...och sport överhuvudtaget, har mycket gemensamt med samarbete och lojalitet på arbetsplatser.
Lag som inte hjälps åt, spelare som bara tänker indiviuellt vinner inte! För många egoister, utan team-anda skapar knappt mål möjligheter.
Ett lag eller team byggs av olika personligheter, det är långt ifrån bara en forward som behövs, slitvargarna och bollfördelarna är oftast viktigare för att en målgörare ska kunna näta.
Tänk om man kunde föra över mentaliteten från idrottslivet till arbetslivet, vad enormt mycket roligare, lättare och bättre allt skulle bli. Självklart skulle det då ske en viss form av utgallring av personal, vilket vore helt rätt. Alla är inte team människor och ska då inte ha ett sådant jobb...!
Efter en inbjudan besökte vi Gokart-banan och träffade en "gammal klasskamrat från högstadiet, en häftig upplevelse minst sagt. Han var sig lik utseende mässigt, men personligheten var äldre, liksom lugnare, lågmäld trots oväsendet runtomkring. Vi hade inte enormt mycket med varandra att göra då och hade inte setts på 25 år, men en cool känsla infann sig. Hans son går nu på "vår" skola som tydligen var mindre (hahah) än när vi gick där. Tråkigt nog verkar inga lärare finnas kvar...men å andra sidan var de dinosaurier redan på vår tid.
Egentligen hade jag nog önskat få mer skvaller om alla andra klasskamrater som trots allt bor kvar...men det kändes galet att fråga.
Hans son ska tävla på lördag och är rankad 11 av 44 i landet...otroligt bra...så kanske att vi återvänder för ett besök.
Nu dags för lite fotboll...*slår klackarna i taket*
/vink vink
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar