...solen stark, ganska varm och väldigt gul. Det var liksom vårjacka och solglasögon på =)
Dessutom satte jag en pinne i en snöhög vid bilen på parkeringsplatsen och jag är helt säker på att pinnen syntes mer när jag slutade för dagen än på morgonen ( om inte någon dragit upp den förstås, men det vill jag inte tro ).
Eftermiddagen bestod av skratt, frustration och en hel del grimaser. För varför måste arbetskläderna vara stela, konstigt sydda och i den mest märkliga färg jag sett. Alltså jag gillar grönt, men hallå!! Undrar hur många som egentligen kommer att gå ut i dessa kläder? Inte många blir min vilda gissning! Hur tänker de som bestämmer? Skulle de kunna gå runt i dessa framtagna kläder?
Hujedamig vad glad jag var idag över att slippa prova ut storlekar och halleluja vad än mer glad jag är som slipper gå runt i dom sju timmar + lunchtid.
Väntar snart hem mannen som haft sällskap ett dygn i lastbilen...Jag undrar hur det gått? Han blev nog ganska överraskad igår förmiddag när en dövtolk ringde...Å andra sidan kan han behöva lite spänning och utmaning också. =)
Att det nu bara är tre dagar kvar på denna arbetsvecka känns riktigt skönt, även om jag gillar mitt jobb och alla goa människor så känner jag att en långledighet är välkommen. Med facit i hand har jag sedan lång tid tillbaka kastas mellan diverse konstiga känslor, hopp och förtvivlan och att inför denna långledig inte behöva jobba in massor och inte behöva jobba ikapp ännu mer efteråt är hur värdefullt som helst.
Och dessutom är två av fyra dagar lite bokade för äventyr =)
Så kämpa våren, kämpa Marie så är snart sommaren här på riktigt
/vink vink
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar