...är svåra att ha i sin närhet.
De låter andra prata, men inte till punkt och med blicken fäst någon helt annanstans än mot talarens ansikte.
De avbryter andras samtal ibland genom sin blotta närvaro med en gest, en blick och nyckelskrammel.
De ändrar spelreglerna utifrån egen vinning, för att sedan påstå att alla andra missförstått.
Ett socialt svin får andras hjärtan att löpa amok, svetten att rinna i floder och talcentrat att haka upp sig. Hjärnor stannar, ben blir matta och magar gör uppror när det sociala avskummets närvaro blir för påtaglig.
Ett socialt svin tolkar allting fel, pratar mycket skit och överdramatiserar bagateller. Människor runtomkring tvingas skaffa bevis, spara allting som ”kvitto” och vakta sin rygg konstant.
Vissa sociala svin upptäcker man direkt på stegen, första hälsningen och de inledande minutrarna. Dessa svin upptar som tur är inte ens sinnen mer, de ignoreras hårt och tar ingen energi.
Men de sociala svin som är svåra att upptäcka är de riktigt otäcka då de inledningsvis är överdrivet hjälpsamma, ödmjuka och generösa. Tills plötsligt en dag ( oftast inom en kort tidsram ) får man första indikationen på att något inte står rätt till och meningar som ”Det kanske finns en förklaring”, ”Jag får ha överseende” och ”Jag gjorde nog fel” börjar cirkulerar i ens eget huvud. I det här läget gäller det att stanna upp, tänka till och säga ifrån annars är man garanterat svinföda för resten av livet…
Man tar aldrig miste på ett äkta socialt svin, det tar man bara olika lång tid att upptäcka dom vilket gör att såren kan bli ojämna!
/vink vink
Oj låter lite skrämmande! :(
SvaraRadera