...nyårslöften hagalar över oss en helg som denna och som vanligt undrar jag över vitsen med det hela.
Att blicka tillbaka på vad som hänt kan visserligen vara roligt, mysigt och spännande men numera tycker jag att medierna enbart fokuserar på tragiken, våldsamheten och all smärta som människor tillfogar varandra både här och där. Självklart ska vi minnas även de sakerna, men bara om man gör det för att förhindra att det händer igen, igen och igen och det gör vi knappast.
Min egen årskrönika innehåller festligheter, turbulens, påfrestningar, nytänkande och planerande av förändringar. Mitt i allt detta finns familjen, mina nära och kära som stadigt står beredda att rycka ut, rycka in och hjälpa till med support, stöttning och närvaro. En man som tillät mig att under tre månader fladdra omkring i livet utan att bidra, föräldrar som omedelbart fanns på plats när hela skogen stormade och långt därefter, barn som tillsammans sluter en ring, en pakt och skapar starka band mot omvärldens onödigheter, en återfödd bror och givetvis alla andra släktingar och några vänner.
Nyårslöften tänker jag inte ge, inte ens försöka komma på något bra tänker jag göra. Och "hemliga, "tysta" och "de-behåller-jag-för-mig-själv-löften" känns oerhört onödigt, för då är det verkligen bara att bryta dem direkt och ingen annan vet något. Det är slöseri med tankeverksamhet, ångestattacker och grubblande.
Däremot är jag säker på att 2012 kommer att förändra, växa sig stark och troligtvis ge mig lite luft under fötterna.
PS! Veckan som gått gjorde mig envisare, starkare och ännu mera målmedveten så till er som inte vill, kan eller tänker vara bra människor säger/skriver jag bara; Det är ni som förlorar, ni som går miste om saker och det blir ni som får mest ont.
GOTT SLUT PÅ 2011 ÖNSKAR JAG ER (NÄSTAN) ALLA, SÅ SES VI PÅ ANDRA SIDAN!!
lördag 31 december 2011
fredag 30 december 2011
Sista arbetsdagen...
...för år 2011 är slut, jag är slut men nya krafttag ska absolut införskaffas under den korta ledighet som står för dörren.
Konstaterar kallt att skillnader syns tydligt, så även attityder.
Inser varmt att dåliga dagar blir underbara med glad omgivning.
Gnuggar händer hårt, flinar under lugg och radar upp konsekvenser på ett stort pappersark.
Nu dags att sortera, strukturera och lägga undan den icke privata delen av mitt liv, för att njuta av familjen, god mat och ännu mer godis...
/vink vink
Konstaterar kallt att skillnader syns tydligt, så även attityder.
Inser varmt att dåliga dagar blir underbara med glad omgivning.
Gnuggar händer hårt, flinar under lugg och radar upp konsekvenser på ett stort pappersark.
Nu dags att sortera, strukturera och lägga undan den icke privata delen av mitt liv, för att njuta av familjen, god mat och ännu mer godis...
/vink vink
torsdag 29 december 2011
En tyst dag...
...betyder inget, absolut ingenting.
Många golv blir synade, naglar extremt rena och säkert känner några av lite muntorrhet.
Man kan ana lite mummel bakom stängd dörr och svaga hyschanden runt hörnen, men vad gör det när det alltid finns något att göra.
Så timmarna går, man strövar runt med sitt och tankarna är mjuka tills det plötsligt finns frågor utan svar??
Då skär bokstäverna genom betong, stål och trumhinnor. De letar sig fram till svars-banken som idag visade error, timeout och the end med stora blinkande röda lampor.
En fråga besvaras med en fråga, en annan fråga hänvisas vidare och någon enstaka fråga fick en felmarkering.
En klapp på axeln eller en klapp på axeln eller en klapp på axeln?
Den första för att uppmuntra, den andra för att göra ont och den tredje för att förödmjuka och alla tre mottogs och budskapet är helt solklart!
Fel tolkningar med flit skapar massaker för de fredliga och terrorn blir ett faktum, historien upprepar sig men slutet ändras förhoppningsvis!
Med snöbolls-rullande-tankar, vilken-sten-kastas-sist-tankar och allt-har-sin-tid-men-snart-rinner-det-över-tankar susar jag vidare mot spendera-pengar-huset innan jag tänker landa för dagen, i det tysta, stilla hemmet.
/vink vink
Många golv blir synade, naglar extremt rena och säkert känner några av lite muntorrhet.
Man kan ana lite mummel bakom stängd dörr och svaga hyschanden runt hörnen, men vad gör det när det alltid finns något att göra.
Så timmarna går, man strövar runt med sitt och tankarna är mjuka tills det plötsligt finns frågor utan svar??
Då skär bokstäverna genom betong, stål och trumhinnor. De letar sig fram till svars-banken som idag visade error, timeout och the end med stora blinkande röda lampor.
En fråga besvaras med en fråga, en annan fråga hänvisas vidare och någon enstaka fråga fick en felmarkering.
En klapp på axeln eller en klapp på axeln eller en klapp på axeln?
Den första för att uppmuntra, den andra för att göra ont och den tredje för att förödmjuka och alla tre mottogs och budskapet är helt solklart!
Fel tolkningar med flit skapar massaker för de fredliga och terrorn blir ett faktum, historien upprepar sig men slutet ändras förhoppningsvis!
Med snöbolls-rullande-tankar, vilken-sten-kastas-sist-tankar och allt-har-sin-tid-men-snart-rinner-det-över-tankar susar jag vidare mot spendera-pengar-huset innan jag tänker landa för dagen, i det tysta, stilla hemmet.
/vink vink
onsdag 28 december 2011
Väntar med spänning...
...på biljettsläppet!
Först i kön kommer jag att stå, skratta högst kommer jag att göra och flest applåder kommer att komma ifrån mig...Det tummar jag på!
Otrolig nyfiken är jag dessutom på hur min karaktär kommer att gestaltas;
- som en skolfröken med hårt virad knut och stålbågsglasögon tillsammans med den nästan två meter långa pekpinnen som snärtar till mot fingrarna när inte klassen är tyst??
- som Kalle Anka med kvackig näbb, fula fötter och meningslöst ordförråd som ändå ingen förstår??
- som den första kvinnliga påven med spira, krona och bibliska citat som kan tolkas efter eget tycke och smak?
Jag kommer med säkerhet inte att framställas som;
- en grå liten mus med pipig röst som gömmer sig i hålrum när det blåser!!
- lilla Nasse som darrande står bakom stadiga Ior när någon börjar prata!!
- den där personen som ingen minns namnet på, inget vet vilken klass den gick i eller om den personen ens har funnits!!
Önskar bara att jag hade fått lite mer tid på att öva in min autograf, men eftersom genrepet tydligen var idag är premiären inte långt borta och förhoppningsvis är röda mattan beställd.
Jag kan redan se neonskyltarna blinka i grälla färger, premiärer runt om i landet och ut i vida världen...Hej hopp filmfestivalen i Cannes...Here I kom!!
Blombuketterna som dränker min lägenhet både med doft och färg.
Alla märkvärdiga inbjudningskort till fina galor, hedersplatsen på slottet och senare min handflata gjuten i sten på hollywood boulevard.
Tänk så fantastiskt att andra vill göra detta för mig, jag kan knappt fatta det?!!?
Men först nu, en helt vanlig Eklunds vardagskväll med matlagning, disk och tv-tittande...=)
/vink vink
Först i kön kommer jag att stå, skratta högst kommer jag att göra och flest applåder kommer att komma ifrån mig...Det tummar jag på!
Otrolig nyfiken är jag dessutom på hur min karaktär kommer att gestaltas;
- som en skolfröken med hårt virad knut och stålbågsglasögon tillsammans med den nästan två meter långa pekpinnen som snärtar till mot fingrarna när inte klassen är tyst??
- som Kalle Anka med kvackig näbb, fula fötter och meningslöst ordförråd som ändå ingen förstår??
- som den första kvinnliga påven med spira, krona och bibliska citat som kan tolkas efter eget tycke och smak?
Jag kommer med säkerhet inte att framställas som;
- en grå liten mus med pipig röst som gömmer sig i hålrum när det blåser!!
- lilla Nasse som darrande står bakom stadiga Ior när någon börjar prata!!
- den där personen som ingen minns namnet på, inget vet vilken klass den gick i eller om den personen ens har funnits!!
Önskar bara att jag hade fått lite mer tid på att öva in min autograf, men eftersom genrepet tydligen var idag är premiären inte långt borta och förhoppningsvis är röda mattan beställd.
Jag kan redan se neonskyltarna blinka i grälla färger, premiärer runt om i landet och ut i vida världen...Hej hopp filmfestivalen i Cannes...Here I kom!!
Blombuketterna som dränker min lägenhet både med doft och färg.
Alla märkvärdiga inbjudningskort till fina galor, hedersplatsen på slottet och senare min handflata gjuten i sten på hollywood boulevard.
Tänk så fantastiskt att andra vill göra detta för mig, jag kan knappt fatta det?!!?
Men först nu, en helt vanlig Eklunds vardagskväll med matlagning, disk och tv-tittande...=)
/vink vink
tisdag 27 december 2011
Girigheten...
...fick ett nytt, lågt och tråkigt ansikte idag och egentligen är jag inte förvånad bara förundrad, sur och en aning skadeglad då konsekvenserna förhoppningsvis blir därefter.
Småsaker är bagateller medans världsliga ting är viktiga och utifrån hur vissa väljer att ta strid, kan man utläsa riktigt usla personligheter.
Att lura och bedra snälla och naiva människor är under all kritik och min empati försvann snabbare än en åskskur i juli...*lipar*
Att ta för givet saker man inte har med att göra och helt respektlöst tro att man är för mer än "någon" annan är lika illa som en trebent hund i en storm...*gnisslar tänder*
Till sist tycker inte jag att det är okej att man "straffar" tredje part, utan då ska man fundera på domino-bricks-målning eller skosnöres-sortering...Men i morgon blir det en bättre dag?!!?
PS! Visst är det underbart när man upptäcker att julklappar rullar in efter jul också, så tack snälla Hea-bor från oss alla V-åsare...En liten sväng på rean tror jag nog att det blir...=)
/vink vink
Småsaker är bagateller medans världsliga ting är viktiga och utifrån hur vissa väljer att ta strid, kan man utläsa riktigt usla personligheter.
Att lura och bedra snälla och naiva människor är under all kritik och min empati försvann snabbare än en åskskur i juli...*lipar*
Att ta för givet saker man inte har med att göra och helt respektlöst tro att man är för mer än "någon" annan är lika illa som en trebent hund i en storm...*gnisslar tänder*
Till sist tycker inte jag att det är okej att man "straffar" tredje part, utan då ska man fundera på domino-bricks-målning eller skosnöres-sortering...Men i morgon blir det en bättre dag?!!?
PS! Visst är det underbart när man upptäcker att julklappar rullar in efter jul också, så tack snälla Hea-bor från oss alla V-åsare...En liten sväng på rean tror jag nog att det blir...=)
/vink vink
måndag 26 december 2011
Den sista darriga dagen...
...på denna jul har grytt och efter Dagmar och Cato syns inte ett spår, men uj uj vad det knakat i huset under natten.
Min vana trogen kliar det i fingrarna att rycka ner granen, ljusstakarna och de få tomtarna som inte blev krasch i år, men jag ska låta bli. Jag ska låta det stå till nyårsdagen...Jag ska...*knyter händerna*
Sonen lunkar runt med sin spelmaskin, sina böcker i sin skitiga morgonrock och bara ler. Jag tror han är nöjd på riktigt. Dotterns rum är mörkt, vilket betyder att hon tog sig hem i stormen och jag andas ut.
Själv sitter jag och funderar på hur långt man kan kompensera missade år?
Eller var gränsen går för onödiga lögner, svek och allmänt icke lyssnande?
Trots att jag inte behöver bry mig längre egentligen så finns tanke-klumpen i magen och oros-fjärilarna i huvudet eftersom jag helt enkelt inte förstår...
På temat "vem som snodde osten" har jag också fastnat och jag har definitivt bestämt mig för att jag inte tänker tillhöra pysslingarna Suck Och Stön, utan jag tänker hänga med mössen Sniff och Snabb. Alternativet är att jag blir min egen känguru som hoppar fritt mellan stock, sten och mina egna val med ett leende mot fönstervärlden.
Med andra ord så närmar vi oss år 2012 och förändring hoppas jag!
Nu är det dags att krypa in i garderoben, innan sista (jul)måltiden ska intas...=)
/vink vink
Min vana trogen kliar det i fingrarna att rycka ner granen, ljusstakarna och de få tomtarna som inte blev krasch i år, men jag ska låta bli. Jag ska låta det stå till nyårsdagen...Jag ska...*knyter händerna*
Sonen lunkar runt med sin spelmaskin, sina böcker i sin skitiga morgonrock och bara ler. Jag tror han är nöjd på riktigt. Dotterns rum är mörkt, vilket betyder att hon tog sig hem i stormen och jag andas ut.
Själv sitter jag och funderar på hur långt man kan kompensera missade år?
Eller var gränsen går för onödiga lögner, svek och allmänt icke lyssnande?
Trots att jag inte behöver bry mig längre egentligen så finns tanke-klumpen i magen och oros-fjärilarna i huvudet eftersom jag helt enkelt inte förstår...
På temat "vem som snodde osten" har jag också fastnat och jag har definitivt bestämt mig för att jag inte tänker tillhöra pysslingarna Suck Och Stön, utan jag tänker hänga med mössen Sniff och Snabb. Alternativet är att jag blir min egen känguru som hoppar fritt mellan stock, sten och mina egna val med ett leende mot fönstervärlden.
Med andra ord så närmar vi oss år 2012 och förändring hoppas jag!
Nu är det dags att krypa in i garderoben, innan sista (jul)måltiden ska intas...=)
/vink vink
söndag 25 december 2011
Dag två...
...är slut och summeringen är enkel;
Mat ( ganska lagom i år tror jag ), godis ( finns tyvärr kvar ) och mer paket ( till alla ).
Monsterjakt istället för tomte men med samma skräckförtjusta skrik/skratt från spökena.
Att vissa ( läs jag ) fattar vissa rim lite långsamt får övriga ha överseende med, men gissa om jag kommer att kolla mailen i morgon ( läs måndag ).
Nu är det filmkväll och dinosaurius-äggs-kläckning under varm lampa som gäller för vissa, andra somnar i soffan medans den tredje ska göra krogen osäker.
/vink vink med knäckiga armar, kolaseg hjärna och spänd blick
Mat ( ganska lagom i år tror jag ), godis ( finns tyvärr kvar ) och mer paket ( till alla ).
Monsterjakt istället för tomte men med samma skräckförtjusta skrik/skratt från spökena.
Att vissa ( läs jag ) fattar vissa rim lite långsamt får övriga ha överseende med, men gissa om jag kommer att kolla mailen i morgon ( läs måndag ).
Nu är det filmkväll och dinosaurius-äggs-kläckning under varm lampa som gäller för vissa, andra somnar i soffan medans den tredje ska göra krogen osäker.
/vink vink med knäckiga armar, kolaseg hjärna och spänd blick
lördag 24 december 2011
Vår alternativa julafton...
...blev över förväntan!
Sovmorgon är alltid skönt och trots att skorstenstomten inte fick några pepparkakor i år lämnades två hårda paket =)
Sedan fick jag till en otroligt lyckad Tamago Yaki som sonen älskade;
När de andra påbörjade julmiddagen fixade jag annat;
Givetvis öppnade vi lite paket efter Kalle Anka;
Kvällen avslutas med en nattgäst, fundering kring vem som snodde osten och hur många lingon det finns i världen??
De små värmeljusen har snart brunnit ner, skinkan är orörd och katten äter gran.
/vink vink
Sovmorgon är alltid skönt och trots att skorstenstomten inte fick några pepparkakor i år lämnades två hårda paket =)
Sedan fick jag till en otroligt lyckad Tamago Yaki som sonen älskade;
När de andra påbörjade julmiddagen fixade jag annat;
Givetvis öppnade vi lite paket efter Kalle Anka;
Kvällen avslutas med en nattgäst, fundering kring vem som snodde osten och hur många lingon det finns i världen??
De små värmeljusen har snart brunnit ner, skinkan är orörd och katten äter gran.
/vink vink
GOD JUL
PS! Nu är det endast 366 dagar kvar till nästa gång, vilket jag tror att ovanstående herre är otroligt glad för när han äntligen får slänga sig i sängen...
/blink blink
fredag 23 december 2011
Nu då!!!!
17, 11, 27, 56, 73, 53, 12, 54, 61, 32, 74, 25, 36, 8, 42, 66, 37, 48, 22, 18, 75, 51, 72
Nähä????
PS! Egentligen ville jag inte vinna...
/natt natt
Nähä????
PS! Egentligen ville jag inte vinna...
/natt natt
Nu då!!!
38, 14, 34, 61, 28, 60, 12, 30, 51, 74, 23, 49, 66, 40, 8, 32, 5, 26, 46, 56, 1, 4, 43, 72, 21, 37, 47, 73
Nähä!!!
Nähä!!!
Nu då!!
2, 28, 41, 69, 6, 24, 52, 25, 35, 62, 1, 17, 43, 61, 58, 67, 48, 5, 65, 68, 42, 4, 15, 38, 60, 74
Nähä!!
Nähä!!
torsdag 22 december 2011
Starten blev lugn...
...sedan var det någon som snurrade igång pariserhjulet som i maklig takt gick varv på varv, tills plötsligt någon slungade mig rakt in i virvelvinden och jag med en hejdundrandes fart for ner för trappen, uppför trappen, in hit och ut där för att tio timmar senare sitta ner hemma och fundera över vad som egentligen hände?
Vad fick jag gjort?
........
Troligtvis ingenting beroende på vem man frågar och absolut ingenting som någon annan någonsin kommer att märka, förstå eller ens vilja veta!
........
Så nu är det nattinatt
/vink vink
Vad fick jag gjort?
........
Troligtvis ingenting beroende på vem man frågar och absolut ingenting som någon annan någonsin kommer att märka, förstå eller ens vilja veta!
........
Så nu är det nattinatt
/vink vink
onsdag 21 december 2011
Visst är det härligt...
...att vara ute i god tid?
Att hinna tänka igenom det som ska göras...
Upptäcka tokigheter utan att få panik...
Kunna bli avbruten ofta och ändå känna att man hinner, det är lugnt...
Deleta, skriva och radera om och om igen tills det känns 100% rätt...
Ja, att börja planera strategier för kommande sommar nu i december känns otroligt bra, och när åskmolnen skingrats var det med ett leende jag gick hem idag till en kväll med ingenting att göra!
Julkorten börjar droppa in i lådan och lite dåligt samvete har jag för att jag inte tillverkat egna i år, men när jag "städade" paketinslagningspåsarna hittade jag massor av köpta julkort som jag tänkte att jag måste bli av med.
Så till alla er duktiga där ute säger jag bara; Nästa år då j---klar är jag tillbaka på banan igen!!
Och till alla er som jag inte vet vad ni heter, var ni bor eller ens vilka ni är skickar jag följande;
Varför han är det får ni fundera över...
/vink vink
Att hinna tänka igenom det som ska göras...
Upptäcka tokigheter utan att få panik...
Kunna bli avbruten ofta och ändå känna att man hinner, det är lugnt...
Deleta, skriva och radera om och om igen tills det känns 100% rätt...
Ja, att börja planera strategier för kommande sommar nu i december känns otroligt bra, och när åskmolnen skingrats var det med ett leende jag gick hem idag till en kväll med ingenting att göra!
Julkorten börjar droppa in i lådan och lite dåligt samvete har jag för att jag inte tillverkat egna i år, men när jag "städade" paketinslagningspåsarna hittade jag massor av köpta julkort som jag tänkte att jag måste bli av med.
Så till alla er duktiga där ute säger jag bara; Nästa år då j---klar är jag tillbaka på banan igen!!
Och till alla er som jag inte vet vad ni heter, var ni bor eller ens vilka ni är skickar jag följande;
Varför han är det får ni fundera över...
/vink vink
tisdag 20 december 2011
Skärpning nu...
...med mina åsikter, funderingar och allmänna nojor!
Idag tycker jag så här ( när det närmar sig jul ) angående demokrati, tryckfrihet och åsiktsfrihet;
Utöva detta med förstånd!!!
Vid mitt köksbord ( ej matrumsbordet ) får jag skrika, viska eller i normal ton ( om jag inte vill skoja till det med gotländsk dialekt förståss ) precis, exakt vad jag vill om vem, vad, när och hur jag vill!!!
Det som kan bli jobbigt är om man säger något väldigt ofta hemma t ex att man kallar någon för spöket Laban ( vilket egentligen är ganska gulligt tycker jag ) eller råttan ( undrar varför man kallar någon för det ) och så råkar man tilltala personen i fråga med just det hemma-snickrade-smeknamnet, då kanske det inte alltid är så gulligt, roligt eller fiffigt längre.
Om ovanstående har hänt??
*nickar, hummar och rodnar*
Eftersom mina "hemliga" alias på folk oftast utgår från utseendet ( ibland återkommande, irriterande "ticks" ) och som om inte det var nog skapar jag fantasi-bilder som blir "sanna" som vidareutvecklar namnet. Så om jag i mitt huvud kallar någon för Dumbo och står mitt emot h-n ser jag verkligen bara den kroppsdelen och visst har det hänt att tungan har halkat till på gomen.
Det är nu jag skulle skriva "kärt barn har många namn" men det skriver jag inte, för i min värld är det nog precis tvärtom "tänker" njae, inte alltid det heller!
För Tråden är räddaren med hög mysfaktor
Tandraden är en fena på smittande skratt
Barbamamma kan jag vara utan och resterande alfabets-börjans-människor vill jag helt kort och gott vrida näsan av, kapa öronen på och XXXX...
En sak är helt klart i alla fall och det är att till varje kod-namn som jag hittar på tillkommer det så småningom små påhittade historier, vilket kan skapa otroliga skratt-anfall.
T ex om tandraden skulle visa sig vara tillsammans med borsten, eller att barbamamma har funnit en egen barbapappa *kiknar av skratt nu*
Åter till vad jag från början ville ha sagt/skrivet idag;
Tyck vad ni vill, men gör det snyggt!
Skriv vad ni vill, men ta konsekvenserna!
/vink vink
Idag tycker jag så här ( när det närmar sig jul ) angående demokrati, tryckfrihet och åsiktsfrihet;
Utöva detta med förstånd!!!
Vid mitt köksbord ( ej matrumsbordet ) får jag skrika, viska eller i normal ton ( om jag inte vill skoja till det med gotländsk dialekt förståss ) precis, exakt vad jag vill om vem, vad, när och hur jag vill!!!
Det som kan bli jobbigt är om man säger något väldigt ofta hemma t ex att man kallar någon för spöket Laban ( vilket egentligen är ganska gulligt tycker jag ) eller råttan ( undrar varför man kallar någon för det ) och så råkar man tilltala personen i fråga med just det hemma-snickrade-smeknamnet, då kanske det inte alltid är så gulligt, roligt eller fiffigt längre.
Om ovanstående har hänt??
*nickar, hummar och rodnar*
Eftersom mina "hemliga" alias på folk oftast utgår från utseendet ( ibland återkommande, irriterande "ticks" ) och som om inte det var nog skapar jag fantasi-bilder som blir "sanna" som vidareutvecklar namnet. Så om jag i mitt huvud kallar någon för Dumbo och står mitt emot h-n ser jag verkligen bara den kroppsdelen och visst har det hänt att tungan har halkat till på gomen.
Det är nu jag skulle skriva "kärt barn har många namn" men det skriver jag inte, för i min värld är det nog precis tvärtom "tänker" njae, inte alltid det heller!
För Tråden är räddaren med hög mysfaktor
Tandraden är en fena på smittande skratt
Barbamamma kan jag vara utan och resterande alfabets-börjans-människor vill jag helt kort och gott vrida näsan av, kapa öronen på och XXXX...
En sak är helt klart i alla fall och det är att till varje kod-namn som jag hittar på tillkommer det så småningom små påhittade historier, vilket kan skapa otroliga skratt-anfall.
T ex om tandraden skulle visa sig vara tillsammans med borsten, eller att barbamamma har funnit en egen barbapappa *kiknar av skratt nu*
Åter till vad jag från början ville ha sagt/skrivet idag;
Tyck vad ni vill, men gör det snyggt!
Skriv vad ni vill, men ta konsekvenserna!
/vink vink
måndag 19 december 2011
Hur är det??
Tja, jag är inte stressad, bara lite mycket att göra.
Har egentligen inte mycket att göra, men det vore kul om allt var klart innan lördag läs julafton.
Självklart är läget under kontroll, ända tills på fredag kväll när jag inser att jag även i år var en tidsoptimist.
Så något kommer att saknas utan att någon kommer att märka det.
När jag sedan framåt nyår hittar det lilla extra som skulle ha plockats fram till kvällen och som skulle ha gjort alla helt förundrade över att jag hade kommit ihåg, kommer jag att fnissa åt mig själv och tänka "Samma visa varje år, bättre lycka nästa"
För övrigt är inspirationen låg, kanske för att man väntar eller kanske för att allt är som vanligt...vem vet?!!?
Till sist var det tanten ( i min ålder troligtvis, men det vill jag inte erkänna ) som stod i båset vid alla kundvagnar ikväll på Maxi's parkering och undrade om hennes familj hade gömt sig i vagnar, eller under vagnarna och jag sa med ett brett leende " Tyvärr det är ingen här förutom du och jag" Hon stirrade på mig, tog ett snedsteg och sa "Jaha, då blev du min familj då, var är bilen?" Här tänkte jag en massa fördomar som ni säkert förstår, men innan jag hann säga något sa hon "Där fick jag dig, jag är här ensam och tycker därför att det är extra roligt att driva med folk" Då vände jag på klacken och gick, för att nu här hemma undra om hon drev med mig två gånger, om hon själv insåg hur dumt det blev och fann ett fiffigt svar eller om jag kanske bara missförstod.
/vink vink
Har egentligen inte mycket att göra, men det vore kul om allt var klart innan lördag läs julafton.
Självklart är läget under kontroll, ända tills på fredag kväll när jag inser att jag även i år var en tidsoptimist.
Så något kommer att saknas utan att någon kommer att märka det.
När jag sedan framåt nyår hittar det lilla extra som skulle ha plockats fram till kvällen och som skulle ha gjort alla helt förundrade över att jag hade kommit ihåg, kommer jag att fnissa åt mig själv och tänka "Samma visa varje år, bättre lycka nästa"
För övrigt är inspirationen låg, kanske för att man väntar eller kanske för att allt är som vanligt...vem vet?!!?
Till sist var det tanten ( i min ålder troligtvis, men det vill jag inte erkänna ) som stod i båset vid alla kundvagnar ikväll på Maxi's parkering och undrade om hennes familj hade gömt sig i vagnar, eller under vagnarna och jag sa med ett brett leende " Tyvärr det är ingen här förutom du och jag" Hon stirrade på mig, tog ett snedsteg och sa "Jaha, då blev du min familj då, var är bilen?" Här tänkte jag en massa fördomar som ni säkert förstår, men innan jag hann säga något sa hon "Där fick jag dig, jag är här ensam och tycker därför att det är extra roligt att driva med folk" Då vände jag på klacken och gick, för att nu här hemma undra om hon drev med mig två gånger, om hon själv insåg hur dumt det blev och fann ett fiffigt svar eller om jag kanske bara missförstod.
/vink vink
söndag 18 december 2011
Fjärde advent....
...knackade på, rann förbi och ändå är det sex dagar kvar till skäggmannens dag!
Fint besök ( från skogen utan spöken ) och en hemvändande tåg-dotter avslutade denna fixardag, så som pricken över i:et önskar jag mig en vinst alldeles strax. Sneglar till makten, kniper in tummen i handflatan och stirrar efter stjärnfall för en liiiten vinst som t ex en ny lott, femtio spänn eller en stekspade kan jag väl få i allafall...
/vink vink
Fint besök ( från skogen utan spöken ) och en hemvändande tåg-dotter avslutade denna fixardag, så som pricken över i:et önskar jag mig en vinst alldeles strax. Sneglar till makten, kniper in tummen i handflatan och stirrar efter stjärnfall för en liiiten vinst som t ex en ny lott, femtio spänn eller en stekspade kan jag väl få i allafall...
/vink vink
lördag 17 december 2011
Helt klar...
...med inköp, inslagning och skrivning ( ända fram till torsdag i alla fall då jag alltid måste lägga till något mer som jag inte tänkt från början ).
Skräp är sorterat, pantat och gömt under mattan så nu är det bara att fylla på med mera bra-att-ha-saker.
Den delikata lördags middagen bestående av en äggmacka, två kalla grill korvar och (snart) tre glas rött än intagen och nu väntar en kall dusch, tv-underhållning och oro i magen för dotter som ska åka från Kumla och hem i mörker, slask och plask. Mannen slår klackarna i taket på någon av stadens restauranger och tog på sig dansskorna ( vilket inte bådar gott, för de övriga gästerna ).
Vad bjuder fjärde advent på?
Ja, kanske lite besök...
Njae, lite gott fika...
Troligtvis inte men men i stort behov av snabeldans, vatten tango och djupdykning i kloakerna...
/vink vink
Skräp är sorterat, pantat och gömt under mattan så nu är det bara att fylla på med mera bra-att-ha-saker.
Den delikata lördags middagen bestående av en äggmacka, två kalla grill korvar och (snart) tre glas rött än intagen och nu väntar en kall dusch, tv-underhållning och oro i magen för dotter som ska åka från Kumla och hem i mörker, slask och plask. Mannen slår klackarna i taket på någon av stadens restauranger och tog på sig dansskorna ( vilket inte bådar gott, för de övriga gästerna ).
Vad bjuder fjärde advent på?
Ja, kanske lite besök...
Njae, lite gott fika...
Troligtvis inte men men i stort behov av snabeldans, vatten tango och djupdykning i kloakerna...
/vink vink
fredag 16 december 2011
När mina ord tar slut...
...fungerar det bra med en folksaga. Så vassegoa och glöm inte andemeningen...
Den lilla hönan och vetekornet
Det var en gång en gul liten höna, som bodde på en
bondgård tillsammans med en gris, en katt och en kalkon.
En dag när den lilla gula hönan var ute och gick hittade hon några vetekorn.
Hon samlade ihop kornen och bar hem dem till bondgården.
"Vem vill hjälpa mig att plantera de här vetekornen?" frågade hon.
"Inte jag", sade grisen.
"Inte jag", sade katten.
"Inte jag", sade kalkonen.
"Då gör jag det själv", kacklade den lilla gula hönan.
Så satte hon ner vetekornet i marken. Efter en tid började det växa, och snart tittade ett grönt strå upp ur marken. Solen sken och regnet föll och strået blev större och större. Till slut fick det ett stort ax och var färdigt att skördas.
"Vem vill hjälpa mig att skörda vetet?" frågade hon.
"Inte jag", sade grisen.
"Inte jag", sade katten.
"Inte jag", sade kalkonen.
"Då gör jag det själv", kacklade den lilla gula hönan.
Så hackade hon av vetestrået med sin skarpa näbb..
”Vem vill hjälpa mig att tröska vetet?” frågade den lilla gula hönan.
"Inte jag", sade grisen.
"Inte jag", sade katten.
"Inte jag", sade kalkonen.
"Då gör jag det själv", kacklade den lilla gula hönan.
Så tröskade hon vetet genom att slå på det med vingarna.
"Vem vill gå till kvarnen med vetet så att det blir malt till mjöl?" frågade den lilla gula hönan.
"Inte jag", sade grisen.
"Inte jag", sade katten.
"Inte jag", sade kalkonen.
"Då gör jag det själv", kacklade den lilla gula hönan.
Så tog hon en skottkärra och körde vetet till kvarnen.
Mjölnaren malde vetet till fint mjöl och hällde ner det i en säck,
och den lilla gula hönan körde säcken i skottkärran tillbaka till bondgården.
"Vem vill hjälpa mig att baka en kaka ?" frågade den lilla gula hönan.
"Inte jag", sade grisen.
"Inte jag", sade katten.
"Inte jag", sade kalkonen.
"Då gör jag det själv ", kacklade den lilla gula hönan.
Så gjorde hon en deg och satte den i ugnen. Snart var kakan färdiggräddad – en gyllene, väldoftande kaka.
"Vem vill hjälpa mig att äta upp kakan?" frågade den lilla gula hönan.
"Det vill jag", sade grisen.
"Det vill jag", sade katten.
"Det vill jag", sade kalkonen.
"Åh nej, det gör jag", kacklade den lilla gula hönan.
Och så åt hon och hennes små ungar upp kakan, så att det inte blev en smula över åt grisen, katten och kalkonen.
Folksaga från England
Den lilla hönan och vetekornet
Det var en gång en gul liten höna, som bodde på en
bondgård tillsammans med en gris, en katt och en kalkon.
En dag när den lilla gula hönan var ute och gick hittade hon några vetekorn.
Hon samlade ihop kornen och bar hem dem till bondgården.
"Vem vill hjälpa mig att plantera de här vetekornen?" frågade hon.
"Inte jag", sade grisen.
"Inte jag", sade katten.
"Inte jag", sade kalkonen.
"Då gör jag det själv", kacklade den lilla gula hönan.
Så satte hon ner vetekornet i marken. Efter en tid började det växa, och snart tittade ett grönt strå upp ur marken. Solen sken och regnet föll och strået blev större och större. Till slut fick det ett stort ax och var färdigt att skördas.
"Vem vill hjälpa mig att skörda vetet?" frågade hon.
"Inte jag", sade grisen.
"Inte jag", sade katten.
"Inte jag", sade kalkonen.
"Då gör jag det själv", kacklade den lilla gula hönan.
Så hackade hon av vetestrået med sin skarpa näbb..
”Vem vill hjälpa mig att tröska vetet?” frågade den lilla gula hönan.
"Inte jag", sade grisen.
"Inte jag", sade katten.
"Inte jag", sade kalkonen.
"Då gör jag det själv", kacklade den lilla gula hönan.
Så tröskade hon vetet genom att slå på det med vingarna.
"Vem vill gå till kvarnen med vetet så att det blir malt till mjöl?" frågade den lilla gula hönan.
"Inte jag", sade grisen.
"Inte jag", sade katten.
"Inte jag", sade kalkonen.
"Då gör jag det själv", kacklade den lilla gula hönan.
Så tog hon en skottkärra och körde vetet till kvarnen.
Mjölnaren malde vetet till fint mjöl och hällde ner det i en säck,
och den lilla gula hönan körde säcken i skottkärran tillbaka till bondgården.
"Vem vill hjälpa mig att baka en kaka ?" frågade den lilla gula hönan.
"Inte jag", sade grisen.
"Inte jag", sade katten.
"Inte jag", sade kalkonen.
"Då gör jag det själv ", kacklade den lilla gula hönan.
Så gjorde hon en deg och satte den i ugnen. Snart var kakan färdiggräddad – en gyllene, väldoftande kaka.
"Vem vill hjälpa mig att äta upp kakan?" frågade den lilla gula hönan.
"Det vill jag", sade grisen.
"Det vill jag", sade katten.
"Det vill jag", sade kalkonen.
"Åh nej, det gör jag", kacklade den lilla gula hönan.
Och så åt hon och hennes små ungar upp kakan, så att det inte blev en smula över åt grisen, katten och kalkonen.
Folksaga från England
torsdag 15 december 2011
Självklart är jag glad...
...eller?!
Det är underbart härligt att höra när tåget tuffar och går. När stillastående vagnar sakta börja rulla ikapp och att följet verkar bli långt, då kan man inget annat än le...eller?!
Att dansa i samma cirklar, se vågen växa och stormen bedarrar känns skönt, då kan man inget annat än andas ut...eller?!
Trots detta svider till i magen, värker lite i själen och hjärtat slår några extra slag när jag inser att det nu verkar fungera. Klumpen i halsen hålls nere när tänderna biter sig fast i kinden och tårarna blinkas bort.
När jag får kämpa bort de elaka tankarna och tvinga fram de goda är det tungt men jag tänker inte ge mig...
...för självklart är jag glad!?
/vink vink
Det är underbart härligt att höra när tåget tuffar och går. När stillastående vagnar sakta börja rulla ikapp och att följet verkar bli långt, då kan man inget annat än le...eller?!
