Årskrönika 2012...

...är det nu dags för!
Det är så man ska göra läste jag någonstans, man ska avsluta det gamla och då riktigt ösa ur sig allt. Både bra och dåligt!
Sedan går man vidare rakt in i det nya, blanka och okända med starka steg utan gammalt skit i bagaget.
Ett problem bara; vissa saker är bra att ha med sig från det gamla till det nya. Till exempel; kontonummer, sitt namn och säkert egentligen en hel del annat också.

Min krönika 2012
Januari-var lång som alltid
Februari-knappt märkbar
Mars-innehöll födelsedagar
April-lite närmare sommaren
Maj-mer födelsedagar och några snitt
Juni-fylld av festivaler och grönska
Juli-bilar, flygplan och sand
Augusti-skolstart med gung
September-ånej, ett år äldre
Oktober-trist som alltid
November-födelsedagar igen, igen och igen
December-det är nu och nu vänder det. Både ljuset, humöret och tankarna!

Min framtidsanalys/önskan 2013
De tolv månaderna kommer att delas upp i femtitvå veckor och en herrans massa dagar. Dagar då jag kommer att vara glad, trött och förbannad. Året kommer att bestå av mer vardagar är helgdagar och semestern kommer tyckas alltför kort.
Någon sa; att det är det som är livet, livet är att gneta, streta och försöka orka skratta däremellan. Men kan det verkligen vara möjligt? Går det att ändra på?
Andra säger att; man väljer sitt öde, man väljer att ha det som man vill ha det.
Men är det så? Kan man alltid välja? Kan alla välja?
Om jag ska vara riktigt ärlig vill jag nog vara ilsken som en jagad tjur ibland, för att sedan bli glad som en lärka fri bland molnen.
Jag vill vara trött som ett gammalt kylskåp för att rättfärdiga att jag sover bort en halv, viktigt helgförmiddag då inget annat händer.
Jag vill kunna gråta av medlidande, hat och glädje så att hela kroppen skakar och töms på energi, för att i nästa stund fyllas av bubblande fnitter, asgarv och hysteriska anfall när det roliga, trevliga och fantastiska händer.
Jag vill ha alla mina känslor kvar, jag vill att de ska åka berg och dalbana och jag vill kunna känna.
Därför tror jag att 2013 blir ett bra år, ett år som alla andra år då jag är jag och gillar inte andra det är det deras bekymmer.

Om jag ska avsluta med lite seriöst så minns jag året 2012 som ett bra år i det stora hela. Ett år då inga större katastrofer drabbat mina nära och kära. Ett år då jag hoppade ett litet men ack så viktigt steg. Ett år då barn nummer ett fortsatte att visa sin vuxenhet, barn nummer två flög iväg till sin vuxenhet och barn nummer tre stadigt hittar sig själv i denna förvirrade värld.
Ett år då övriga familjemedlemmar fått vara friska ( på det stora hela ), då vänner har visat sig vara vänner på gott och ont och ett år som jag inte vill vara utan. Då året som gått lärt mig en hel del om mig själv som var nödvändigt för kommande år.

Därför önskar jag alla ett GOTT SLUT på år 2012 innan vi välkomnar 2013
=)

/vink vink