tror mig veta att han är hemma i alla fall"
Son; "Jaha, vi får väl se hur det är med den saken"
Jag; "Mmm, precis"
Tystnad uppstår, jacka tas på och väskan hängs över axeln
Son; "Kommer du att klara dig idag?"
Jag; "Hur menar du?"
Son; "Ja, bara liksom. Kommer du att klara dig?"
Jag; "Absolut att jag gör"
Son; "Skönt, då gör jag det med och i morgon är det som vanligt igen eller?"
Jag; "Ja"
Son; "Bra, då får vi prata ordentligt i morgon. För idag blir det fel"
Jag; "Okej, det visar sig"
Son; "Skönt att pappa är hemma sen, du har sagt att du klarar dig och eftersom det bara handlar om en dag så slocknar inte solen"
Dörren går igen med en smäll och öppnas nästan på en gång igen
Son; "Glöm inte att byta om innan du åker, det är pinsamt annars"
Jag; "Hahaha, klart jag byter om, min trasiga pyjamas blir ingen glad av"
Son; "Det var ansiktet jag tänkte på mamma"
Jag; "Hur menar du nu? Att jag inte får glömma sminka mig?"
Son; "Det andra ansiktet"
Jag; "Nu förstår inte jag"
Son; "Nä, det gör inte jag heller jämnt och bäst är det när vi jobbar samma tider, då behöver vi inte byta ansikten"
Dörren slår igen, snabba fotsteg hörs i trappan och kvar sitter jag i hallen och funderar på vad han menade????
/vink vink
måndag 15 oktober 2012
Måndag...
...och planen var ordning, struktur och sunt förnuft.
PS! Humöret är alltid på - ibland upp och andra gånger ner, därför ingår aldrig humöret i mina planer längre.
Att gå med oräfflade, högklackade stövlar på en miljard, blöta löv i nedförsbacke var nästan som att skrika "Bryt mitt ben, bryt min fot och bryt handleden också" - men helt ogipsad sitter jag här och är nöjd över det.
När man absolut måste ha en tunn skjorta, behövs det nu i oktober en tjockare väst innanför kappan ( som inte är fodrad ) för att man inte ska frysa sig blå och trots att min byst inte är stor känns den nu ännu mindre ( om det är möjligt )för lite trångt blev det.
Och visst är det så att stora, färgglada och helst lite taggiga ringar är snyggt - men hur bra är det när man behöver ha vantar?? Facit - två par fingervantar åkte direkt ner i soppåsen vid hemkomsten.
Så hur gick det med min plan?
Jodå - ordningen är ordnad, strukturen är strukturerad men det sunda förnuftet letar jag vidare efter med en skäms-varning blinkandes ovanför huvudet.
PS! Funderar på att bli världsmästare i gambling men inte i kortspel eller hästar utan kanske satsa på brain-destroyer-gambler...*asg*
/vink vink
PS! Humöret är alltid på - ibland upp och andra gånger ner, därför ingår aldrig humöret i mina planer längre.
Att gå med oräfflade, högklackade stövlar på en miljard, blöta löv i nedförsbacke var nästan som att skrika "Bryt mitt ben, bryt min fot och bryt handleden också" - men helt ogipsad sitter jag här och är nöjd över det.
När man absolut måste ha en tunn skjorta, behövs det nu i oktober en tjockare väst innanför kappan ( som inte är fodrad ) för att man inte ska frysa sig blå och trots att min byst inte är stor känns den nu ännu mindre ( om det är möjligt )för lite trångt blev det.
Och visst är det så att stora, färgglada och helst lite taggiga ringar är snyggt - men hur bra är det när man behöver ha vantar?? Facit - två par fingervantar åkte direkt ner i soppåsen vid hemkomsten.
Så hur gick det med min plan?
Jodå - ordningen är ordnad, strukturen är strukturerad men det sunda förnuftet letar jag vidare efter med en skäms-varning blinkandes ovanför huvudet.
PS! Funderar på att bli världsmästare i gambling men inte i kortspel eller hästar utan kanske satsa på brain-destroyer-gambler...*asg*
/vink vink
söndag 14 oktober 2012
Följande är idag skickat till Bevakningstjänst;
Vet inte om jag ska skratta eller gråta idag.
I 13 år har jag hyrt samma parkeringsplats, en plats med elstolpe och numrerad. I morse satt det en parkeringsbot på vindrutan för fjärde eller femte gången på alla dessa år. De föregående har alltid blivit makulerade via vår hyresvärd, för vi hyr faktiskt vår parkering. Under dessa 13 år har vi bytt bil ett antal gånger, vi har lånat ut vår parkering ännu fler gånger. Därför tänker jag så här; antingen har ni väldigt bristande rutiner när det börjar ny personal och det är då vi blir lappade eller också har ni fruktansvärt dålig bevakning på området. Anledningen till att jag tänker så är; som ”lapplisa” orkar man nog bara jobba i ca 4 år och därför byter ni personal så ofta och det är då parkeringsboten landar på vår vindruta, och under dessa 13 år har vi med undantag någon enstaka kort semesterresa stått på denna parkeringsplats några timmar varje dygn oftast nattetid.
Så vad händer nu? Jo, jag får ringa vår hyresvärd i morgon, de får ringa till er och sedan makuleras parkeringsboten i vanlig ordning. Åt detta går det mycket tid och energi för alla inblandade. Var vänliga att se över detta å det snaraste tack!
PS! Detta är mycket irriterande de gånger det händer.
M V H
Marie
I 13 år har jag hyrt samma parkeringsplats, en plats med elstolpe och numrerad. I morse satt det en parkeringsbot på vindrutan för fjärde eller femte gången på alla dessa år. De föregående har alltid blivit makulerade via vår hyresvärd, för vi hyr faktiskt vår parkering. Under dessa 13 år har vi bytt bil ett antal gånger, vi har lånat ut vår parkering ännu fler gånger. Därför tänker jag så här; antingen har ni väldigt bristande rutiner när det börjar ny personal och det är då vi blir lappade eller också har ni fruktansvärt dålig bevakning på området. Anledningen till att jag tänker så är; som ”lapplisa” orkar man nog bara jobba i ca 4 år och därför byter ni personal så ofta och det är då parkeringsboten landar på vår vindruta, och under dessa 13 år har vi med undantag någon enstaka kort semesterresa stått på denna parkeringsplats några timmar varje dygn oftast nattetid.
Så vad händer nu? Jo, jag får ringa vår hyresvärd i morgon, de får ringa till er och sedan makuleras parkeringsboten i vanlig ordning. Åt detta går det mycket tid och energi för alla inblandade. Var vänliga att se över detta å det snaraste tack!
PS! Detta är mycket irriterande de gånger det händer.
M V H
Marie
fredag 12 oktober 2012
Dags för en veckorapport...
...
Måndag - tänk att klockan ringde, hade jag hoppats på annat?
Tisdag - klockan ringde igen!
Onsdag - undrade varför klockan ringde?
Torsdag - oj, vad klockan ringde!
Fredag - Skit också! Inget fredspris till mig i år heller och nu blir den stora utmaningen i helgen att se till att klockan ( inte ) ringer nästa vecka också...Så det blir lite spänning och utmaning i livet, den enformiga vardagen kan ibland bli slitsam.
Förresten...
Har ni sett när Vargen blir en mus? *asg* Det har jag!
Eller när Ödlan tappar tungan? *fnitter" Mycket roligt!
Tidigare i dag satt jag i ett plåthus som vibrerade, med usel utsikt och där sällskapet enbart pratade om tryck, siffror och balans. Det pyste, fräste till och luktade sisådär. Men jag överlevde och nu är det Helg, en helg som jag ska tillbringa tillsammans med lödkolven och stora klädkammaren.
Klädkammaren är som garderoben i Narnia, man vet aldrig vad som finns bakom den stängda dörren och det känns än läskigare än den värsta King-bok faktiskt.
Jag får vara nöjd om jag på måndag inte vaknar med stora utslag, konstiga bett eller gips...
Kanske märks det inte
på ytan, men under den
brinner det redan.
Y B Mangunwijaya
/vink vink
Måndag - tänk att klockan ringde, hade jag hoppats på annat?
Tisdag - klockan ringde igen!
Onsdag - undrade varför klockan ringde?
Torsdag - oj, vad klockan ringde!
Fredag - Skit också! Inget fredspris till mig i år heller och nu blir den stora utmaningen i helgen att se till att klockan ( inte ) ringer nästa vecka också...Så det blir lite spänning och utmaning i livet, den enformiga vardagen kan ibland bli slitsam.
Förresten...
Har ni sett när Vargen blir en mus? *asg* Det har jag!
Eller när Ödlan tappar tungan? *fnitter" Mycket roligt!
Tidigare i dag satt jag i ett plåthus som vibrerade, med usel utsikt och där sällskapet enbart pratade om tryck, siffror och balans. Det pyste, fräste till och luktade sisådär. Men jag överlevde och nu är det Helg, en helg som jag ska tillbringa tillsammans med lödkolven och stora klädkammaren.
Klädkammaren är som garderoben i Narnia, man vet aldrig vad som finns bakom den stängda dörren och det känns än läskigare än den värsta King-bok faktiskt.
Jag får vara nöjd om jag på måndag inte vaknar med stora utslag, konstiga bett eller gips...
Kanske märks det inte
på ytan, men under den
brinner det redan.
Y B Mangunwijaya
/vink vink
torsdag 11 oktober 2012
Äntligen är min gröna...
...kompis och jag bästisar!
Extra bra känns det eftersom min rosa har svikit mig och den svarta valde att bli vit. Därför är lyckoruset mycket högt nu när den gröna bästa vännen helt plötsligt är följsam, lyhörd och ändå elegant.
Idag har den för första gången tagit mig genom s-formade grindar, uppför backen och ända fram till målet två gånger utan stopp och förmaningar.
Sista gången släppte jag dessutom ena sidan, svarade i telefon och studsade nerför en hög kant och ändå har jag inga blåmärken på vaderna, skrapsår på näsan eller intryckt mage.
Halleluja - längtar redan till i morgon och en ny date med min pålitliga kompis.
PS! Den nya generationens bil-problem innefattar fortfarande föregående generation =) Tack så mycket för hjälpen.
Och försäljare göre sig icke besvär mot mina "vassa" flickor, idag slutade det definitivt med vinst!
Till sist vill jag bara skvallra ( japp, precis ) att Filip och Fredrik var rödklädda, åkte på motorfordon nästan utan publik utomhus...
/vink vink
Extra bra känns det eftersom min rosa har svikit mig och den svarta valde att bli vit. Därför är lyckoruset mycket högt nu när den gröna bästa vännen helt plötsligt är följsam, lyhörd och ändå elegant.
Idag har den för första gången tagit mig genom s-formade grindar, uppför backen och ända fram till målet två gånger utan stopp och förmaningar.
Sista gången släppte jag dessutom ena sidan, svarade i telefon och studsade nerför en hög kant och ändå har jag inga blåmärken på vaderna, skrapsår på näsan eller intryckt mage.
Halleluja - längtar redan till i morgon och en ny date med min pålitliga kompis.
PS! Den nya generationens bil-problem innefattar fortfarande föregående generation =) Tack så mycket för hjälpen.
Och försäljare göre sig icke besvär mot mina "vassa" flickor, idag slutade det definitivt med vinst!
Till sist vill jag bara skvallra ( japp, precis ) att Filip och Fredrik var rödklädda, åkte på motorfordon nästan utan publik utomhus...
/vink vink
onsdag 10 oktober 2012
Jag ursäktar dig/er...
...som inte tänker som jag, som inte har samma världsbild och som inte bär samma ryggsäck som jag.
Jag känner ingen ilska för dig/er som inte lever mitt liv och därmed inte förstår vad jag menar.
Jag blir inte ledsen över att få bära konsekvenserna av din/er okunskap, din/er oförmåga att öppna sinnena för att allt kanske inte tillhör din/er låda av vetskap.
Men snälla försök ( om så bara för en dag ) att gå genom dagen med en glimt i ögat, utan att tolka andras egenheter personligt och ( om så bara för en dag ) inte lämna kvar felaktigheter som blir konsekvenser för andra.
Och kanske finns det en sanning, om man hittar den röda tråden, precis på samma sätt som bibeln där det bara finns en sanning eller?!!?
/vink vink
Jag känner ingen ilska för dig/er som inte lever mitt liv och därmed inte förstår vad jag menar.
Jag blir inte ledsen över att få bära konsekvenserna av din/er okunskap, din/er oförmåga att öppna sinnena för att allt kanske inte tillhör din/er låda av vetskap.
Men snälla försök ( om så bara för en dag ) att gå genom dagen med en glimt i ögat, utan att tolka andras egenheter personligt och ( om så bara för en dag ) inte lämna kvar felaktigheter som blir konsekvenser för andra.
Och kanske finns det en sanning, om man hittar den röda tråden, precis på samma sätt som bibeln där det bara finns en sanning eller?!!?
/vink vink
tisdag 9 oktober 2012
Jag förstår inte...
...????
I min värld är det så att gör man något bra får man beröm, bra betyg eller rent av belöning.
Jag trodde att "reklam" som fungerar skulle premieras, vara positivt och generera intäkter.
Men tji vad fel jag hade och jisses vad jag egentligen inte blev förvånad. Däremot blir man ledsen, förbannad och från och med nu är respekten, lojaliteten och förtroendet väldigt naggat i kanten ( igen och igen ).
Det värsta är att alla nickedockor som påstår sig protestera faktiskt inte ens försöker förklara läget. ( tror jag, för annars skulle ett knappast bli så här tokigt ).
Men visst går nog andra med på samma sak, så nästa gång när jag köper skor ska jag be att bara få betala för den ena och givetvis kommer det att fungera, och snart behöver jag byta glasögon men vad gör det, de går säkert och glatt med på att jag bara betalar för en skalm och ett glas.
Eller kanske köpa en back med dricka och bara betala för fem flaskor...o s v.
Svårt att förstå varför man straffar något bra, varför man slår undan benen på den redan halta och varför man rycker upp potatisen innan den är färdig.
Idag behöver jag ingen fullmåne för att drömma mardrömmar - de kommer att komma till mig ändå lika säkert som att jorden är rund.
/vink vink
I min värld är det så att gör man något bra får man beröm, bra betyg eller rent av belöning.
Jag trodde att "reklam" som fungerar skulle premieras, vara positivt och generera intäkter.
Men tji vad fel jag hade och jisses vad jag egentligen inte blev förvånad. Däremot blir man ledsen, förbannad och från och med nu är respekten, lojaliteten och förtroendet väldigt naggat i kanten ( igen och igen ).
Det värsta är att alla nickedockor som påstår sig protestera faktiskt inte ens försöker förklara läget. ( tror jag, för annars skulle ett knappast bli så här tokigt ).
Men visst går nog andra med på samma sak, så nästa gång när jag köper skor ska jag be att bara få betala för den ena och givetvis kommer det att fungera, och snart behöver jag byta glasögon men vad gör det, de går säkert och glatt med på att jag bara betalar för en skalm och ett glas.
Eller kanske köpa en back med dricka och bara betala för fem flaskor...o s v.
Svårt att förstå varför man straffar något bra, varför man slår undan benen på den redan halta och varför man rycker upp potatisen innan den är färdig.
Idag behöver jag ingen fullmåne för att drömma mardrömmar - de kommer att komma till mig ändå lika säkert som att jorden är rund.
/vink vink
måndag 8 oktober 2012
Mitt nya mål...
...är att utsätta min son för oro...
