...eller bara dum i huvudet?
Ja, ibland undrar jag verkligen hur min skalle fungerar.
Vissa dagar tappar jag bort ord och letar överallt efter dom ( tack gode någon för google )
Andra dagar bara ploppar det ut en massa ja'n, bara utan vidare ( käre någon vad har jag gjort för ont )
Så nu är det bara att ta tjuren vid hornen, olja på den kalla plåten och rycka i åsnans svans och börja byta om inför blodomloppet.
Som tur är får jag gå ( i rask takt så klart, med svängande armar ) tillsammans med bästa vännen och efteråt är det picnic.
Sonen är mutad med svidande örondroppar, fri tillgång till tv:n och kanske något extra gott som en morot, tre nötter och ett stort glas vatten...eller hur?! =)
Om sanningen ska fram tyckte han att jag skulle passa på att ha lite roligt med orden "Jag är stor nu och klarar mig själv"
Jo, jag vet...men roligt??!! Att plåga sig igenom fem km??!!
Kul, min son kul.
Hämnden är ljuv för på fredag ska han simma en km med sin far och jag ska slappa...Så det så! hehe
Oj...nu är det bråttom ( om jag inte tråkigt nog ska missa starten ).
/vink vink
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar