...en onsdagskväll.
Hur ska det sammanfattas?
Det finns de som är där för att träna och vad det gäller dem finns det inget att tillägga...
Killgänget finns det massor att skriva om;
De tränar fel men tror att de är bäst.
Några tränar inte utan tittar mest.
Att ha för små tröjor kan jag acceptera om musklerna sitter på rätt ställe och i lagom dos. Men att ha trånga, obefintliga byxor känns äckligt speciellt i maskinerna som tränar ben i skrevande ställning.
Tjejer tränar ofta ensamma;
Vilopauserna är längre än jobbandet med maskinerna.
De tittar inte på killarna eller?
Många av dom lägger förmodligen mycket pengar på andra saker än kläder, för om linnena inte var för små så var de trasiga precis på de ställena som exponerade mest.
Sonen som fick instruktion av bokad ledare hade bara ögon och öron för vad han sa om hur maskiner fungerade, vilka muskler som skulle jobba och att räkna. Upp/ut på två och tillbaka på fyra ( om och om igen ).
En fråga var dock svår att svara på;
Hur stark är du?
Svaret kom snabbt och rappt;
Hur ska jag kunna veta det innan ( mor fick bita sig i kinden )
Dotter A med pojkvän hade maten klar när vi kom hem och jag är oerhört tacksam för det <3
Nu är det soffhäng som gäller och fler reflektioner om jobbet kommer...kanske...om jag vågar...
/vink vink
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar