...fylld med finsktalande, långhåriga och onyktra människor blandat med familjer med små, otåliga och sockerpumpade minderåriga och så vårt gäng som givetvis var städade, lugna och hungriga gjorde våran lilla resa till ett lagom mysigt äventyr.
Blåsten kring Mariehamn oroade vissa magar men sådär dagen-efter och shopping-avklarad passade det bra med tupplur i hytten, innan sista fikat vid Karaoken och landstigning.
Hemresor brukar alltid vara långa och tråkiga och vår var inget undantag på grund av paret som delade farmor? och eventuellt mormor? också men ändå var tillsammans och där lögner för tio år sedan spelade en totalt avgörande roll i den väldigt alkohol-inspirerade konversation de förde med varandra heeeela vägen hem. Behöver jag påpeka att frågetecknen var många över deras relation när vi äntligen fick kliva av bussen.
Bussresan till båten var även den märklig, då vi tydligen åkte i en trasig buss ända till Enköping där vi mer eller mindre kände oss avkastade innan vi fick gå på en annan.
Väl hemkommen är nya ögon på plats och mörkret är otroligt befriande, det märkliga progressiva kommer förhoppningsvis att fungera men nu är det illamående ett tag som gäller.
Känns lite som Greta Garbo och vid handlingen i lilla affären blev jag nyss behandlad som synskadad och därför tänker jag fundera i helgen på hur jag ska utnyttja det!?!? hihihi
Och Jo...man får skoja om det!!
Nu är det fredag och kanske sista fredagskvällen som tillbringas bland stål, traverser och stroppar...Håll tummarna allihop.
/vink vink
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar