103 år...

...tänk att få bli 103 år?!
För andra gången under mina år inom äldre vården har vi firat en 103-åring...ganska mäktigt när man tänker efter.
En 102-åring och en 100-åring förutom de två 103-åringarna har vi dessutom haft...inte utan att man blir imponerad och givetvis fundersam.
Vill jag bli så gammal?
Önskar jag att mina nära och kära blir så gamla?
Ett rungande Ja blir det om ( det finns alltid om ) man får vara så pigg och vaken som dagens födelsebarn.
När jag under förmiddagen levererade en tårta satt födelsedagsbarnet i en stol, uppklädd, glad och framförallt glittrande levande. Så mycket livsglädje som strålade omkring henne är svårt att beskriva med ord, men som ett skimrande stjärnfall eller en glimmande sandstrand en varm sommardag får bli min liknelse idag.
Och självklart skulle jag vilja uppleva det!!
Tänk att få fylla 100 år - då skulle mina barn vara 80 år, 77 år och 71 år...*skrattar glatt åt den bilden*

Fascinerande nog finns det människor som kan läsa och förstå en kladdigt skriven lapp ( egentligen skriven till mig själv ) och utföra uppgiften enbart för att jag blev upptagen. *tackar, bugar och bockar*

Till sist ska jag bara skriva att killarna åt på Burger King idag...men inte jag! Jag tittade på! *lite dreglande*

*vrålhungrig sliter jag därför upp kylskåpsdörren nu*
*slår på min egen hand när den sträcker sig efter osten*
*går mot fruktskålen*
*tillbaka till kylskåpet*
*tittar mig omkring*
*sneglar på frukten*
*suckar tungt, tänker*

En fruktsallad och en äggmacka får det bli...För i min diet får man äta smörgås ibland och faktiskt ljust bröd också!
PS! Ibland slinker lite chips ner...men det låtsas jag att jag inte vet om!

/vink vink