Kan låta elakt, ologiskt och kanske lite irriterande för andra men jag är helt övertygad om att det är där vi är nu. Att vi måste lämna säkerhetszonen, det ofelbara och det enkla.
Så idag sa jag till sonen fem minuter innan det var dags att åka till trum-lektionen;
"Oj, jag har inga mynt att betala i parkeringsautomaten med"
Sonen tvärnitar i hallen, vänder sig om och tokstirrar på mig.
"Har du inga alls?"
"Nix"
"Men jag kanske har"
"Näe, vi struntar i det och provar att betala med kortet"
Sonen sätter sig ner på kistan i hallen med ögon stora som tefat.
"Men, någon krona har du väl?"
"Nix"
"Men hur mycket kostar det då?"
"Ibland sex, ibland sju spänn"
"Va!!! vet du inte exakt?"
"Nix, för det beror på hur tidigt du måste åka"
Sonen börjar trampa runt i hallen, glor på mig och blåser på handlederna.
"Vi måste åka nu"
"Okej, då åker vi och provar med kortet"
"Men, jag har tre kronor och har du verkligen inte fyra kronor?"
"Nix"
Sonen rotar nu som galning överallt, lyckas hitta sju kronor som han stolt ger till mig och fortsätter sätta på sig skorna nu betydligt lugnare.
När bilen är parkerad går jag till automaten, betalar med kortet och följer med sonen över gatan, samtidigt som jag säger;
"Jag betalade med kortet"
"Va!!! kunde du?"
"Näe, egentligen inte men jag chansade, provade och det fungerade"
"Men Åh, det är bättre med mynt"
"Nix, i morgon är det kortet som gäller igen ( då är det keyboard-lektion )"
Sonen blänger på mig, fortsätter sin monotona promenad och pratar inte mer med mig förräns lite drygt två timmar senare hemma och då säger han;
"Jag har bestämt att lita på att du vet vad du gör mamma"
Varpå jag slog en frivolt i hallen, jublade så Skåne skakade och fårens ull på Gotland trillade av.
Japp, nu kör vi med lite mindre rutiner utan hängslen och livrem!!
PS! Jag tycker inte heller om att betala med kort eller telefon i automater, men gör det om jag måste...Och visst har det hänt att det blivit tok, vilket sonen vet och ogillar skarpt!
/vink vink
Kan låta elakt, ologiskt och kanske lite irriterande för andra men jag är helt övertygad om att det är där vi är nu. Att vi måste lämna säkerhetszonen, det ofelbara och det enkla.
Så idag sa jag till sonen fem minuter innan det var dags att åka till trum-lektionen;
"Oj, jag har inga mynt att betala i parkeringsautomaten med"
Sonen tvärnitar i hallen, vänder sig om och tokstirrar på mig.
"Har du inga alls?"
"Nix"
"Men jag kanske har"
"Näe, vi struntar i det och provar att betala med kortet"
Sonen sätter sig ner på kistan i hallen med ögon stora som tefat.
"Men, någon krona har du väl?"
"Nix"
"Men hur mycket kostar det då?"
"Ibland sex, ibland sju spänn"
"Va!!! vet du inte exakt?"
"Nix, för det beror på hur tidigt du måste åka"
Sonen börjar trampa runt i hallen, glor på mig och blåser på handlederna.
"Vi måste åka nu"
"Okej, då åker vi och provar med kortet"
"Men, jag har tre kronor och har du verkligen inte fyra kronor?"
"Nix"
Sonen rotar nu som galning överallt, lyckas hitta sju kronor som han stolt ger till mig och fortsätter sätta på sig skorna nu betydligt lugnare.
När bilen är parkerad går jag till automaten, betalar med kortet och följer med sonen över gatan, samtidigt som jag säger;
"Jag betalade med kortet"
"Va!!! kunde du?"
"Näe, egentligen inte men jag chansade, provade och det fungerade"
"Men Åh, det är bättre med mynt"
"Nix, i morgon är det kortet som gäller igen ( då är det keyboard-lektion )"
Sonen blänger på mig, fortsätter sin monotona promenad och pratar inte mer med mig förräns lite drygt två timmar senare hemma och då säger han;
"Jag har bestämt att lita på att du vet vad du gör mamma"
Varpå jag slog en frivolt i hallen, jublade så Skåne skakade och fårens ull på Gotland trillade av.
Japp, nu kör vi med lite mindre rutiner utan hängslen och livrem!!
PS! Jag tycker inte heller om att betala med kort eller telefon i automater, men gör det om jag måste...Och visst har det hänt att det blivit tok, vilket sonen vet och ogillar skarpt!
/vink vink
söndag 7 oktober 2012
Alla fyller viktiga funktioner...
...för att helheten ska bli bra!
Det behövs någon som har koll på vad alla gör, kan dirigera de andra och som håller humöret uppe.
Det är inte helt lätt att föra ihop två boenden till ett, så tänkaren fyller också en stor funktion.
Någon som sköter köket åt de som ständigt blir hungriga, kaffesugna och som bara dräller diskrester överallt.
Den som bär de små, lätta och opackbara sakerna är inte heller att förringa.
Sedan är så klart de urstarka och det-är-bara-att-ösa-på-tills-det-tar-slut-människorna mycket värdefulla när de tunga, ömtåliga och svårhanterliga grejerna ska förflyttas.
Till sist behövs verkligen proviant-människan, gå-efter-och-skruva-för-att-sedan-gå-före-och-skruva-människan ( och tvärtom ) i allra högsta grad.
Ja...alla är viktiga om man bara organiserar och tänker till.
Nu är några sambos på riktigt och vi är mycket glada för det. Ser fram emot många roliga sammankomster och trevliga kalas.
PS! Kanske att vi kan komma och kratta lite löv också...hihi
/vink vink
Det behövs någon som har koll på vad alla gör, kan dirigera de andra och som håller humöret uppe.
Det är inte helt lätt att föra ihop två boenden till ett, så tänkaren fyller också en stor funktion.
Någon som sköter köket åt de som ständigt blir hungriga, kaffesugna och som bara dräller diskrester överallt.
Den som bär de små, lätta och opackbara sakerna är inte heller att förringa.
Sedan är så klart de urstarka och det-är-bara-att-ösa-på-tills-det-tar-slut-människorna mycket värdefulla när de tunga, ömtåliga och svårhanterliga grejerna ska förflyttas.
Till sist behövs verkligen proviant-människan, gå-efter-och-skruva-för-att-sedan-gå-före-och-skruva-människan ( och tvärtom ) i allra högsta grad.
Ja...alla är viktiga om man bara organiserar och tänker till.
Nu är några sambos på riktigt och vi är mycket glada för det. Ser fram emot många roliga sammankomster och trevliga kalas.
PS! Kanske att vi kan komma och kratta lite löv också...hihi
/vink vink
fredag 5 oktober 2012
Min kropp…
…är inte gjord för kroppsarbete längre, eller har kanske aldrig varit förresten.
Och ändå håller den ihop bra idag. Lite ont i ryggen, ömmande armar och en häl som svider är ett bra resultat efter ommöbleringen på torsdagskvällen. Återstår att se på söndag hur kroppen mår, känns och om alla delar fortfarande är kvar, för då är den riktiga flytten under lördagen förhoppningsvis avklarad.
Min hjärna…
…är inte gjord för vissa saker heller, men tydligen har den skaffat sig lite mer mognad och hittat en gnutta tålamod att plocka fram när det verkligen gäller. Och nu är ännu en vecka till ända och jag överlevde.
Mina skor…
…är definitivt inte gjorda för vattenpölar, träskmarker och grus. Så inom en snar framtid blir det att köpa ett par läckra gummistövlar ( Ja, mamma du läste rätt. Ibland tar det lång tid att inse att till och med gummistövlar är skor och som faktiskt är användbara hi hi ) Och förresten finns det gummistövlar med klack…
Min plånbok…
…är inte gjord för årstidsskiften, men eftersom jag har tur som en tok att vara gift med Mannen, vars plånbok definitivt gillar att användas blir det kanske lite mer höst nytt åt mig innan helgen är slut. Jag menar sonen måste ha nya skor…och vi måste då gå förbi ( halka in ) andra affärer för att komma till skoaffären.
Min helg…
… kommer att vara alldeles för kort, men vad gör?! Det kommer snart en ny och denna helg blir både skrattfylld, träningsrik och så liiite härlig sovmorgon förståss!!
/vink vink
torsdag 4 oktober 2012
Till dig som inte förstår att livet är oberäkneligt!
Gå genom livet utan att snubbla, få sår både ut- och invärtes är inte att leva.
Livet är oförutsägbart kantat med rosor och taggar, mörker och ljus.
Gå genom livet i medvind och motgång är att leva fullt ut.
Livet ska spela oss spratt och ödet ska finns där som en skugga.
Gå genom livet utan minnen båda bra och dåliga är inte att leva.
Livet går upp, ner och gasar, bromsar om vartannat och det är det som gör livet värt att levas
Oavsett var i livet man befinner sig är medmänsklighet, förståelse och sympati från omgivningen viktigt
Oavsett var i livet man befinner sig är glada skratt, klapp på axeln och uppmuntrande ord viktiga.
För ingen av oss vet vad som väntar runt nästa krök, vad ödet har beslutat och när allt tar slut.
Ingen av oss tror att det jobbiga ska hända, alla tror det bara händer andra och vissa tror att man skapar det onda själv.
Även om ditt liv är smärtfritt behöver förståelsen för andra finnas...eller?!
Livet är oförutsägbart kantat med rosor och taggar, mörker och ljus.
Gå genom livet i medvind och motgång är att leva fullt ut.
Livet ska spela oss spratt och ödet ska finns där som en skugga.
Gå genom livet utan minnen båda bra och dåliga är inte att leva.
Livet går upp, ner och gasar, bromsar om vartannat och det är det som gör livet värt att levas
Oavsett var i livet man befinner sig är medmänsklighet, förståelse och sympati från omgivningen viktigt
Oavsett var i livet man befinner sig är glada skratt, klapp på axeln och uppmuntrande ord viktiga.
För ingen av oss vet vad som väntar runt nästa krök, vad ödet har beslutat och när allt tar slut.
Ingen av oss tror att det jobbiga ska hända, alla tror det bara händer andra och vissa tror att man skapar det onda själv.
Även om ditt liv är smärtfritt behöver förståelsen för andra finnas...eller?!
onsdag 3 oktober 2012
Visst är det tur...
...att vi alla är olika!
Vi ser olika saker!
Vi gör saker olika!
Vi tänker olika!
Vi tycker olika!
Alla individer är individuellt unika!
Men ( japp, det finns alltid ett men hos mig numera ) om nu några olika individer helt plötsligt ser samma, gör samma, tänker lika och tycker lika borde .... kanske lyssna på det!?!?
För då finns det nog en sanning i påståenden/önskemål som läggs fram, allt är inte komplotter, konspirationer eller alienmärkt för att förstöra.
Man kanske inte ska titta sig över axeln hela tiden.
Oftare och oftare hör jag i mitt huvud;
"Vargen kommer, vargen kommer" Så när vargen kommer lär jag inte se den...
"Aja baja, Aja baja" Och trotsen växer sig bara större och större...
Det finns även stunder då jag springer förbi en spegel och ser Nalle Puh, vilket får mig att acceptera bomullen i öronen...*asg*
När Kalle Anka syns är det jobbigare, speciellt i jul-versionen ( på slutet )...*ryser*
Nu väntar jag bara på att;
ska synas i spegelbilden...*hånler*
/vink vink
Vi ser olika saker!
Vi gör saker olika!
Vi tänker olika!
Vi tycker olika!
Alla individer är individuellt unika!
Men ( japp, det finns alltid ett men hos mig numera ) om nu några olika individer helt plötsligt ser samma, gör samma, tänker lika och tycker lika borde .... kanske lyssna på det!?!?
För då finns det nog en sanning i påståenden/önskemål som läggs fram, allt är inte komplotter, konspirationer eller alienmärkt för att förstöra.
Man kanske inte ska titta sig över axeln hela tiden.
Oftare och oftare hör jag i mitt huvud;
"Vargen kommer, vargen kommer" Så när vargen kommer lär jag inte se den...
"Aja baja, Aja baja" Och trotsen växer sig bara större och större...
Det finns även stunder då jag springer förbi en spegel och ser Nalle Puh, vilket får mig att acceptera bomullen i öronen...*asg*
När Kalle Anka syns är det jobbigare, speciellt i jul-versionen ( på slutet )...*ryser*
Nu väntar jag bara på att;
/vink vink
tisdag 2 oktober 2012
Jisses...
...vad vissa dagar verkligen kan kännas dåliga, urusla och värdelösa.
Men när man sedan får chansen att kryss i, kryss i och kryss i känns det konstigt nog genast mycket bättre!!
Nu hoppas jag bara att fler gör som jag...för då kan vi sjunga trallalaa och fira med champagne!
Ögonen svider, värker och om jag tittar riktigt noga lyser de nog lika rött som stoppljusen ( när de fungerar ).
Kanske dags att ringa farbror Optiker - men jag vill inte, åh men okej jag måste ( snart )
Därför blir det inte mer skrivet nu, utan nu är det dags för en dusch som ikväll förhoppningsvis är varm ( igår var det iskallt och ja, jag såg att det stod det på VLT men tänkte att det inte var hos mig, utan bara hela övriga V-ås med omnejd )
PS! Om jag skriver mer kanske jag dessutom avslöjar mig som introvert, ambivalent och neurotisk, vilket ingen vill vara. Det får räcka med surmulen, galen och inte pålitlig...
/vink vink
Men när man sedan får chansen att kryss i, kryss i och kryss i känns det konstigt nog genast mycket bättre!!
Nu hoppas jag bara att fler gör som jag...för då kan vi sjunga trallalaa och fira med champagne!
Ögonen svider, värker och om jag tittar riktigt noga lyser de nog lika rött som stoppljusen ( när de fungerar ).
Kanske dags att ringa farbror Optiker - men jag vill inte, åh men okej jag måste ( snart )
Därför blir det inte mer skrivet nu, utan nu är det dags för en dusch som ikväll förhoppningsvis är varm ( igår var det iskallt och ja, jag såg att det stod det på VLT men tänkte att det inte var hos mig, utan bara hela övriga V-ås med omnejd )
PS! Om jag skriver mer kanske jag dessutom avslöjar mig som introvert, ambivalent och neurotisk, vilket ingen vill vara. Det får räcka med surmulen, galen och inte pålitlig...
/vink vink
måndag 1 oktober 2012
Blipp, blipp...
...kände jag i morse när klockan ringde.
Blopp, blopp var känslan innan jag öppnade dörren.
Hjälp, hjälp skrek mitt inre när det sa poff och blixten syntes i ögonvrån.
Bläpp, bläpp tänkte jag sittandes under lupp.
Häpp, häpp är tanken nu när resten av dagen är min, bara min ( nästan ).
Man kanske skulle börja använda rec?? Nä, visst nej det får man ej!
Välkommen vecka 40...snart är du förbi!
/vink vink
Blopp, blopp var känslan innan jag öppnade dörren.
Hjälp, hjälp skrek mitt inre när det sa poff och blixten syntes i ögonvrån.
Bläpp, bläpp tänkte jag sittandes under lupp.
Häpp, häpp är tanken nu när resten av dagen är min, bara min ( nästan ).
Man kanske skulle börja använda rec?? Nä, visst nej det får man ej!
Välkommen vecka 40...snart är du förbi!
/vink vink
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)