...blev nyårsaftonen på vår gata i stan!
Någonstans mellan frossande av hummer, galna ungdomar med raketer och "Skål, Mr Pommeroy" smög det sig in ett litet nyårslöfte. Inget märkvärdig, inget stort utan bara ett mini-pytte-löfte utan att jag egentligen tänkte på det eller fattade vad som hände.
Smällarna eller bomberna fortsatte vina runt huset, nästan in på balkongen, fram till kl 03.15 och katten satt intresserad i fönstret medans jag nästan gäspade käken ur led. Sonen spelade The final countdown om och om igen på sin keyboard, mannen tittade på någon knockout-match och löftet växte sig starkare, hårdare innan jag somnade som en stock.
Idag är det onaturligt tyst både inne och ute, grannarna lär vara uttorkade i munnarna så som de skrek och kanske är det många som kommer att sova bort årets första dag. Nyårslöftet finns kvar och det känns bra, en klump som försvunnit, ett irriterande surr är borta och nu tycker jag det är helt okej att starta 2012.
Idag packas, städas och slängs julen ut på min gata. Vanlig mat ska inhandlas.
Mental förberedning inför alla morgondagar ska schema läggas.
Men först lite kaffe, smörgås och ett långsamt tillvaknande...
/vink vink
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar