...betyder inget, absolut ingenting.
Många golv blir synade, naglar extremt rena och säkert känner några av lite muntorrhet.
Man kan ana lite mummel bakom stängd dörr och svaga hyschanden runt hörnen, men vad gör det när det alltid finns något att göra.
Så timmarna går, man strövar runt med sitt och tankarna är mjuka tills det plötsligt finns frågor utan svar??
Då skär bokstäverna genom betong, stål och trumhinnor. De letar sig fram till svars-banken som idag visade error, timeout och the end med stora blinkande röda lampor.
En fråga besvaras med en fråga, en annan fråga hänvisas vidare och någon enstaka fråga fick en felmarkering.
En klapp på axeln eller en klapp på axeln eller en klapp på axeln?
Den första för att uppmuntra, den andra för att göra ont och den tredje för att förödmjuka och alla tre mottogs och budskapet är helt solklart!
Fel tolkningar med flit skapar massaker för de fredliga och terrorn blir ett faktum, historien upprepar sig men slutet ändras förhoppningsvis!
Med snöbolls-rullande-tankar, vilken-sten-kastas-sist-tankar och allt-har-sin-tid-men-snart-rinner-det-över-tankar susar jag vidare mot spendera-pengar-huset innan jag tänker landa för dagen, i det tysta, stilla hemmet.
/vink vink
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar