Ibland har man inget mer att säga...

...och då är det bättre att vara tyst!

Idag sprang tiden ifrån mig lite, för ungefär som nedan har jag känt mig...

Jag är i desperat behov av ett specifikt data program.
Jag vet exakt hur det ska se ut och hur det ska fungera.
Jag googlade...länge...och lite till...skaffade mig en gam-nacke.
Jag hittade massor av program, utformade på alla möjliga fiffiga sätt med färger och andra finesser.
Problem 1;
Inget, absolut inget program hade alla de funtioner som jag vill ha i ett och samma "paket".
Konstaterandet blir då att det känns onödigt med minst tre olika att hoppa emellan, att komma ihåg att flytta materialet och att minnas spara knappen på alla ställen.
Problem 2;
De bästa programmen är på tyska, spanska eller i bästa fall engelska.
Konstaterandet är här enkelt - Varför i hela h-vetes och j-la skit ignorerade jag språk i skolan?
Problem 3;
Pengar...Man måste prenumerera på de bästa programmen och det förstår ni kostar massor i pund, dollar eller euro.
Konstaterande snabbt att matte stuntade jag också i under skoltiden, så att räkna ut valutor går bort och för det andra tjänar man inga pengar som tjänstledig.

Så nu sitter jag här och surar, deppar och blir riktigt ilsken på mig själv för att jag inte lärt mig göra egna data-program, för att jag dissade skolan så hårt och för tiden jag har lagt i onödan på detta letande.

Förresten kanske rubriken idag blev lite fel, konstig eller nå't...men vem orkar ändra nu?
Inte jag och ingen annan kan göra det heller...hehe...

Trum lektion nästa...

/vink vink