Att dansa i samma cirklar, se vågen växa och stormen bedarrar känns skönt, då kan man inget annat än andas ut...eller?!
Trots detta svider till i magen, värker lite i själen och hjärtat slår några extra slag när jag inser att det nu verkar fungera. Klumpen i halsen hålls nere när tänderna biter sig fast i kinden och tårarna blinkas bort.
När jag får kämpa bort de elaka tankarna och tvinga fram de goda är det tungt men jag tänker inte ge mig...
...för självklart är jag glad!?
/vink vink
onsdag 14 december 2011
Vem trycker ner vad?
När förändringarna är många och ibland stora medför det nyheter, ett rikt informationsflöde och skvaller "utifrån". Tar man med sig goda ideer, fiffiga lösningar och viktiga rutiner är det otroligt nyttigt med arbetsrotationer, men när det handlar om förtal, elakheter och hånskratt blir det sällan bra. Om pratet fortsätter blir jag dessutom lite fundersam på hur motparten skulle bemöta allt som sägs och hur mycket som egentligen ligger ouppklarat, nerbäddat och tätt förslutet i en stål-låda långt nere under havets yta. Det är sällan det är ens fel att två träter...
Kanske lådan aldrig kommer att läcka, men om den skulle börja bubbla lite kanske skalvet är ett faktum.
Idag är det inte så att en enskild individ blir utpekad, utan hela företaget/organisationen eftersom den stora allmänheten inte har en aning om struktur, skillnader och områden, vilket gör mig beklämd och illa till mods. Det är tråkigt när vissa inte förstår/ser att skadan som slår hårt mot vissa yrkesgrupper skapar stora sår öppna som hålet efter en meteorit och bildar en tomhet likt ett kylskåp i en tonårsfamilj. Dåliga vibrationer genererar i sämre arbetsresultat, tråkiga möten och olust inför demokratin.
Är vi machosister som förstärker snacket som går, blundar för skadan som blir eller är vi bara instängda i en liten bubbla runt våra fötter?
Varför sticker vi dolkar i ryggen på varandra?
Men till sist; Tack snälla fru P som såg min nedstämdhet och frågade...=)
/vink vink
Kanske lådan aldrig kommer att läcka, men om den skulle börja bubbla lite kanske skalvet är ett faktum.
Idag är det inte så att en enskild individ blir utpekad, utan hela företaget/organisationen eftersom den stora allmänheten inte har en aning om struktur, skillnader och områden, vilket gör mig beklämd och illa till mods. Det är tråkigt när vissa inte förstår/ser att skadan som slår hårt mot vissa yrkesgrupper skapar stora sår öppna som hålet efter en meteorit och bildar en tomhet likt ett kylskåp i en tonårsfamilj. Dåliga vibrationer genererar i sämre arbetsresultat, tråkiga möten och olust inför demokratin.
Är vi machosister som förstärker snacket som går, blundar för skadan som blir eller är vi bara instängda i en liten bubbla runt våra fötter?
Varför sticker vi dolkar i ryggen på varandra?
Men till sist; Tack snälla fru P som såg min nedstämdhet och frågade...=)
/vink vink
tisdag 13 december 2011
Idag!
Glitter i håret på en vårdcentral var kanske inte så bra, men nu är nageln borta och vi tycker det är skönt...
Glasögon på näsan och helt plötsligt kan sonen se sina älskade registreringsskyltar igen, så tävlingen är igång...
Nu önskar jag mig lite lugn, inga oförberedda tråkiga händelser och absolut inga fler skador eller icke-medräknade-utgifter-i-jul-budgeten...*står på knä och blickar mot den makt oavsett vilken det än är som bestämmer ödet för mig*
PS! Jag och sonen är nog snart de enda ( i vår närhet ) som fortfarande gillar att det inte kommit någon snö som stannat kvar och det är vi väldigt stolta över. För tänk vad saker vi slipper;
Skotta fram bilen minst två gånger per dag
Slippa bli av med/tappa bort grejer mellan snöflingorna
Klä sig i lager på lager bara för att inse att snön kryper innanför allt
Halka
Svära
En mycket klok människa ( inte jag ) sa; Ni som inte tycker om mörkret kan tända lampor, ljus eller brasor för själv gillar jag svart och släcker gärna ner de få lampor jag har...=)
/vink vink
Glasögon på näsan och helt plötsligt kan sonen se sina älskade registreringsskyltar igen, så tävlingen är igång...
Nu önskar jag mig lite lugn, inga oförberedda tråkiga händelser och absolut inga fler skador eller icke-medräknade-utgifter-i-jul-budgeten...*står på knä och blickar mot den makt oavsett vilken det än är som bestämmer ödet för mig*
PS! Jag och sonen är nog snart de enda ( i vår närhet ) som fortfarande gillar att det inte kommit någon snö som stannat kvar och det är vi väldigt stolta över. För tänk vad saker vi slipper;
Skotta fram bilen minst två gånger per dag
Slippa bli av med/tappa bort grejer mellan snöflingorna
Klä sig i lager på lager bara för att inse att snön kryper innanför allt
Halka
Svära
En mycket klok människa ( inte jag ) sa; Ni som inte tycker om mörkret kan tända lampor, ljus eller brasor för själv gillar jag svart och släcker gärna ner de få lampor jag har...=)
/vink vink
måndag 12 december 2011
Jag googlar idag på...
...ordet relation ( god ) och fick nedanstående första val, vilket säger mig precis det jag trodde! Att skapa goda relationer ( bra möten ) är svårt och kräver matematik kunskap på alldeles för hög nivå än vad de flesta av oss har...
En (binär) relation R, mellan två mängder X och Y, en delmängd av den cartesiska produkten mellan X och Y:
Det finns även tertiära-, kvaterniära-, kvintiljära-, o.s.v. relationer — som delmängder av cartesiska produkter av tre, fyra respektive fem mängder — men dessa är sällan förekommande i 'vanlig' matematik.
Ett element är relaterat till ett element via relationen R om det ordnade paret (x,y) är ett element i mängden R, det vill säga om . Istället för att skriva kan man skriva xRy vilket utläses: 'x är relaterat till y via R.'
Jag googlar vidare på ordningsrelationer och helt plötsligt är allt glasklart, eller vad säger ni??
En partiell ordningsrelation (partiell ordning) R — som vi för intuitionens skull betecknar med symbolen vilken utläses: 'Mindre än eller lika med'— på en mängd X är en delmängd av den cartesiska produkten som besitter följande tre egenskaper:
(Reflexivitet) Varje element är relaterat till sig själv; ;
(Anti-symmetri) Om elementet x är relaterat till elementet y och om elementet y är relaterat till elementet x, så är x = y;
(Transitivitet) Om x är relaterad till y, vilken i sin tur är relaterad till z, så är x relaterad till z;
Paret säges vara en partiellt ordnad mängd.
Oavsett vad vetenskapsmän/kvinnor räknar ut anser jag att goda relationer/ordningsrelationer inte behöver vara så svårt, utan i korthet handlar det om;
empati = inlevelse
lyhördhet = känslig
hjälpsamhet = villig till samarbete
och givetvis ett smittande leende/skratt =) =)
/vink vink
En (binär) relation R, mellan två mängder X och Y, en delmängd av den cartesiska produkten mellan X och Y:
Det finns även tertiära-, kvaterniära-, kvintiljära-, o.s.v. relationer — som delmängder av cartesiska produkter av tre, fyra respektive fem mängder — men dessa är sällan förekommande i 'vanlig' matematik.
Ett element är relaterat till ett element via relationen R om det ordnade paret (x,y) är ett element i mängden R, det vill säga om . Istället för att skriva kan man skriva xRy vilket utläses: 'x är relaterat till y via R.'
Jag googlar vidare på ordningsrelationer och helt plötsligt är allt glasklart, eller vad säger ni??
En partiell ordningsrelation (partiell ordning) R — som vi för intuitionens skull betecknar med symbolen vilken utläses: 'Mindre än eller lika med'— på en mängd X är en delmängd av den cartesiska produkten som besitter följande tre egenskaper:
(Reflexivitet) Varje element är relaterat till sig själv; ;
(Anti-symmetri) Om elementet x är relaterat till elementet y och om elementet y är relaterat till elementet x, så är x = y;
(Transitivitet) Om x är relaterad till y, vilken i sin tur är relaterad till z, så är x relaterad till z;
Paret säges vara en partiellt ordnad mängd.
Oavsett vad vetenskapsmän/kvinnor räknar ut anser jag att goda relationer/ordningsrelationer inte behöver vara så svårt, utan i korthet handlar det om;
empati = inlevelse
lyhördhet = känslig
hjälpsamhet = villig till samarbete
och givetvis ett smittande leende/skratt =) =)
/vink vink
söndag 11 december 2011
Tredje advent...
...och är det nu som energin tar ordentlig fart eller är man redan mättad på julen med dess tillbehör??
Lite konstigt att det är två veckor kvar ( minus en dag som min son hårt skulle påpeka ) när det faktiskt är det tredje ljuset som ska tändas, så brukar det inte riktigt vara. Men det innebär att man hinner spendera mer pengar, stressa huvudet helt trasigt och ändå inse att man glömt/missat något.
Personligen tror jag att jag har läget under kontroll, inhandlat det mesta och planerat det lilla som är...
Tidens vind öppnar vissa ögon
vindens tid stänger andras sinnen
När mörker sänker sig
letar de rika efter ljus
När ljuset landar
letar de fattiga efter mörker
Tidens vind stänger vissa ögon
vindens tid öppnar andras sinnen
/vink vink
Lite konstigt att det är två veckor kvar ( minus en dag som min son hårt skulle påpeka ) när det faktiskt är det tredje ljuset som ska tändas, så brukar det inte riktigt vara. Men det innebär att man hinner spendera mer pengar, stressa huvudet helt trasigt och ändå inse att man glömt/missat något.
Personligen tror jag att jag har läget under kontroll, inhandlat det mesta och planerat det lilla som är...
Tidens vind öppnar vissa ögon
vindens tid stänger andras sinnen
När mörker sänker sig
letar de rika efter ljus
När ljuset landar
letar de fattiga efter mörker
Tidens vind stänger vissa ögon
vindens tid öppnar andras sinnen
/vink vink
lördag 10 december 2011
I år har jag...
...tackat nej, ett bestämt och kanske hårt nej.
Det händer alldeles för mycket runt omkring här hemma för att jag skulle kunna koppla av hos frisören i fyra timmar, sminkösen i tre timmar och hos påkläderskan i två timmar för att sedan ha blivit så strålande snygg och glammig att de andra skulle se ut som nedfallna meteoriter, vilket inte heller alltid är så roligt för alla tv-tittare.
Den otroligt vackra himmelsblå duchess-klänning i siden, diamanter och med vecken på rätt ställen får hänga kvar i rummet där de andra festkläderna hänger med perfekt rumstemperatur, lagom ljussättning och utan att trängas med svettiga träningskläder, vanliga jeans och trasiga tröjor tills nästa år, för då gör jag stilig entre igen med någon gammal, ströplig och rik gubbe i sin svart-vita frack.
Skorna, även de i siden men med odlade pärlor och guld-stilett-klack luktar jag på en liten stund innan de ställs in i kassaskåpet med okrossbart glas ( så att jag kan se dom varje dag ) och med en låskombination som endast jag kan så klart.
Till sist plockar jag ur pudret, småpengarna och camel-paketet från den lilla mörkblåa kuvert väskan med det kungliga spännet och ställer på väskhyllan i det perfekta klädrummet med en sista blick på den innan jag stänger dörren och vandrar ut i mitt gröna kök där dammråttorna leker tafatt, smutsdisken finns kvar från hela veckan och kylskåpet ekar tomt.
I år har jag tackat nej, för mina sinnen kommer ändå inte att kunna njuta av att bli serverad underbar mat av stiliga servitörer, fantastiska samtal med oerhört intelligenta människor på världens alla språk och dansen skulle förmodligen kännas stressad även om Ers Majestät tillhör kategorin långsam-dansare, eftersom jag har alldeles för mycket omkring mig här hemma.
Pepparkakshusen måste bli klara, det tredje ljuset ska tändas i morgon med icke-darriga-händer och inköp av tejp är ett måste.
Så i år får Nobeldeltagarna klara sig utan mig, för jag har inte tid för glamour, flärd och umgänge...
/vink vink
Det händer alldeles för mycket runt omkring här hemma för att jag skulle kunna koppla av hos frisören i fyra timmar, sminkösen i tre timmar och hos påkläderskan i två timmar för att sedan ha blivit så strålande snygg och glammig att de andra skulle se ut som nedfallna meteoriter, vilket inte heller alltid är så roligt för alla tv-tittare.
Den otroligt vackra himmelsblå duchess-klänning i siden, diamanter och med vecken på rätt ställen får hänga kvar i rummet där de andra festkläderna hänger med perfekt rumstemperatur, lagom ljussättning och utan att trängas med svettiga träningskläder, vanliga jeans och trasiga tröjor tills nästa år, för då gör jag stilig entre igen med någon gammal, ströplig och rik gubbe i sin svart-vita frack.
Skorna, även de i siden men med odlade pärlor och guld-stilett-klack luktar jag på en liten stund innan de ställs in i kassaskåpet med okrossbart glas ( så att jag kan se dom varje dag ) och med en låskombination som endast jag kan så klart.
Till sist plockar jag ur pudret, småpengarna och camel-paketet från den lilla mörkblåa kuvert väskan med det kungliga spännet och ställer på väskhyllan i det perfekta klädrummet med en sista blick på den innan jag stänger dörren och vandrar ut i mitt gröna kök där dammråttorna leker tafatt, smutsdisken finns kvar från hela veckan och kylskåpet ekar tomt.
I år har jag tackat nej, för mina sinnen kommer ändå inte att kunna njuta av att bli serverad underbar mat av stiliga servitörer, fantastiska samtal med oerhört intelligenta människor på världens alla språk och dansen skulle förmodligen kännas stressad även om Ers Majestät tillhör kategorin långsam-dansare, eftersom jag har alldeles för mycket omkring mig här hemma.
Pepparkakshusen måste bli klara, det tredje ljuset ska tändas i morgon med icke-darriga-händer och inköp av tejp är ett måste.
Så i år får Nobeldeltagarna klara sig utan mig, för jag har inte tid för glamour, flärd och umgänge...
/vink vink
fredag 9 december 2011
Förvånande nog...
...har jag en förmåga att försätta mig i konstiga, obekväma och knepiga situationer lite nu och då. Jag som egentligen är en planerar-typ med hur många planer och strategier som helst.
När det inträffar undrar jag alltid varför jag inte lär mig någon gång??
Var tog min plan vägen?
Hur som helst börjar kanske åldern äntligen ge mig något positivt framförallt i ovanstående avseende, för erfarenheten gör att man ( nästan ) alltid kan krångla till ett bra svar, tuff motfråga eller kaxigheten att bara ignorera...
Idag lyckades jag nog hålla fokus, vara koncentrerad och engagerad under hela den timmen jag behövde, trots att mycket inte var nytt och fast jag vet att verkligen i vardagen blir annorlunda än teoribaserad information.
Men när timmen var slut tappade jag allt;
Låste dörren och fattade inte varför den inte gick att öppna
Snubblade halv illa i en inomhus trapp, så vädret var oskyldigt
Gjorde av med för mycket pengar
Klev på fel buss tillbaka och fick gå i modd, regn och uppförsbacke i 20 minuter
Mailade tokigt och fick vackert be om ursäkt
Blev till slut påkommen med att kanske vara lite sysslolös/okoncentrerad en sen fredag eftermiddag
"Mitt andra jobb" som bara görs på fredagskvällar är bort delegerat, så nu njuter jag av en ledig kväll, då jag till och med ska få middagen ordnad av gullig dotter...Det är lyx!!
Kanske det slinker ner lite glögg senare och inte att förglömma så är det IDOL-Final!
/vink vink
När det inträffar undrar jag alltid varför jag inte lär mig någon gång??
Var tog min plan vägen?
Hur som helst börjar kanske åldern äntligen ge mig något positivt framförallt i ovanstående avseende, för erfarenheten gör att man ( nästan ) alltid kan krångla till ett bra svar, tuff motfråga eller kaxigheten att bara ignorera...
Idag lyckades jag nog hålla fokus, vara koncentrerad och engagerad under hela den timmen jag behövde, trots att mycket inte var nytt och fast jag vet att verkligen i vardagen blir annorlunda än teoribaserad information.
Men när timmen var slut tappade jag allt;
Låste dörren och fattade inte varför den inte gick att öppna
Snubblade halv illa i en inomhus trapp, så vädret var oskyldigt
Gjorde av med för mycket pengar
Klev på fel buss tillbaka och fick gå i modd, regn och uppförsbacke i 20 minuter
Mailade tokigt och fick vackert be om ursäkt
Blev till slut påkommen med att kanske vara lite sysslolös/okoncentrerad en sen fredag eftermiddag
"Mitt andra jobb" som bara görs på fredagskvällar är bort delegerat, så nu njuter jag av en ledig kväll, då jag till och med ska få middagen ordnad av gullig dotter...Det är lyx!!
Kanske det slinker ner lite glögg senare och inte att förglömma så är det IDOL-Final!
/vink vink
torsdag 8 december 2011
Jag fryser...
...så ända in i märgen trots att det bara är en minusgrad.
Det känns verkligen som om det rinner istappar genom venerna, artärerna och självaste aortan verkar ha väggar av is. Ingen del av kroppen tinar trots hett dusch, varmt kaffe och värmefiltar, värmedynor och microvärmda tofflor så nu undrar jag?
Håller jag på att bli sjuk?
Lider jag av någon inbillningssjuka?
Eller har jag på sista tiden ätit för lite chips?
Nu har dagen tagit slut i alla fall och nästan veckan också. Möteseftermiddagarna är över och de gav oväntade tankar hos mig, även några små droppar av ilska ( om jag ska vara ärlig ) samlades i magen, fingrarna och sparkbenet, men de försöker jag svälja utan att smaka mer på.
Jag tror dock att det kan leda till något positivt om tåget fortsätter tuffa framåt.
Morgondagen?!
/vink vink
Det känns verkligen som om det rinner istappar genom venerna, artärerna och självaste aortan verkar ha väggar av is. Ingen del av kroppen tinar trots hett dusch, varmt kaffe och värmefiltar, värmedynor och microvärmda tofflor så nu undrar jag?
Håller jag på att bli sjuk?
Lider jag av någon inbillningssjuka?
Eller har jag på sista tiden ätit för lite chips?
Nu har dagen tagit slut i alla fall och nästan veckan också. Möteseftermiddagarna är över och de gav oväntade tankar hos mig, även några små droppar av ilska ( om jag ska vara ärlig ) samlades i magen, fingrarna och sparkbenet, men de försöker jag svälja utan att smaka mer på.
Jag tror dock att det kan leda till något positivt om tåget fortsätter tuffa framåt.
Morgondagen?!
/vink vink
Igår var huvudet...
...tomt, blankt och slitet efter att ideer haglat i rummet jag satt. Men efter en ganska god natts sömn, fortsätter vi vår färd mot nya mål idag!
Vissa tider är det envist med problem så inte blev jag förvånad igår när jag insåg att min son har tappat bort nyckeln, vilket är typiskt eftersom det nu har fungerat så bra för honom att gå iväg själv varje morgon.
Och nageln på tån???? Nya besök nästa vecka och förhoppningsvis åtgärd ( vore på tiden efter tre veckors onödig behandling ).
För övrigt såg jag en krock, en snurrad bil och två cyklister som slirade ihop på väg till jobbet i morse så jag antar att det var halt??
Jag märkte bara att det var lite knaggligt men det berodde nog på den höga musiken jag spelade...
Nu är det dags, bara att ta sig i kragen och fortsätta med ett leende på läpparna...
/vink vink
Vissa tider är det envist med problem så inte blev jag förvånad igår när jag insåg att min son har tappat bort nyckeln, vilket är typiskt eftersom det nu har fungerat så bra för honom att gå iväg själv varje morgon.
Och nageln på tån???? Nya besök nästa vecka och förhoppningsvis åtgärd ( vore på tiden efter tre veckors onödig behandling ).
För övrigt såg jag en krock, en snurrad bil och två cyklister som slirade ihop på väg till jobbet i morse så jag antar att det var halt??
Jag märkte bara att det var lite knaggligt men det berodde nog på den höga musiken jag spelade...
Nu är det dags, bara att ta sig i kragen och fortsätta med ett leende på läpparna...
/vink vink
tisdag 6 december 2011
Woj woj...
...sitter på golvet i hallen och ser huvudet ( mitt eget ) rulla bort till matsalbordet, studsa lite lätt mot det trasiga benet för att sedan sakta glida vidare till det dammigaste hörnet i hela lägenheten.
I magtrakten bubblar, hoppar och studsar det av hysteri blandat med glädje och toppat med kämpaglöd...För det blev inte som jag tänkt, avstickarna blev ibland förvirrande men jag tror att resultatet kan bli chockerande bra.
Så nu är det bara att ösa på men gasa lagom så ordnasdetalltid =)
Sonen såg de få snöflingorna på marken i morse, fattade ett eget beslut om sko-byte och jag tänkte "tjoho" tills jag såg att han bytt ut sina foppa-tofflor mot en par gamla, trasig och kast-färdiga tenniskor och när jag frågade om de var bättre, varmare och torrare fick jag snabbt svaret; "Ja, det är klart för de här har skosnören"
Jag hummade lite tyst och tog inte diskussionen.
Desto gladare är jag över att sonen själv insåg att små, runda mattenördsglasögon ( hans ord ) inte passade hans redan runda ansikte och har tydligen valt ( med lite hjälp av sin far ) tuffare, ovala och snygga ( hans ord ) glasögon som förhoppningsvis blir klara före jul.
Tån börjar bli svart och i morgon kanske vårdcentralen kan ge besked om nageldragning eller nagelkvarsittning ( också sonens ord ).
Känner nu att jag med stadig fot, stark arm kan plocka upp mitt huvud från det dammigaste hörnet och sätta det på plats igen för att få något gjort här hemma.
Ni vet;
disk
sopa lite
*kommer inte på något mer*
soffhäng
dusch
*finns det något mer?*
Ja, visst ja sova!!
/vink vink
I magtrakten bubblar, hoppar och studsar det av hysteri blandat med glädje och toppat med kämpaglöd...För det blev inte som jag tänkt, avstickarna blev ibland förvirrande men jag tror att resultatet kan bli chockerande bra.
Så nu är det bara att ösa på men gasa lagom så ordnasdetalltid =)
Sonen såg de få snöflingorna på marken i morse, fattade ett eget beslut om sko-byte och jag tänkte "tjoho" tills jag såg att han bytt ut sina foppa-tofflor mot en par gamla, trasig och kast-färdiga tenniskor och när jag frågade om de var bättre, varmare och torrare fick jag snabbt svaret; "Ja, det är klart för de här har skosnören"
Jag hummade lite tyst och tog inte diskussionen.
Desto gladare är jag över att sonen själv insåg att små, runda mattenördsglasögon ( hans ord ) inte passade hans redan runda ansikte och har tydligen valt ( med lite hjälp av sin far ) tuffare, ovala och snygga ( hans ord ) glasögon som förhoppningsvis blir klara före jul.
Tån börjar bli svart och i morgon kanske vårdcentralen kan ge besked om nageldragning eller nagelkvarsittning ( också sonens ord ).
Känner nu att jag med stadig fot, stark arm kan plocka upp mitt huvud från det dammigaste hörnet och sätta det på plats igen för att få något gjort här hemma.
Ni vet;
disk
sopa lite
*kommer inte på något mer*
soffhäng
dusch
*finns det något mer?*
Ja, visst ja sova!!
/vink vink
måndag 5 december 2011
V I P-kväll...
...på Nikita Hair Studio resulterade i lite glögg, gurkstavar och en stor fin Goodiebag med innehåll.
Mindre roligt var kanske att halva mitt hår blev lockat i stora, böljande prinsess-vågor, medans övriga håret ( den vänstra sidan ) fortfarande hänger stripigt, halvlortigt och tråkigt...;)
Kvällens det-tror-jag-inte-på är att mitt hår inte är blekt, men till slut fick jag rätt sorts schampo ( för torrt, flygigt men ej färgat ).
För övrigt har dagen virvlat förbi i en tornados tempo mellan telefonsamtal, samtal och andra snackisar så att jag nästan missade lunchen. Vissa saker löste jag, andra glömde jag och några tror jag är påhittade...Men i morgon är det en ny dag *gnuggar händerna*
En annan stor fråga nu är om det snöar eller inte *blänger ut genom fönstret*
/vink vink
Mindre roligt var kanske att halva mitt hår blev lockat i stora, böljande prinsess-vågor, medans övriga håret ( den vänstra sidan ) fortfarande hänger stripigt, halvlortigt och tråkigt...;)
Kvällens det-tror-jag-inte-på är att mitt hår inte är blekt, men till slut fick jag rätt sorts schampo ( för torrt, flygigt men ej färgat ).
För övrigt har dagen virvlat förbi i en tornados tempo mellan telefonsamtal, samtal och andra snackisar så att jag nästan missade lunchen. Vissa saker löste jag, andra glömde jag och några tror jag är påhittade...Men i morgon är det en ny dag *gnuggar händerna*
En annan stor fråga nu är om det snöar eller inte *blänger ut genom fönstret*
/vink vink
söndag 4 december 2011
Allvarligt...
...vad tycker vi egentligen om rosa, lila och bebisblå ljusstakar?
Var har de hederliga färgerna rött, vitt och mörk himmels blå tagit vägen nu till jul?
Tänk alla oskyldiga små barn vars favoritfärg är rosa, kommer inte de att bli helt förstörda om de ska få välja ljusstakar, slingor och annat krimskrams helt efter eget huvud bara för att affärerna ska få sälja mer?
Snart kommer kanske tomten indansandes i en lila-glittrande kort-klänning med rosa-färgat skägg till tonerna av Veronica Maggio's "Jag kommer, jag kommer, jag är nästan där"
*ryser*
Jag har idag till och med hittar julpapper med dödskallar och kaktusar på, visserligen i färgerna mossgrönt/vitt och vitt/mossgrönt men ändå...Jag köpte inte!
Eller vad sägs som julkort med palmer, paraplydrinkar och båtar...Har jag inte sett än, men blir inte förvånad om jag springer på detta också!
Ibland går det lite för långt tycker jag som tydligen är född på stenåldern och absolut inte tänker ändra på rutiner och vanor för att hänga med??!!
Dags att slumra in nu, har en mötesvecka framför mig *längtar* och avslutningsvis kan det bli riktigt intressant...*ler*
/vink vink
Var har de hederliga färgerna rött, vitt och mörk himmels blå tagit vägen nu till jul?
Tänk alla oskyldiga små barn vars favoritfärg är rosa, kommer inte de att bli helt förstörda om de ska få välja ljusstakar, slingor och annat krimskrams helt efter eget huvud bara för att affärerna ska få sälja mer?
Snart kommer kanske tomten indansandes i en lila-glittrande kort-klänning med rosa-färgat skägg till tonerna av Veronica Maggio's "Jag kommer, jag kommer, jag är nästan där"
*ryser*
Jag har idag till och med hittar julpapper med dödskallar och kaktusar på, visserligen i färgerna mossgrönt/vitt och vitt/mossgrönt men ändå...Jag köpte inte!
Eller vad sägs som julkort med palmer, paraplydrinkar och båtar...Har jag inte sett än, men blir inte förvånad om jag springer på detta också!
Ibland går det lite för långt tycker jag som tydligen är född på stenåldern och absolut inte tänker ändra på rutiner och vanor för att hänga med??!!
Dags att slumra in nu, har en mötesvecka framför mig *längtar* och avslutningsvis kan det bli riktigt intressant...*ler*
/vink vink
Andra advent...
...och snön håller sig knasigt nog borta, lite svårt att få till julstämning utan det vita ute ( även om jag inte direkt gillar snö ).
Så därför tänker jag tända massor av ljus idag, baka M's pepparkaksbröd som vi kan mumsa på under tiden vi ska göra pepparkakshus i takt med alla jullåtar vi kan uppbringa på spotify och på så sätt tvinga julstämningen att landa på vår gata i stan.
/vink vink
Så därför tänker jag tända massor av ljus idag, baka M's pepparkaksbröd som vi kan mumsa på under tiden vi ska göra pepparkakshus i takt med alla jullåtar vi kan uppbringa på spotify och på så sätt tvinga julstämningen att landa på vår gata i stan.
/vink vink
lördag 3 december 2011
Fyrtiplus och en aning förundrad!
Det är så lätt att bli arg, bitter och sur på andra som gör fel. Att kritisera andra när de inte hör, ser eller kan försvara sig för att i nästa sekund inte stå för vad man sagt.
Genen jag-har-inte-gjort-något och atomen nä-vad-förskräckligt-av-någon-att-göra-så-för-jag-tänker-inte-erkänna-att-jag-har-gjort-lika verkar växa sig större, starkare och envisare i de mänskliga kroppar som lånar planeten Tellus ett tag.
Forskar man angående detta?
Finns det botemedel?
Sina egna fel, brister och tillkortakommanden ser vi inte, hör vi aldrig och erkänna dem vore lika farligt som atombomben. Cellkroppen förlåt-jag-gjorde-tok eller partikeln det-var-jag-som-tänkte-fel är minnen blott i våra system, utrotade utan att hinna bli fridlysta först.
Att skyla över sina misstag blir patetiskt, fånigt och larvigt för alla vet ändå, alla kommer att prata om det länge och historien om det kommer att förvandlas för varje gång en ny mun berättar, så till sist vet ingen sanningen längre.
Därför behövs vaccin som lär oss erkänna, säga förlåt och gå vidare vore lika viktigt som allt annat fredsarbete på jorden, kanske ett sådant vaccin skulle kunna få både nobels medicinpris, fredspriset och varför inte också fysikpriset samtidigt?
Efter gårdagen känner jag mig mörbultad, öm överallt och hammarslagen i huvudet hoppas jag ger med sig, för nu är det bara att ta tag i dagens alla bestyr inför jul, vanlig vardag och livet...
/vink vink
Genen jag-har-inte-gjort-något och atomen nä-vad-förskräckligt-av-någon-att-göra-så-för-jag-tänker-inte-erkänna-att-jag-har-gjort-lika verkar växa sig större, starkare och envisare i de mänskliga kroppar som lånar planeten Tellus ett tag.
Forskar man angående detta?
Finns det botemedel?
Sina egna fel, brister och tillkortakommanden ser vi inte, hör vi aldrig och erkänna dem vore lika farligt som atombomben. Cellkroppen förlåt-jag-gjorde-tok eller partikeln det-var-jag-som-tänkte-fel är minnen blott i våra system, utrotade utan att hinna bli fridlysta först.
Att skyla över sina misstag blir patetiskt, fånigt och larvigt för alla vet ändå, alla kommer att prata om det länge och historien om det kommer att förvandlas för varje gång en ny mun berättar, så till sist vet ingen sanningen längre.
Därför behövs vaccin som lär oss erkänna, säga förlåt och gå vidare vore lika viktigt som allt annat fredsarbete på jorden, kanske ett sådant vaccin skulle kunna få både nobels medicinpris, fredspriset och varför inte också fysikpriset samtidigt?
Efter gårdagen känner jag mig mörbultad, öm överallt och hammarslagen i huvudet hoppas jag ger med sig, för nu är det bara att ta tag i dagens alla bestyr inför jul, vanlig vardag och livet...
/vink vink
torsdag 1 december 2011
Glöggmingel-kväll...
...en succe!
Kvällens tillställning har förberetts i flera dagar tillsammans i gemensam anda under skratt, bus och skoj.
Ibland känns det som all planering är själva grejen, men efter att jag nu landat i soffan upplever jag att även kvällen blev lyckad.
Många boende med sina anhöriga kom i god tid för lite glögg, pepparkakor och...
...dadlar invirade i bacon för att sedan blir stekta i ugnen, men äts sedan kalla och endera tycker man det är mums eller också gillar man det inte alls ( kärnorna var urtagna ).
Underhållningen var fantastiskt vacker, humoristisk och stämningsfullt. Applåderna var många och hårda så ett litet extra nummer blev nästan ett måste.
Coolast är nog ändå vårt stiliga landskap som våra boende ( med lite handräckning ) har åstadkommit utspritt på några dagar...
Jag tror och hoppas att många somnar med ett leende på läpparna och att vi har ett nytt samtalsämne i några veckor, medans vi funderar ut vad nästa sammankomst ska vara...=)
/vink vink
Kvällens tillställning har förberetts i flera dagar tillsammans i gemensam anda under skratt, bus och skoj.
Ibland känns det som all planering är själva grejen, men efter att jag nu landat i soffan upplever jag att även kvällen blev lyckad.
Många boende med sina anhöriga kom i god tid för lite glögg, pepparkakor och...
...dadlar invirade i bacon för att sedan blir stekta i ugnen, men äts sedan kalla och endera tycker man det är mums eller också gillar man det inte alls ( kärnorna var urtagna ).
Underhållningen var fantastiskt vacker, humoristisk och stämningsfullt. Applåderna var många och hårda så ett litet extra nummer blev nästan ett måste.
Coolast är nog ändå vårt stiliga landskap som våra boende ( med lite handräckning ) har åstadkommit utspritt på några dagar...
Jag tror och hoppas att många somnar med ett leende på läpparna och att vi har ett nytt samtalsämne i några veckor, medans vi funderar ut vad nästa sammankomst ska vara...=)
/vink vink
Någon som vet svaret??
Sonen; Vem har rätt eller fel om årstiderna?
Jag; Öhhh
Sonen; Vem har rätt eller fel om årstiderna?
Jag; Hur menar du?
Sonen; När vi har vinter, har andra ställen sommar och vilka har rätt eller fel?
Jag; Alla har rätt.
Sonen; Näää, så kan det inte vara, för vi bor på samma planet.
Jag; Öhhh...ja, men nu är det så att hela jorden har inte samma årstid.
Sonen; Varför?
Jag; Det finns många faktorer.
Sonen; Vilka?
Jag; Beroende på var solen befinner sig, ekvatorn styr lite över klimatet och säker fler saker som jag inte är så insatt i. Jag hade som du vet inte så bra betyg i skolan.
Sonen; Nä, du borde faktiskt skämmas över betygen
Jag; Mmmm
Sonen; Solen är alltid i universum, ekvatorn tycker jag inte passar in. Så vem har bestämt att vi har vinter när andra har sommar och vem har bestämt att det heter så?
Jag; Snälla, söta, rara du måste vi diskutera onödiga saker nu, jag är ganska trött.
Sonen; Men jag vill verkligen veta och förresten behöver du inte påminna om din trasiga skolkunskap för den märks ändå.
Jag; Okej, men varför frågar du mig då om du ändå vet att jag inget vet.
Sonen; Jag hoppas på att du ska överraska mig och jag har ingen annan att fråga just nu, när jag verkligen undrar för i morgon har jag nog glömt min fråga.
Jag; Då hoppas jag att det snart blir morgon.
/vink vink
Jag; Öhhh
Sonen; Vem har rätt eller fel om årstiderna?
Jag; Hur menar du?
Sonen; När vi har vinter, har andra ställen sommar och vilka har rätt eller fel?
Jag; Alla har rätt.
Sonen; Näää, så kan det inte vara, för vi bor på samma planet.
Jag; Öhhh...ja, men nu är det så att hela jorden har inte samma årstid.
Sonen; Varför?
Jag; Det finns många faktorer.
Sonen; Vilka?
Jag; Beroende på var solen befinner sig, ekvatorn styr lite över klimatet och säker fler saker som jag inte är så insatt i. Jag hade som du vet inte så bra betyg i skolan.
Sonen; Nä, du borde faktiskt skämmas över betygen
Jag; Mmmm
Sonen; Solen är alltid i universum, ekvatorn tycker jag inte passar in. Så vem har bestämt att vi har vinter när andra har sommar och vem har bestämt att det heter så?
Jag; Snälla, söta, rara du måste vi diskutera onödiga saker nu, jag är ganska trött.
Sonen; Men jag vill verkligen veta och förresten behöver du inte påminna om din trasiga skolkunskap för den märks ändå.
Jag; Okej, men varför frågar du mig då om du ändå vet att jag inget vet.
Sonen; Jag hoppas på att du ska överraska mig och jag har ingen annan att fråga just nu, när jag verkligen undrar för i morgon har jag nog glömt min fråga.
Jag; Då hoppas jag att det snart blir morgon.
/vink vink
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)