...att jag kunde hjälpa alla. Alla som behöver hjälp. Vissa ber om hjälp...Andra ber inte om hjälp...
Det finns människor som jag skulle vilja ruska om...Eller de som man skulle behöva krama om...
I en del människors ögon lyser en paniklampa, hos andra är blicken tom och likgiltig oavsett vad som händer runt omkring.
Värst av allt är att man inte riktigt räcker till, att tiden är för knapp och livet bara rullar på.
Ibland undrar jag om alla har någon att tanka kärlek hos eller något ställe att ladda med energi på...
Men hur ska man hjälpa en människa ( som man ser mår fruktansvärt illa ) en människa som inte är mogen för en utsträckt hand. Det smärtar mig!
Motsatta människor finns också ( såklart ) de som har kärlek, värme och livsglädje från sig själva och andra, men ändå klagar. Det smärtar mig!
I morgon kör vi positiva dagen tycker jag, hela dagen, överallt och mot alla...*uppmaning*
/vink vink
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar