Både och dag.

Att 7.30 på morgonen den första april upptäcka att vår bil har ett fungerande billarm var en riktig pulshöjare.
Den sjungande dockan, regnrusket och uthyrningstrulet under dagen var definitivt inget april skämt utan helt sant, verkligt och "underhållande".
Skruvlådor som gömmer sig, Kerstin Dellert i öronen och elevers vara eller icke vara inträffade också på riktigt.
Så idag känns det som om jag blir svår att lura för i min värld kan precis vad som helst hända.

Avsked är aldrig roligt, faktiskt riktigt jobbigt och ibland kan jag göra vad som helst för att slippa.
Efter att ha jobbat snart 18 år på samma arbetsplats är det logiskt att människor slutar eller börjar, men när vissa människor slutar blir det ett större tomrum än andra.
Idag var sista dagen för en kollega som fanns på plats när jag började, en arbetskamrat som då ( nu är jag nog tillräckligt gammal för att ha tre barn ) tyckte att jag var alldeles för ung för att ha två barn. När jag fick mitt första riktiga vikariet hamnade vi på samma helgpass varje gång det var dags, vilket gav mig en trygghet och ett lugn som kan vara viktigt att känna när man jobbar. Man lär känna varandra och ibland delar man privatliv, upplevelser och världshändelser under fikaraster eller lunchraster. Man blir inte bästisar, man ringer inte till varandra på fritiden men som kollegor skrattar man tillsammans, surar ibland eller irriterar sig på saker.
Därför var det med vemod jag smakade den goda kakan ( faktiskt båda två ) under de sista minutrarna på min lunchrast idag. Jag insåg ( när du lämnade brickan ) att jag kommer att sakna tryggheten du förmedlade, det norrländska lugnet och dina underbara historier från bland annat din barndom.
Så skulle du mot förmodan få långtråkigt i framtiden är välkommen att baka något gott som du kan bjuda oss på någon vanlig fredag framöver...För huset kommer att stå kvar, boende bo kvar och personalen gnetar vidare ( själv har jag bara 23 år kvar, så du hinner )

Till sist idag bara en kort fundering över detta med registreringen över lägenhetsnummer som skatteverket gör just nu. Varför duger inte de lägenhetsnummer vi redan har? Måste det finnas två att hålla reda på? Och hur mycket ska det övervakas? Vad kan hända om jag struntar i att anmäla?
Jag hoppas att det är några arbetslösa som fått jobbet som insamlare av detta, så inte bördan har lagts på de som redan har för mycket arbetsuppgifter...

*jublar*
Fredag äntligen och som jag har längtat!!!

/vink vink