...sno andras arbetsuppgifter, försöker att planera om ( lite i smyg ) och inte kan vara tyst när en diskussion tar fart kanske man kan säga att man börjar känna sig lite hemma eller?!
Men så här är det;
Jag har vissa hjärtefrågor...
Bred erfarenhet av andra mindre rolig frågor...
Så redan nu i vecka två har det varit svårt att vara tyst, vilket jag inte tänker be om ursäkt för.
På en arbetsplats finns det regler och rutiner som ska följas och efterlevas, att de sedan kan vara bestämda på lokal eller central nivå spelar ingen som helst roll.
Egna påhitt och andra konstiga rykten är inte okej.
Men jag noterar och hör vad alla säger!!
Nu till något roligare eller?!
Att sätta sig vid dukat bord vid sen hemkomst idag var underbart, att sonen haft en bra dag hos farmor och farfar är alltid härligt och att nu få en stund vid datorn känns lyxigt. För sonen valde att följa med största syrran till träningslokalen och kommer inte hem förrän efter 21.00.
Riktigt roligt är det oxå att det är ljust när man åker till jobbet och ljust när man åker hem, en stor bonus är att fåglarna kvittrar högt på morgonen.
Är det snart vår?
Eller är vi lurade igen?
/vink vink
onsdag 29 februari 2012
tisdag 28 februari 2012
Insikten kan...
...slå ner som en bomb och skaka marken under en eller kännas som små fluffiga rosa moln under fötterna.
Jag tycker tydligen väldigt illa om vissa saker som t ex hundbajshögar på trottoaren under snön som man inte ser ser, men känner lukten av efter en timme i värmen.
Bilister som gasar extra när de är på väg mot en stor vattenpöl utan att bry sig om den/de som står alldeles bredvid och vips-är-dyblöt-inifrån-och-ut är inte heller favoriter i min värld idag.
Till sist gillar jag inte misstro mot folk i allmänhet, för de flesta är ärliga, duktiga och hjälpsamma tycker jag.
Däremot gillar jag effektivitet, teknikens framfart och en god sallad.
Två korta cykelturer idag och inget fall gör mig lycklig som satan.
Angående insikten igen då - Ja, den smärtade idag men inte för egen del utan för tredje part. Att dessutom få svart på vitt direkt in i öronen att medierna inte alltid har fel la sig som en klump i magen och det jag tidigare har sagt; "Jag byter aldrig" det står fast, för det finns gränser i den mänskliga världen.
På det hela taget har det varit en bra dag och för varje dag som går blir aha-upplevelserna färre och färre, vilket bådar gott för framtiden...eller??
/vink vink
Jag tycker tydligen väldigt illa om vissa saker som t ex hundbajshögar på trottoaren under snön som man inte ser ser, men känner lukten av efter en timme i värmen.
Bilister som gasar extra när de är på väg mot en stor vattenpöl utan att bry sig om den/de som står alldeles bredvid och vips-är-dyblöt-inifrån-och-ut är inte heller favoriter i min värld idag.
Till sist gillar jag inte misstro mot folk i allmänhet, för de flesta är ärliga, duktiga och hjälpsamma tycker jag.
Däremot gillar jag effektivitet, teknikens framfart och en god sallad.
Två korta cykelturer idag och inget fall gör mig lycklig som satan.
Angående insikten igen då - Ja, den smärtade idag men inte för egen del utan för tredje part. Att dessutom få svart på vitt direkt in i öronen att medierna inte alltid har fel la sig som en klump i magen och det jag tidigare har sagt; "Jag byter aldrig" det står fast, för det finns gränser i den mänskliga världen.
På det hela taget har det varit en bra dag och för varje dag som går blir aha-upplevelserna färre och färre, vilket bådar gott för framtiden...eller??
/vink vink
Minns ni...
Hedvig som cyklade så enkelt i snirklar på sin gula konstiga cykel medans hon sjöng så vackert; "Jodelahiho"?
Hon trampade fort på grusig väg, stod med ett ben på pakethållaren och flirtade lite med oss tv-tittare och det såg så enkelt, lätt och ledigt ut. Det var alltid sol, blå himmel och hennes kläder var ofta rutiga och accessoaren var en liten stickad mössa med knopp.
Hedvig tillsammans med den halv otäcka ugglan Helge lärde oss ord, bokstäver och att om man ljuger växer näsan.
De efter konstruerade minnena är att jag gillade detta program ( får kolla det med mor och far vid tillfälle ) så nu är det dags igen!
Upp på cykeln, joddla och trampa så fort att jag inte hinner ramla - blir dagens motto med Hedvig på näthinnan!
/vink vink
Hon trampade fort på grusig väg, stod med ett ben på pakethållaren och flirtade lite med oss tv-tittare och det såg så enkelt, lätt och ledigt ut. Det var alltid sol, blå himmel och hennes kläder var ofta rutiga och accessoaren var en liten stickad mössa med knopp.
Hedvig tillsammans med den halv otäcka ugglan Helge lärde oss ord, bokstäver och att om man ljuger växer näsan.
De efter konstruerade minnena är att jag gillade detta program ( får kolla det med mor och far vid tillfälle ) så nu är det dags igen!
Upp på cykeln, joddla och trampa så fort att jag inte hinner ramla - blir dagens motto med Hedvig på näthinnan!
/vink vink
måndag 27 februari 2012
Tänk vad...
...dålig kondition, isfläckar och cykelovana kan ställa till med på en måndag ( kanske vilken dag som helst egentligen, men idag var det måndag ).
Riktigt illa kanske det ändå är när man ( läs jag ) inte ens kan parkera, låsa och lämna cykeln utan att den kastar sig rakt mot mitt smalben och orsakar blodvite, en liten reva i byxan och säkert som att smöret smälter i solen även ett blåmärke större än själva benen.
Efter den något darriga, fumliga och idiot starten lyckades jag faktiskt cykla några vändor till och på väg tillbaka till basstationen klarade jag till och med att läsa, uppfatta och i bästa fall registrera några fler gatunamn. Så håller jag detta tempo kan jag bli taxi chaufför om tre veckor ( om det blir tillåtet att köra bil på cykelvägar, genom bommar och mellan husen ) för att orka ha någon på pakethållaren lär dröja till år 2014 i de bästa världar.
I dag känns det dock lite bättre då jag löst upp några knutar alldeles själv, fått egen dosa och lärt mig två namn till...
PS! Min matlåda gick absolut inte att jämföra med Z:as men efter ute vistelsen på förmiddagen hade jag förmodligen kunnat äta vad som helst och definitivt mer än vad som fanns i min burk ( så det ska jag ta igen under kvällen )
/vink vink
Riktigt illa kanske det ändå är när man ( läs jag ) inte ens kan parkera, låsa och lämna cykeln utan att den kastar sig rakt mot mitt smalben och orsakar blodvite, en liten reva i byxan och säkert som att smöret smälter i solen även ett blåmärke större än själva benen.
Efter den något darriga, fumliga och idiot starten lyckades jag faktiskt cykla några vändor till och på väg tillbaka till basstationen klarade jag till och med att läsa, uppfatta och i bästa fall registrera några fler gatunamn. Så håller jag detta tempo kan jag bli taxi chaufför om tre veckor ( om det blir tillåtet att köra bil på cykelvägar, genom bommar och mellan husen ) för att orka ha någon på pakethållaren lär dröja till år 2014 i de bästa världar.
I dag känns det dock lite bättre då jag löst upp några knutar alldeles själv, fått egen dosa och lärt mig två namn till...
PS! Min matlåda gick absolut inte att jämföra med Z:as men efter ute vistelsen på förmiddagen hade jag förmodligen kunnat äta vad som helst och definitivt mer än vad som fanns i min burk ( så det ska jag ta igen under kvällen )
/vink vink
söndag 26 februari 2012
Saknat mig???
Efter avslutad första vecka var det dags för en reflektion och urstädning av min nya, stora väska, vilket tog mig ca två timmar. Chockad läste jag lapp efter lapp, bläddrade igenom block och almanacka och insåg att jag skrivit i princip samma sak(er) flera gånger och till min häpnad, förvåning och ilska var det knappast det viktigaste jag präntat ner...
Att under en vecka få total blackout flera gånger ( självklart hade jag en nummer kod till dörren, så förlåt N ), blivit så korvstoppad att HAV försvann, inte blev nedskrivna, och att fingrarna blivit så stela att det under fredagskvällen blev svårt att hålla i kaffemuggen ( trots att alla tangentbord är olika sitter faktiskt bokstäverna där de alltid sitter ) känns lite grann som att vara sju år igen och på väg till första skoldagen.
När den lilla skvätten vin var slut i glaset sent, sent på kvällen kom jag plötsligt på att jag förutom att jag måste dunka in drygt 300 nya namn, ca 30 gatuadresser och var toalettpappret finns, även måste lära mig att lyssna på min egen inspelade röst ( kanske flera gånger i veckan *ryser * )!
Ja, det är mycket nytt att ta in och alldeles för snart är det måndag morgon igen.
Då har jag i allafall en pimpad cykel på plats, karta utskriven och fotriktiga skor som jag kan glädja mig åt, när jag ser den stackars kollegan som ska släpa runt på mig under förmiddagen.
Sportlovet börjar också och eftersom sonen blir ensam här hemma i fyra dagar tänkte jag erbjuda honom en biokväll ( som han genast tackade nej till precis som han alltid gör ) och surfade därför in på sf.se för att fem minuter senare bli sur som en citron, ättika och de där gula, platta men fyrkantiga godisarna på Maxi.
De filmer som skulle kunna vara något för oss att gå på visas bara dagtid!!!
Hallå, alla är inte lediga...
Nu ska jag fortsätta fokusera på ingenting annat än tvätt, snabeldrake och bukfylla så kanske några polleter trillar ner nästa vecka ( även om det inte känns troligt ).
/vink vink
Att under en vecka få total blackout flera gånger ( självklart hade jag en nummer kod till dörren, så förlåt N ), blivit så korvstoppad att HAV försvann, inte blev nedskrivna, och att fingrarna blivit så stela att det under fredagskvällen blev svårt att hålla i kaffemuggen ( trots att alla tangentbord är olika sitter faktiskt bokstäverna där de alltid sitter ) känns lite grann som att vara sju år igen och på väg till första skoldagen.
När den lilla skvätten vin var slut i glaset sent, sent på kvällen kom jag plötsligt på att jag förutom att jag måste dunka in drygt 300 nya namn, ca 30 gatuadresser och var toalettpappret finns, även måste lära mig att lyssna på min egen inspelade röst ( kanske flera gånger i veckan *ryser * )!
Ja, det är mycket nytt att ta in och alldeles för snart är det måndag morgon igen.
Då har jag i allafall en pimpad cykel på plats, karta utskriven och fotriktiga skor som jag kan glädja mig åt, när jag ser den stackars kollegan som ska släpa runt på mig under förmiddagen.
Sportlovet börjar också och eftersom sonen blir ensam här hemma i fyra dagar tänkte jag erbjuda honom en biokväll ( som han genast tackade nej till precis som han alltid gör ) och surfade därför in på sf.se för att fem minuter senare bli sur som en citron, ättika och de där gula, platta men fyrkantiga godisarna på Maxi.
De filmer som skulle kunna vara något för oss att gå på visas bara dagtid!!!
Hallå, alla är inte lediga...
Nu ska jag fortsätta fokusera på ingenting annat än tvätt, snabeldrake och bukfylla så kanske några polleter trillar ner nästa vecka ( även om det inte känns troligt ).
/vink vink
torsdag 23 februari 2012
Ni får tycka vad ni vill...
...men jag tycker det är häftigt, rörande och roligt att en liten prinsessa är född!!
Framförallt gillar jag att Prins Daniel så plikttroget har en presskonferens bara få timmar efter födseln iklädd kostym och slips.
Hur många "vanliga" pappor skulle ha gjort det??
För inte hade han den klädseln under själva arbetet??
Att som nybliven mamma ställa upp på bild som kablas ut i hela världen samma dygn, ca 9 timmar efter förlossningen, hur normal den än var är helt otroligt generöst mot oss alla som är nyfikna.
Men definitivt inget jag skulle gjort *ryser vid tanken*
Enda smolket i bägaren är att de tyvärr måste be om lite space, lite tid för att få rå om den lilla prinsessan. Jag kan bara hoppas att mullvaderna visar den respekt, ödmjukhet och vänlighet som Kronprinsessan Viktoria och Prins Daniel faktiskt visade oss idag, genom den tidiga presskonferensen och den första bilden,
Nu väntar jag med spänning på namnen, för lite vadslagning pågår internt...hehe
/vink vink
Framförallt gillar jag att Prins Daniel så plikttroget har en presskonferens bara få timmar efter födseln iklädd kostym och slips.
Hur många "vanliga" pappor skulle ha gjort det??
För inte hade han den klädseln under själva arbetet??
Att som nybliven mamma ställa upp på bild som kablas ut i hela världen samma dygn, ca 9 timmar efter förlossningen, hur normal den än var är helt otroligt generöst mot oss alla som är nyfikna.
Men definitivt inget jag skulle gjort *ryser vid tanken*
Enda smolket i bägaren är att de tyvärr måste be om lite space, lite tid för att få rå om den lilla prinsessan. Jag kan bara hoppas att mullvaderna visar den respekt, ödmjukhet och vänlighet som Kronprinsessan Viktoria och Prins Daniel faktiskt visade oss idag, genom den tidiga presskonferensen och den första bilden,
Nu väntar jag med spänning på namnen, för lite vadslagning pågår internt...hehe
/vink vink
Vad börjar det goda mötet med?
Ett hej?
Godmorgon ( om det är morgon förståss )?
Ett leende kombinerat med en nick?
Att man håller upp dörren två sekunder extra?
Att man svarar om någon annan hinner före med ett hej, en fråga eller kanske handräckning av en kaffekopp, penna eller vad som helst man ser att någon behöver?
Kan man själv påverka alla de möten man hamnar i under en dag?
Hänger det alltid på alla andra?
Idag testas ovanstående och resultat kommer senare...
/vink vink
Godmorgon ( om det är morgon förståss )?
Ett leende kombinerat med en nick?
Att man håller upp dörren två sekunder extra?
Att man svarar om någon annan hinner före med ett hej, en fråga eller kanske handräckning av en kaffekopp, penna eller vad som helst man ser att någon behöver?
Kan man själv påverka alla de möten man hamnar i under en dag?
Hänger det alltid på alla andra?
Idag testas ovanstående och resultat kommer senare...
/vink vink
onsdag 22 februari 2012
Vad vore ett kök utan köksredskap?
Kanske som ett hav utan vatten eller en krog utan alkohol?
Salladsslungan vevades igång, utan lock och med en energi som hade kunnat lysa upp hela V-ås en hel helg. Salladen spred sig fort för att i vissa fall trilla genom tratten och vidare till slasken, i andra fall fastna som brända pannkakor i osmord lagg.
Matberedaren sattes på timer och när den gått full tid och mer där till var det riktigt jäst, kanske över jäst, färdigt för behandling. Degen bearbetades, kyldes ner och resultatet blev kanske en tanke, ett aha och en ny ide.
Sleven rörde, snurrade och slog stopp på sig själv.
Bäst är nog ändå rivjärnet som river till, river grovt för att sedan sköljas av innan inställning i skåpet. Ett rivjärn är ett pålitligt, effektivt och ganska enkelt redskap. Ett rivjärn finns med största sannolikhet i varje kök även om utformningen kan vara olika.
Sämst är helt klart den sura disktrasan som lagrar, samlar och surnar fortare än isglassen smälter på sommaren. Disktrasan som i varierande färger hänger, ligger och väntar i tysthet utan att påbörja något själv...
Så vad vore ett kök utan redskapen?
Som en skoaffär utan skor och en räkmacka utan räkor kanske?
/vink vink
Salladsslungan vevades igång, utan lock och med en energi som hade kunnat lysa upp hela V-ås en hel helg. Salladen spred sig fort för att i vissa fall trilla genom tratten och vidare till slasken, i andra fall fastna som brända pannkakor i osmord lagg.
Matberedaren sattes på timer och när den gått full tid och mer där till var det riktigt jäst, kanske över jäst, färdigt för behandling. Degen bearbetades, kyldes ner och resultatet blev kanske en tanke, ett aha och en ny ide.
Sleven rörde, snurrade och slog stopp på sig själv.
Bäst är nog ändå rivjärnet som river till, river grovt för att sedan sköljas av innan inställning i skåpet. Ett rivjärn är ett pålitligt, effektivt och ganska enkelt redskap. Ett rivjärn finns med största sannolikhet i varje kök även om utformningen kan vara olika.
Sämst är helt klart den sura disktrasan som lagrar, samlar och surnar fortare än isglassen smälter på sommaren. Disktrasan som i varierande färger hänger, ligger och väntar i tysthet utan att påbörja något själv...
Så vad vore ett kök utan redskapen?
Som en skoaffär utan skor och en räkmacka utan räkor kanske?
/vink vink
tisdag 21 februari 2012
Dagens debatt...
...handlade om semlor!
Är det fettisdagen idag?
Svaret blev att tittade man i en kalender så var det fettisdagen idag, om man sedan kastar bort den och tittar i en annan så är det nästa vecka och faktiskt hittade vi en almanacka där det står att det är semladagen om två veckor...Så till alla er som älskar dessa gräddiga, degiga och kladdiga bakverk vill jag bara skriva att om ni hanterar era kalendrar smart kan ni med gott samvete äta en semla i veckan de närmsta veckorna.
Själv önskar jag mig en chipsdag i almanackan, vilket jag ska ordna till 2013.
Annars då?
Hur äter man en semla?
Med eller utan varm eller kall mjölk i en tallrik med semlan i mitten...
Först locket, sedan innanmätet för att till slut kasat själva bullen...
Bara locket...
Locket och bullen för att ge grädden till mannen...
Och givetvis till sist, ska det vara mandelmassa i?
Som en klump...
Ihopblandat med grädden...
Annars går det lika bra med vaniljkräm, chokladbitar eller kanske sylt...
Under eftermiddagens promenad värmde solen förresten, det var ljust i morse och ljust när jag åkte hem. Så snälla låt oss alla hoppas att våren kommer tidigt och att den blir längre än förra året!!
/vink vink
Är det fettisdagen idag?
Svaret blev att tittade man i en kalender så var det fettisdagen idag, om man sedan kastar bort den och tittar i en annan så är det nästa vecka och faktiskt hittade vi en almanacka där det står att det är semladagen om två veckor...Så till alla er som älskar dessa gräddiga, degiga och kladdiga bakverk vill jag bara skriva att om ni hanterar era kalendrar smart kan ni med gott samvete äta en semla i veckan de närmsta veckorna.
Själv önskar jag mig en chipsdag i almanackan, vilket jag ska ordna till 2013.
Annars då?
Hur äter man en semla?
Med eller utan varm eller kall mjölk i en tallrik med semlan i mitten...
Först locket, sedan innanmätet för att till slut kasat själva bullen...
Bara locket...
Locket och bullen för att ge grädden till mannen...
Och givetvis till sist, ska det vara mandelmassa i?
Som en klump...
Ihopblandat med grädden...
Annars går det lika bra med vaniljkräm, chokladbitar eller kanske sylt...
Under eftermiddagens promenad värmde solen förresten, det var ljust i morse och ljust när jag åkte hem. Så snälla låt oss alla hoppas att våren kommer tidigt och att den blir längre än förra året!!
/vink vink
måndag 20 februari 2012
Dag ett...
...startade på våning sju nere vid underbara Mälaren när solen sakta vaknade ur sin slummer och vi alla ( lite småpirriga ) stod i klump, försiktigt nickandes åt varandra. Några var bekanta sedan tidigare, några var helt nya.
Ett underbart välkomnande, med många uppmuntrande ord och tillfredsställande förväntningar innan det som jag kanske har absolut svårast för; intervjuer av varandra och sedan en allmän presentation framme vid "tavlan".
Det är svårt att fråga en okänd människa allmänna saker som tidigare sysselsättning, familj och fritidsintressen för tänk om man trampar på en öm tå, förolämpar utan att man vet det eller helt enkelt inte kommer på en fråga. Plötsligt flög en stor fågel nära fönstret och tanken slog mig att har jag nu tagit steget, måste jag lita på att vingarna bär mig...
Alltid bästa möjliga möte tänkte jag tidigt och allteftersom dagen gick kändes som om alla verkligen ville att dagen skulle bli bra, riktigt bra! Sorlet steg, sjönk och steg igen som stenar i rullning och trädkronor i stormen.
Framtidstro
Framtidshopp
Framtidsdröm
Ekonomi information efter lunch...Ja, det fungerade alldeles ypperligt även om den goda laxen satt som gjuten i gommen och trots att jag avböjde promenad i solen utmed vattnet, för att istället fundera, reflektera och analysera förmiddagen.
Proaros som varumärke...Ja, självklart ska vi marknadsföra den unika kompetens alla medarbetare besitter. Rätt kompetens på rätt plats så tillför alla något bra, vilket skapar proffsighet, trygghet och personlighet.
Alltid bästa möjliga möte tillsammans med kunskap och omtanke varje dag präglade även eftermiddagen, vilket inte känns konstigt alls då vi utför arbete gentemot kund. Diskussioner om vikten av att se individen som man möter i stort och smått, skapade tankar och ideer.
Varsin smoothie innan sammanfattning, avrundning och avslutning gav den lilla extra kicken innan jag i bilen hem tänkte;
Oj, vad spännande detta kommer att bli, helt fantastiskt roligt och kanske det bästa av allt...Min roll i sammanhanget som assistent lyfts fram, tas på allvar och jag kommer därför att ännu mer kunna bidra till ett KASAM inom äldrevården i Västerås.
/vink vink
Ett underbart välkomnande, med många uppmuntrande ord och tillfredsställande förväntningar innan det som jag kanske har absolut svårast för; intervjuer av varandra och sedan en allmän presentation framme vid "tavlan".
Det är svårt att fråga en okänd människa allmänna saker som tidigare sysselsättning, familj och fritidsintressen för tänk om man trampar på en öm tå, förolämpar utan att man vet det eller helt enkelt inte kommer på en fråga. Plötsligt flög en stor fågel nära fönstret och tanken slog mig att har jag nu tagit steget, måste jag lita på att vingarna bär mig...
Alltid bästa möjliga möte tänkte jag tidigt och allteftersom dagen gick kändes som om alla verkligen ville att dagen skulle bli bra, riktigt bra! Sorlet steg, sjönk och steg igen som stenar i rullning och trädkronor i stormen.
Framtidstro
Framtidshopp
Framtidsdröm
Ekonomi information efter lunch...Ja, det fungerade alldeles ypperligt även om den goda laxen satt som gjuten i gommen och trots att jag avböjde promenad i solen utmed vattnet, för att istället fundera, reflektera och analysera förmiddagen.
Proaros som varumärke...Ja, självklart ska vi marknadsföra den unika kompetens alla medarbetare besitter. Rätt kompetens på rätt plats så tillför alla något bra, vilket skapar proffsighet, trygghet och personlighet.
Alltid bästa möjliga möte tillsammans med kunskap och omtanke varje dag präglade även eftermiddagen, vilket inte känns konstigt alls då vi utför arbete gentemot kund. Diskussioner om vikten av att se individen som man möter i stort och smått, skapade tankar och ideer.
Varsin smoothie innan sammanfattning, avrundning och avslutning gav den lilla extra kicken innan jag i bilen hem tänkte;
Oj, vad spännande detta kommer att bli, helt fantastiskt roligt och kanske det bästa av allt...Min roll i sammanhanget som assistent lyfts fram, tas på allvar och jag kommer därför att ännu mer kunna bidra till ett KASAM inom äldrevården i Västerås.
/vink vink
söndag 19 februari 2012
Jag får inte...
...åka fel i morgon bitti, än värre är det om jag försover mig!!
I fredags var det farväl till det gamla vanliga arbetet. Till det arbete man gått till i så många år, till det arbete som man kunde i sömnen och till det arbete som oavsett glädje eller sorg innebar en trygghet.
I morgon måndag är det dags för det nya, det okända. Det är dags att lära sig nya områden, gator och byta ut namnen på numren. Lära känna många nya kollegor, deras kvalifikationer och lyssna på deras kunskap.
Så självklart är jag lite nervös...när jag går här ikväll och plockar med vilken väska jag ska använda.
/vink vink
I fredags var det farväl till det gamla vanliga arbetet. Till det arbete man gått till i så många år, till det arbete som man kunde i sömnen och till det arbete som oavsett glädje eller sorg innebar en trygghet.
I morgon måndag är det dags för det nya, det okända. Det är dags att lära sig nya områden, gator och byta ut namnen på numren. Lära känna många nya kollegor, deras kvalifikationer och lyssna på deras kunskap.
Så självklart är jag lite nervös...när jag går här ikväll och plockar med vilken väska jag ska använda.
/vink vink
En mamma-känsla...
...vad är det?
Något som vi ofta pratar om på arbetsplatser, restauranger och träningslokaler men det är ett ord som inte finns...
Jag har googlat på ordet och finner då en uppsjö av blogginlägg, artiklar och krönikor som innehåller ordet mamma-känsla.
Jag har letat efter ordet i diverse uppslagsböcker både rent faktiskt med bok och in the space på datorn, men någon självklar förklaring på ordet finns inte.
Så vad är då en mamma-känsla?
Ja, inte vet jag men det jag vet är att det ibland är glädje, ilska, sorg, frustration, uppgivenhet, lycka, deprimerande, skratt, mysigt, spännande o s v...
Inte konstigt att man blir splittrad.
Sedan måste man kanske tänka sig in i att om man har ett barn är det lika med en mamma-känsla, två barn blir ytterligare en mamma-känsla o s v...
Hur många mammor finns det i världen?
Enligt den lilla undersökning jag orkat göra kom jag fram till att det finns ca 2 miljarder mammor i världen och om dessa mammor snittar på två barn var blir det ca 4 miljarder olika mamma-känslor...Herregud!!!!
Alltså måste en mamma-känsla vara den mest använda känslan som inte finns som alla mammor hanterar...
/vink vink
Något som vi ofta pratar om på arbetsplatser, restauranger och träningslokaler men det är ett ord som inte finns...
Jag har googlat på ordet och finner då en uppsjö av blogginlägg, artiklar och krönikor som innehåller ordet mamma-känsla.
Jag har letat efter ordet i diverse uppslagsböcker både rent faktiskt med bok och in the space på datorn, men någon självklar förklaring på ordet finns inte.
Så vad är då en mamma-känsla?
Ja, inte vet jag men det jag vet är att det ibland är glädje, ilska, sorg, frustration, uppgivenhet, lycka, deprimerande, skratt, mysigt, spännande o s v...
Inte konstigt att man blir splittrad.
Sedan måste man kanske tänka sig in i att om man har ett barn är det lika med en mamma-känsla, två barn blir ytterligare en mamma-känsla o s v...
Hur många mammor finns det i världen?
Enligt den lilla undersökning jag orkat göra kom jag fram till att det finns ca 2 miljarder mammor i världen och om dessa mammor snittar på två barn var blir det ca 4 miljarder olika mamma-känslor...Herregud!!!!
Alltså måste en mamma-känsla vara den mest använda känslan som inte finns som alla mammor hanterar...
/vink vink
fredag 17 februari 2012
Lite sentimental...
...med ett glas rött i handen flimrar bilder förbi!
Rökrum/festrum...
X2000...
Inventeringskvällar...
Katojer...
Torsdagskrogsvängar...
Bastusnackisar...
Planering...
Morgongymnasiken...
Biljakten...
12-stegsprogrammet...
Eld...
Tidigare avtackningar...
357, 147, 412, 123...
Den krypande lägenheten...
Spöken...
Ugglor...
+ allt annat som hör till livet;
Bröllop...
Barnafödande...
Skilsmässor...
Dödsfall...
Listan kan göras lång, otroligt lång men nu har en pusselbit lämnat plats för andra och jag tackar alla för den tid som varit, för fina presenter och lyckönskningar oavsett om de var menade eller inte, så tackar jag ödmjukt och med en tår, ett leende och ett nytt perspektiv!
Vi ses snart igen i vimlet =)
/vink vink
Rökrum/festrum...
X2000...
Inventeringskvällar...
Katojer...
Torsdagskrogsvängar...
Bastusnackisar...
Planering...
Morgongymnasiken...
Biljakten...
12-stegsprogrammet...
Eld...
Tidigare avtackningar...
357, 147, 412, 123...
Den krypande lägenheten...
Spöken...
Ugglor...
+ allt annat som hör till livet;
Bröllop...
Barnafödande...
Skilsmässor...
Dödsfall...
Listan kan göras lång, otroligt lång men nu har en pusselbit lämnat plats för andra och jag tackar alla för den tid som varit, för fina presenter och lyckönskningar oavsett om de var menade eller inte, så tackar jag ödmjukt och med en tår, ett leende och ett nytt perspektiv!
Vi ses snart igen i vimlet =)
/vink vink
Fredag morgon...
...och vad händer idag tro?
Kasta bort det sista skräpet...
Plocka ur skåpet...
Bära hem mina skor...
*tänker*
Javisst ja...kanske bjuda på något oxå??? ;)
/vink vink
Kasta bort det sista skräpet...
Plocka ur skåpet...
Bära hem mina skor...
*tänker*
Javisst ja...kanske bjuda på något oxå??? ;)
/vink vink
torsdag 16 februari 2012
Självklart har medierna rätt eller?!
I tidningen idag kan man läsa att alla, verkligen alla handlar på torsdagar mellan 17.00 och 18.00 och först tänkte jag att det måste jag kolla in...
Jag ändrade mig dock under eftermiddagen när förmiddagens information ( upplärning ) och upplärning ( information ) åt två håll gjort mitt huvud lite snurrigt, att jag sedan under eftermiddagen fick växla mellan känslorna ledsen, arg och uppgiven snabbare än X2000 i nedförsbacke gjorde beslutet ännu lättare.
Min torsdags studie får vänta till en lugn vecka, istället satsar vi nu på middag ( helt anspråkslös ), ihopsamling av tankar innan vi vid 20.00 tiden drar till The Big Maxi...
Ja...hallå...hur ska det bli...nej...jaha...så får det bli!
Ibland önskar man att man skulle kunna svara exakt sanning eller precis så som man känner i den stunden, men det får man inte göra och därför känns den helt vanliga arbetsdagen lite smått besvärlig.
Dagens sista möte blev extra spänt, men jag klarade provet/testet med bravur vilket betyder att jag får vara nöjd!
/vink vink
Jag ändrade mig dock under eftermiddagen när förmiddagens information ( upplärning ) och upplärning ( information ) åt två håll gjort mitt huvud lite snurrigt, att jag sedan under eftermiddagen fick växla mellan känslorna ledsen, arg och uppgiven snabbare än X2000 i nedförsbacke gjorde beslutet ännu lättare.
Min torsdags studie får vänta till en lugn vecka, istället satsar vi nu på middag ( helt anspråkslös ), ihopsamling av tankar innan vi vid 20.00 tiden drar till The Big Maxi...
Ja...hallå...hur ska det bli...nej...jaha...så får det bli!
Ibland önskar man att man skulle kunna svara exakt sanning eller precis så som man känner i den stunden, men det får man inte göra och därför känns den helt vanliga arbetsdagen lite smått besvärlig.
Dagens sista möte blev extra spänt, men jag klarade provet/testet med bravur vilket betyder att jag får vara nöjd!
/vink vink
onsdag 15 februari 2012
Vilse i pannkakssnö...
...och ingen Storpotät i närheten som kunde hjälpa mig tillrätta.
Undrar om jag är snöblind, morgontrött eller bara vanligt dum i huvudet?
I normala fall testkör jag alltid till nya ställen, testparkerar och förbereder mig makalöst noga, men inför idag var jag så säker på att jag visste och hittade.
Inte hade jag räknat med sååå mycket snö att vissa rondeller ( de små och onödiga ) inte skulle synas och att träd faktiskt står ute även på vintern. Inte heller tänkte jag på att gång och cykelväg inte är till för bilar, så idag lärde jag mig att på alla de ställena som cykel kommer fram får inte en bil plats.
Klockan gick fort medans jag gjorde u-svängar, åkte mot enkelriktat och genade över en rondell, så till slut dumpade jag bilen, småsprang genom en dunge innan jag ringde på släpp-in-mig-jag-är-lite-sen-klockan!
Dagen fortskred med ögon och öron vidöppna samtidigt som de sedvanliga ny-på-jobbet-jobbiga-frågorna-hopade-sig;
Vilken stol är inte paxad?
Smakar kaffet gott?
Var är kartan för att hitta toaletten eller är det bättre att knipa till hemkomsten?
Vad heter vem?
Hjälp, kommer jag att fixa det här?
*fnissar glatt för mig själv*
I ärlighetens namn blev jag väl mottagen och bemött med nyfikenhet, så det här kommer att bli mycket roligt, intressant och givande!
Tack allihop!
/vink vink
Undrar om jag är snöblind, morgontrött eller bara vanligt dum i huvudet?
I normala fall testkör jag alltid till nya ställen, testparkerar och förbereder mig makalöst noga, men inför idag var jag så säker på att jag visste och hittade.
Inte hade jag räknat med sååå mycket snö att vissa rondeller ( de små och onödiga ) inte skulle synas och att träd faktiskt står ute även på vintern. Inte heller tänkte jag på att gång och cykelväg inte är till för bilar, så idag lärde jag mig att på alla de ställena som cykel kommer fram får inte en bil plats.
Klockan gick fort medans jag gjorde u-svängar, åkte mot enkelriktat och genade över en rondell, så till slut dumpade jag bilen, småsprang genom en dunge innan jag ringde på släpp-in-mig-jag-är-lite-sen-klockan!
Dagen fortskred med ögon och öron vidöppna samtidigt som de sedvanliga ny-på-jobbet-jobbiga-frågorna-hopade-sig;
Vilken stol är inte paxad?
Smakar kaffet gott?
Var är kartan för att hitta toaletten eller är det bättre att knipa till hemkomsten?
Vad heter vem?
Hjälp, kommer jag att fixa det här?
*fnissar glatt för mig själv*
I ärlighetens namn blev jag väl mottagen och bemött med nyfikenhet, så det här kommer att bli mycket roligt, intressant och givande!
Tack allihop!
/vink vink
Onsdag...
...morgon och äntligen en första glimt av det nya och spännande.
Budorden idag blir lyssna med stort L och lär också med stort L.
Synd bara att det kommit så mycket snö, vilket förtar det hela lite grann men om jag är ute i god tid, kör försiktigt ( helst på vägar utan andra bilar ) så ska nog det gå bra också...
/vink vink
Budorden idag blir lyssna med stort L och lär också med stort L.
Synd bara att det kommit så mycket snö, vilket förtar det hela lite grann men om jag är ute i god tid, kör försiktigt ( helst på vägar utan andra bilar ) så ska nog det gå bra också...
/vink vink
tisdag 14 februari 2012
Tekniken går framåt...
...och fort går det.
För 15 år sedan hade jag ingen mobil, men en liten långsam trampdator som vi spelade golf på.
När jag var barn ( inte alls länge sedan ) var vi osams om vilken av de två kanalerna vi skulle titta på, samtidigt som vi delade på en liten flaska läsk.
Jag spelade in Trackslistan på dåliga kassetband och skrev vanliga brev där ett av nöjena var att välja det finaste frimärket att slicka på.
Hjälm vid cykling hade som tur är ingen kommit på och bilbälte fanns inte ens i alla bilar.
Men min stora fråga idag är när utvecklingen ska gå framåt vad det gäller BH-band!!
Allvarligt!!
Att jag ibland måste spänna eller släppa på storleken på banden, speciellt efter tvätt, det kan jag acceptera. Men att behöva justera dem efter tre timmars arbete, blir liksom minst två gånger per arbetspass, vilket inte känns helt okej.
Undrar vad arbetsgivaren tycker om att jag minst två gånger per dag måste gå till omklädningsrummet, ta av mig på överkroppen, finlira till BH-banden, klä på mig igen innan jag kan återgå till mina sysslor??
Man kan dessutom fundera på hur det kommer sig att banden töjer sig, bara sådär utan anledning?
Ändrar axlarna storlek, svettas jag för mycket eller är det för att man sitter i drag ( här kan det vara olika typer av drag som t ex vinddrag, mundrag eller vanligt kom-jag-behöver-din-hjälp-slit-i-klädernadrag ).
Så snälla, söta, rara uppfinnare ordna fram BH-band som fungerar hela dagen, annars tänker jag utlysa en bränn-bh-dagen till någras förtjusning men också till en dels förskräckelse!!
För övrigt är det kanske på sin plats att påpeka att JA jag vet vad det är för någon dag idag...Tisdag!!
/vink vink
För 15 år sedan hade jag ingen mobil, men en liten långsam trampdator som vi spelade golf på.
När jag var barn ( inte alls länge sedan ) var vi osams om vilken av de två kanalerna vi skulle titta på, samtidigt som vi delade på en liten flaska läsk.
Jag spelade in Trackslistan på dåliga kassetband och skrev vanliga brev där ett av nöjena var att välja det finaste frimärket att slicka på.
Hjälm vid cykling hade som tur är ingen kommit på och bilbälte fanns inte ens i alla bilar.
Men min stora fråga idag är när utvecklingen ska gå framåt vad det gäller BH-band!!
Allvarligt!!
Att jag ibland måste spänna eller släppa på storleken på banden, speciellt efter tvätt, det kan jag acceptera. Men att behöva justera dem efter tre timmars arbete, blir liksom minst två gånger per arbetspass, vilket inte känns helt okej.
Undrar vad arbetsgivaren tycker om att jag minst två gånger per dag måste gå till omklädningsrummet, ta av mig på överkroppen, finlira till BH-banden, klä på mig igen innan jag kan återgå till mina sysslor??
Man kan dessutom fundera på hur det kommer sig att banden töjer sig, bara sådär utan anledning?
Ändrar axlarna storlek, svettas jag för mycket eller är det för att man sitter i drag ( här kan det vara olika typer av drag som t ex vinddrag, mundrag eller vanligt kom-jag-behöver-din-hjälp-slit-i-klädernadrag ).
Så snälla, söta, rara uppfinnare ordna fram BH-band som fungerar hela dagen, annars tänker jag utlysa en bränn-bh-dagen till någras förtjusning men också till en dels förskräckelse!!
För övrigt är det kanske på sin plats att påpeka att JA jag vet vad det är för någon dag idag...Tisdag!!
/vink vink
måndag 13 februari 2012
Drömmer alla om något?
Dagdrömmeri är något som jag tror de flesta sysslar med.
Man fantiserar om den där enorma vinsten, om det perfekta jobbet och kanske det helt otroligt underbara förhållandet.
Sina barns framtid, sitt eget förflutna och det magiska hemmet sysselsätter nog ganska många människors hjärnor.
För ett tag sedan berättade en kollega till mig att hon dagdrömmer väldigt mycket och givetvis frågade jag om vad...Hennes svar blev väldigt kort och ganska enkelt, för det enda som förekom i hennes dröm var ett ord.
Ordet fri!
Vi hann inte utveckla hennes resonemang, men hos mig satte det igång funderingar kring ordet.
Fri att göra vad?
Fri att vara vem?
Fri från?
För mig blev ordet fri helt plötsligt overkligt och väldigt abstrakt.
Vissa dagar vet jag precis vad jag vill vara fri ifrån, medans andra stunder är just de sakerna/händelserna så himla skönt vardagliga.
Är det själva grejen med att dagdrömma om frihet? Att drömmarna då varierar och man har friheten att drömma vad man vill?
I helgen fick min dotter A frågan om vad hon önskar sig i födelsedags present när hon inom kort fyller det magiska och slutgiltiga 20 år.
Svaret kom rappt; "Världsfred".
Vi andra kring bordet log, fnissade till innan vi blev vuxet pessimistiska, vilket hon tidigt poängterade.
I efterhand kan jag inte annat än hålla med henne. Kanske är det för att för få vuxna idag verkligen tror, kämpar och vågar slita för att det ska bli fred i världen som det inte heller blir det.
Tänk om alla, verkligen alla önskade sig fred, krigsslut och en lag på att var och en får ha vilken tro den vill, vara den person den vill vara och umgås med de som den önskar utan att några ska tycka, håna och mobba.
Alla har vi mycket att lära och kämpa för!
/vink
Man fantiserar om den där enorma vinsten, om det perfekta jobbet och kanske det helt otroligt underbara förhållandet.
Sina barns framtid, sitt eget förflutna och det magiska hemmet sysselsätter nog ganska många människors hjärnor.
För ett tag sedan berättade en kollega till mig att hon dagdrömmer väldigt mycket och givetvis frågade jag om vad...Hennes svar blev väldigt kort och ganska enkelt, för det enda som förekom i hennes dröm var ett ord.
Ordet fri!
Vi hann inte utveckla hennes resonemang, men hos mig satte det igång funderingar kring ordet.
Fri att göra vad?
Fri att vara vem?
Fri från?
För mig blev ordet fri helt plötsligt overkligt och väldigt abstrakt.
Vissa dagar vet jag precis vad jag vill vara fri ifrån, medans andra stunder är just de sakerna/händelserna så himla skönt vardagliga.
Är det själva grejen med att dagdrömma om frihet? Att drömmarna då varierar och man har friheten att drömma vad man vill?
I helgen fick min dotter A frågan om vad hon önskar sig i födelsedags present när hon inom kort fyller det magiska och slutgiltiga 20 år.
Svaret kom rappt; "Världsfred".
Vi andra kring bordet log, fnissade till innan vi blev vuxet pessimistiska, vilket hon tidigt poängterade.
I efterhand kan jag inte annat än hålla med henne. Kanske är det för att för få vuxna idag verkligen tror, kämpar och vågar slita för att det ska bli fred i världen som det inte heller blir det.
Tänk om alla, verkligen alla önskade sig fred, krigsslut och en lag på att var och en får ha vilken tro den vill, vara den person den vill vara och umgås med de som den önskar utan att några ska tycka, håna och mobba.
Alla har vi mycket att lära och kämpa för!
/vink
söndag 12 februari 2012
Utplåningsvecka!
Det finns två rum som sätter igång mitt huvud, två rum där orden bara ploppar upp ett efter ett och i dessa två rum är det oftast omöjligt att skriva ner vad som skulle kunna bli årtusendets mening ( hahaha )
De senaste dagarna i duschen har ordet dykt upp och idag i tvättstugan. Ordet som formligen spränger skallen i bitar. Ordet som jag använde som rubrik idag! Ett ord som konstigt nog inte fick ett rött streck under sig när jag skrev det, vilket ofta händer när det är återkommande i huvudet vid fel tillfällen.
Kan man utplåna sig själv på en arbetsplats efter 19 år?
Går det att förinta spåren av att ha varit på en arbetsplats överhuvudtaget oavsett hur lång eller kort tid man varit där?
Kommer jag ihåg alla som någon gång jobbat på min arbetsplats? Absolut inte och det ger mig starka förhoppningar om att jag kan sopa undan alla bevis på min existens också...
I morgon måndag startar alltså min utplåningsvecka, under fyra dagar ska jag radera, tippexa och strimla vad jag gjort, vad jag tänkt och vad jag planerade.
För att på fredag gå ut ur huset som en skugga, ett spöke eller ett tomt blad färdigt för att fyllas med nya intryck, saker och människor.
Känner jag ångest?
Nä, inte alls faktiskt!
Bara en lättnad!
/vink vink
De senaste dagarna i duschen har ordet dykt upp och idag i tvättstugan. Ordet som formligen spränger skallen i bitar. Ordet som jag använde som rubrik idag! Ett ord som konstigt nog inte fick ett rött streck under sig när jag skrev det, vilket ofta händer när det är återkommande i huvudet vid fel tillfällen.
Kan man utplåna sig själv på en arbetsplats efter 19 år?
Går det att förinta spåren av att ha varit på en arbetsplats överhuvudtaget oavsett hur lång eller kort tid man varit där?
Kommer jag ihåg alla som någon gång jobbat på min arbetsplats? Absolut inte och det ger mig starka förhoppningar om att jag kan sopa undan alla bevis på min existens också...
I morgon måndag startar alltså min utplåningsvecka, under fyra dagar ska jag radera, tippexa och strimla vad jag gjort, vad jag tänkt och vad jag planerade.
För att på fredag gå ut ur huset som en skugga, ett spöke eller ett tomt blad färdigt för att fyllas med nya intryck, saker och människor.
Känner jag ångest?
Nä, inte alls faktiskt!
Bara en lättnad!
/vink vink
lördag 11 februari 2012
Även min son...
...tänker tydligen bli ( eller vara ) tonåring och vem hade kunnat ana det?!
Min son tycker att skolan är det viktigaste som finns och är inte så värst förtjust i långa vinterlov eller sommarlov. Han har lärt sig hur fröken genomför läxförhör genom att noggrant studera de olika ordningarna hon läser upp glosorna på, kartböcker får han aldrig nog av och alla andra språk förutom engelskan ( som han måste ha ) är vansinnigt intressanta.
Min son tillbringar inte sin fritid med kompisar utan går direkt hem från skolan, om det inte är någon i lågstadiet som behöver hans hjälp med att knyta skor, hålla någons väska medans den spelar Kingout eller lösa något matte tal.
I torsdag var jag hemma som bekant och strax före kl 15.00 slets dörren upp och in kom sonen med andan i halsen och skrek, "Hallå"
Jag gick ut och mötte honom i hallen och frågade vad som hänt? Hade han sprungit? Hade någon varit dum? Är det väldigt kallt?
Ja, frågorna från mig haglade över honom och inte ett enda svar fick jag, bara ett konstaterande om att han var galet kissnödig.
När han klarat av sitt behov, mitt kaffe var klart kom han ut i köket och sa;
"Vi har gått en långpromenad istället för gymnastik idag"
Efter en stunds tystnad bubblade det ur honom att han och tre klasskamrater skulle gå en långpromenad sista lektionen. Först gick de hem till en av flickorna och hämtade pengar innan de påbörjade den ca 2 km långa promenaden till Rusta, där de gick in och köpte godis som de åt upp på vägen hem.
"Vad säger du?", frågade jag med gapande mun.
Så berättade han igen mycket glatt om deras långa promenad, godis inköp men kunde inte riktigt redogöra för vilken väg de gått...Men som sagt, strålande glad var han!
När storasyster fick höra detta undrade hon när hennes lillebror hade växt upp, vilket inte var en uppskattad kommentar men ganska passande.
Under kvällen frågade, pratade vi vidare om saken och min son hade räknat ut följande;
Långpromenaden till affären var under skoltid, så de hade gjort som fröken sa, den korta stunden de hämtade pengar var på en rast innan "gymnastiktimmen". När de var i affären och vandringen hem var efter skoltid, så de hade inte gjort något fel alls.
Inget fel begånget alltså och därmed var diskussionen avklarad!
Ett litet PS! Om det hade varit jag på min tid hade jag gått direkt hem istället för promenaden! Och dessutom blir jag innerligt glad över att han helt plötsligt visar intresse för kompisar, lite småbus och att han berättar om sin dag när han kommer hem...
/vink vink
Min son tycker att skolan är det viktigaste som finns och är inte så värst förtjust i långa vinterlov eller sommarlov. Han har lärt sig hur fröken genomför läxförhör genom att noggrant studera de olika ordningarna hon läser upp glosorna på, kartböcker får han aldrig nog av och alla andra språk förutom engelskan ( som han måste ha ) är vansinnigt intressanta.
Min son tillbringar inte sin fritid med kompisar utan går direkt hem från skolan, om det inte är någon i lågstadiet som behöver hans hjälp med att knyta skor, hålla någons väska medans den spelar Kingout eller lösa något matte tal.
I torsdag var jag hemma som bekant och strax före kl 15.00 slets dörren upp och in kom sonen med andan i halsen och skrek, "Hallå"
Jag gick ut och mötte honom i hallen och frågade vad som hänt? Hade han sprungit? Hade någon varit dum? Är det väldigt kallt?
Ja, frågorna från mig haglade över honom och inte ett enda svar fick jag, bara ett konstaterande om att han var galet kissnödig.
När han klarat av sitt behov, mitt kaffe var klart kom han ut i köket och sa;
"Vi har gått en långpromenad istället för gymnastik idag"
Efter en stunds tystnad bubblade det ur honom att han och tre klasskamrater skulle gå en långpromenad sista lektionen. Först gick de hem till en av flickorna och hämtade pengar innan de påbörjade den ca 2 km långa promenaden till Rusta, där de gick in och köpte godis som de åt upp på vägen hem.
"Vad säger du?", frågade jag med gapande mun.
Så berättade han igen mycket glatt om deras långa promenad, godis inköp men kunde inte riktigt redogöra för vilken väg de gått...Men som sagt, strålande glad var han!
När storasyster fick höra detta undrade hon när hennes lillebror hade växt upp, vilket inte var en uppskattad kommentar men ganska passande.
Under kvällen frågade, pratade vi vidare om saken och min son hade räknat ut följande;
Långpromenaden till affären var under skoltid, så de hade gjort som fröken sa, den korta stunden de hämtade pengar var på en rast innan "gymnastiktimmen". När de var i affären och vandringen hem var efter skoltid, så de hade inte gjort något fel alls.
Inget fel begånget alltså och därmed var diskussionen avklarad!
Ett litet PS! Om det hade varit jag på min tid hade jag gått direkt hem istället för promenaden! Och dessutom blir jag innerligt glad över att han helt plötsligt visar intresse för kompisar, lite småbus och att han berättar om sin dag när han kommer hem...
/vink vink
fredag 10 februari 2012
Nu tänker jag så här!
Vissa människor måste verkligen vara bittra, sura och gå runt med klagomålsmeningar i ett sådant överflöd att de bara trillar ur munnen.
Strax efter kl 7 i morse stod jag på min infrostade balkong för att dra några ( ni vet ) när jag helt plötsligt hör harklingar, låtsas hostningar och handklapp. Givetvis kollar jag runt på grannarnas balkonger för att se om jag irriterade någon ( som aldrig brytt sig förrut ). Eftersom jag bor på tredje våningen ( högst upp ) är det lätt att se de andras, men jag såg inte en själ.
Jag drog en till varpå hostningarna ökade i styrka och handklappen utökades med något som lät likt sparkar mot ett träd.
Nu började jag bli lite orolig över mitt egentliga hälsotillstånd och precis när jag känner mig övertygad om att männen-med-de-vita-rockarna snart ringer på dörren tittar jag som av en händelse ner på marken.
Och vad får jag se??
Jo, en äldre dam i lila hatt, brun kappa och med en liten, liten, liten hund som riktigt blänger eller stirrar precis på mig. När hon ser att jag ser säger hon;
"Min hund får i sig din rök, så släck den där din jävla människa"
Genast såg jag Kaj Pollack sittandes på en trädgren med ett varnande finger uppe och växlade spår riktigt fort i min trötta, snoriga hjärna och svarade;
"Åh förlåt, jag ska genast fimpa, sedan åker jag och köper syrgastub och munskydd till din lilla plutt så den klarar sig i livet bland allt annat som flyger runt i luften"
Damen släppte ner hunden, snörpte på munnen och Kaj ( den käre gode mannen som aldrig blir arg ) vinkade nästan glatt åt mig innan han poffade bort och jag gick in.
Fortfarande undrar jag hur min rök helt plötsligt drogs mot marken istället för mot himlen som den brukar. Det kan väl ändå inte vara så att det är något nytt otäckt armageddon på gång som ingen förvarnat om??
Eller var den bittra damen kanske bara lite pratsugen?
Jaja, livet går vidare och nu är det dags att komma ikapp vardagen så idag står hårtvätt, tvätt av svettpyjamas och lite vanlig mat på schemat innan kl 12.00.
För idag känns det faktiskt mycket bättre...*knack, knack, knack*
/vink vink
Strax efter kl 7 i morse stod jag på min infrostade balkong för att dra några ( ni vet ) när jag helt plötsligt hör harklingar, låtsas hostningar och handklapp. Givetvis kollar jag runt på grannarnas balkonger för att se om jag irriterade någon ( som aldrig brytt sig förrut ). Eftersom jag bor på tredje våningen ( högst upp ) är det lätt att se de andras, men jag såg inte en själ.
Jag drog en till varpå hostningarna ökade i styrka och handklappen utökades med något som lät likt sparkar mot ett träd.
Nu började jag bli lite orolig över mitt egentliga hälsotillstånd och precis när jag känner mig övertygad om att männen-med-de-vita-rockarna snart ringer på dörren tittar jag som av en händelse ner på marken.
Och vad får jag se??
Jo, en äldre dam i lila hatt, brun kappa och med en liten, liten, liten hund som riktigt blänger eller stirrar precis på mig. När hon ser att jag ser säger hon;
"Min hund får i sig din rök, så släck den där din jävla människa"
Genast såg jag Kaj Pollack sittandes på en trädgren med ett varnande finger uppe och växlade spår riktigt fort i min trötta, snoriga hjärna och svarade;
"Åh förlåt, jag ska genast fimpa, sedan åker jag och köper syrgastub och munskydd till din lilla plutt så den klarar sig i livet bland allt annat som flyger runt i luften"
Damen släppte ner hunden, snörpte på munnen och Kaj ( den käre gode mannen som aldrig blir arg ) vinkade nästan glatt åt mig innan han poffade bort och jag gick in.
Fortfarande undrar jag hur min rök helt plötsligt drogs mot marken istället för mot himlen som den brukar. Det kan väl ändå inte vara så att det är något nytt otäckt armageddon på gång som ingen förvarnat om??
Eller var den bittra damen kanske bara lite pratsugen?
Jaja, livet går vidare och nu är det dags att komma ikapp vardagen så idag står hårtvätt, tvätt av svettpyjamas och lite vanlig mat på schemat innan kl 12.00.
För idag känns det faktiskt mycket bättre...*knack, knack, knack*
/vink vink
torsdag 9 februari 2012
Känner lite oro...
...i kroppen inför att somna, därför sitter jag här vid datorn och spelar idiot spel trots att ögonen svider.
Kvällens annorlunda information från olika medier gör mitt huvud förvirrat, eftersom jag läste en sak tidigare idag som tydligen andra har tolkat helt åt andra hållet än jag. Därför letade jag rätt på det jag läst och läste igen, men drar fortfarande samma slutsats. Vilken inte stämmer med vad andra tydligen tycker sig ha läst.
Så här är det ofta!
Varför tolkar jag inte information som andra?
Är jag kanske inte läskunnig, utan bara låtsas?
Nu ska jag sörpla i mig varm buljong, mediterar bort mardrömmar och hänga en filt över månen så jag vaknar frisk, torr och utvilad i morgon...Sedan får jag ta itu med fakta!
PS! En vecka kvar på jobbet innan nystarten på annat...Ska bli sköj, exajting och bröligt...hehe
/vink vink
Kvällens annorlunda information från olika medier gör mitt huvud förvirrat, eftersom jag läste en sak tidigare idag som tydligen andra har tolkat helt åt andra hållet än jag. Därför letade jag rätt på det jag läst och läste igen, men drar fortfarande samma slutsats. Vilken inte stämmer med vad andra tydligen tycker sig ha läst.
Så här är det ofta!
Varför tolkar jag inte information som andra?
Är jag kanske inte läskunnig, utan bara låtsas?
Nu ska jag sörpla i mig varm buljong, mediterar bort mardrömmar och hänga en filt över månen så jag vaknar frisk, torr och utvilad i morgon...Sedan får jag ta itu med fakta!
PS! En vecka kvar på jobbet innan nystarten på annat...Ska bli sköj, exajting och bröligt...hehe
/vink vink
I febervärlden...
...kan allt hända och i kombination med den fulla månens vecka finns det inga gränser tydligen!
I natt eller nyss eller var det igår eftermiddag ( svårt att hålla koll på tid, datum och sig själv ibland ) lät jag muterade silkesapor bita ett gäng politiker, med förminskade nickedockshuvuden, i tårna samtidigt som jag klämde fast fullvuxna alligatorer i öronen på dem.
Mitt skratt när jag sprang därifrån till en vikingabåt var rått, högt och fasansfullt. Båten var utrustad med smurfar ( hur många som helst ), små talande klockor ( i rosa och grönt ) och i havet simmade så klart OLW-påsar tillsammans med Ahlgrens-påsar. Styrde båten gjorde en välkänd fiende som blivit vampyr och målet fick jag aldrig veta.
Eller berodde drömmen på att jag inte tvättade håret igår kväll??
Jag är just nu lite bättre, men förbannar mig själv som ignorerade första febervändan och lovar härmed att aldrig göra det igen...
/vink vink
I natt eller nyss eller var det igår eftermiddag ( svårt att hålla koll på tid, datum och sig själv ibland ) lät jag muterade silkesapor bita ett gäng politiker, med förminskade nickedockshuvuden, i tårna samtidigt som jag klämde fast fullvuxna alligatorer i öronen på dem.
Mitt skratt när jag sprang därifrån till en vikingabåt var rått, högt och fasansfullt. Båten var utrustad med smurfar ( hur många som helst ), små talande klockor ( i rosa och grönt ) och i havet simmade så klart OLW-påsar tillsammans med Ahlgrens-påsar. Styrde båten gjorde en välkänd fiende som blivit vampyr och målet fick jag aldrig veta.
Eller berodde drömmen på att jag inte tvättade håret igår kväll??
Jag är just nu lite bättre, men förbannar mig själv som ignorerade första febervändan och lovar härmed att aldrig göra det igen...
/vink vink
onsdag 8 februari 2012
Några diskreta knackningar...
...blev till slut hårda hammardunkar!
Några dagar och med mycket vilja kan man ignorera, mota bort eller stå ut men till slut är det nog. När förståndet segrar och man till slut säger; "Jag är sjuk" då blir man helt plötsligt katastrofalt dålig.
Hammarslagen slår liksom fortare, snoret blir grönare och rösten spricker varje ord istället för varannan mening.
Feberdropparna blir större, sprider sig från enbart under armen till rygg, fötter och framsidan av låren.
BeHån skaver, strumporna klämmer över tårna och tandköttet skriker efter salt, gärna i form av chips ( men vem orkar stanna vid affären när man äntligen fattat att man måste åka hem )
Att vara sjuk och hemma är lite grann som att svika och idag kändes det absolut skitdåligt att åka hem...men Mr Virus är stark och Mrs engagemang kanske var lite för svag idag...
Hur som helst är det varm buljong, sängen och nattinatt som gäller en stund, så kanske benen bär mig i morgon!
/vink vink
Några dagar och med mycket vilja kan man ignorera, mota bort eller stå ut men till slut är det nog. När förståndet segrar och man till slut säger; "Jag är sjuk" då blir man helt plötsligt katastrofalt dålig.
Hammarslagen slår liksom fortare, snoret blir grönare och rösten spricker varje ord istället för varannan mening.
Feberdropparna blir större, sprider sig från enbart under armen till rygg, fötter och framsidan av låren.
BeHån skaver, strumporna klämmer över tårna och tandköttet skriker efter salt, gärna i form av chips ( men vem orkar stanna vid affären när man äntligen fattat att man måste åka hem )
Att vara sjuk och hemma är lite grann som att svika och idag kändes det absolut skitdåligt att åka hem...men Mr Virus är stark och Mrs engagemang kanske var lite för svag idag...
Hur som helst är det varm buljong, sängen och nattinatt som gäller en stund, så kanske benen bär mig i morgon!
/vink vink
tisdag 7 februari 2012
Att göra ett avslut...
...eller lämna något kan man göra på många sätt.
I ett tyst och mörkt rum, endast dataskärmen sprider sitt sken, med en kopp kaffe på vänster sida om tangentbordet sitter jag nu med konstiga känslor, fladdriga tankar och inte helt nöjd.
Det fanns saker att säga, frågor att ställa men framförallt förklaringar att ge, men någonstans tappade jag meningarna, orden svaldes och istället hettade kinderna rödare än de mognaste tomater någon skådat.
Min stora kartong med anteckningar, dagböcker och utopier är framtagen, upplyft på sängen och lampan är tänd men jag klarade inte ens att börja titta och bläddra igenom för att kasta det som inte behöver vara kvar.
I mitt lugna rum med datorn som sällskap hamnade jag istället med en oro i sinnet och ett kaffe som är slut funderandes på vad som egentligen hände.
Anekdoter, dråpliga historier och vi-ses-snart dränktes i ett hav av kugghjul, ett onödigt utspel och tidens eviga tickande framåt, framåt och aldrig bakåt för att kunna ångra, göra annorlunda eller begå samma misstag igen.
Min överfulla kartong skriker efter mig, vill bli rensad från glädje, obehag och minnen av skratt och tårar, men innan sömnen nockar mig har den nog hamnat under sängen helt orörd, för jag är inte redo för ett avslut riktigt än.
Agenda och förutsättningar inför det nya har jag under dagen fått och jag kan inget annat än skriva att jag är förvånad, förväntansfull och känner glädje över mitt beslut, valet som är mitt och som kan ge mig energi igen.
Därför plockar jag fram en ny kartong som jag ställer framför den gamla, där ska jag lämna, spara och förvara för att kanske få ett annat slut, ett avsked med andra infallsvinklar.
Att överge min tro på människan, mitt hopp angående hjälpsamhet och att kasta min utopi i soppåsen känns inte aktuellt efter att ha varit hemma i min trygga miljö, med underbar familj och mätt i magen.
/vink vink
I ett tyst och mörkt rum, endast dataskärmen sprider sitt sken, med en kopp kaffe på vänster sida om tangentbordet sitter jag nu med konstiga känslor, fladdriga tankar och inte helt nöjd.
Det fanns saker att säga, frågor att ställa men framförallt förklaringar att ge, men någonstans tappade jag meningarna, orden svaldes och istället hettade kinderna rödare än de mognaste tomater någon skådat.
Min stora kartong med anteckningar, dagböcker och utopier är framtagen, upplyft på sängen och lampan är tänd men jag klarade inte ens att börja titta och bläddra igenom för att kasta det som inte behöver vara kvar.
I mitt lugna rum med datorn som sällskap hamnade jag istället med en oro i sinnet och ett kaffe som är slut funderandes på vad som egentligen hände.
Anekdoter, dråpliga historier och vi-ses-snart dränktes i ett hav av kugghjul, ett onödigt utspel och tidens eviga tickande framåt, framåt och aldrig bakåt för att kunna ångra, göra annorlunda eller begå samma misstag igen.
Min överfulla kartong skriker efter mig, vill bli rensad från glädje, obehag och minnen av skratt och tårar, men innan sömnen nockar mig har den nog hamnat under sängen helt orörd, för jag är inte redo för ett avslut riktigt än.
Agenda och förutsättningar inför det nya har jag under dagen fått och jag kan inget annat än skriva att jag är förvånad, förväntansfull och känner glädje över mitt beslut, valet som är mitt och som kan ge mig energi igen.
Därför plockar jag fram en ny kartong som jag ställer framför den gamla, där ska jag lämna, spara och förvara för att kanske få ett annat slut, ett avsked med andra infallsvinklar.
Att överge min tro på människan, mitt hopp angående hjälpsamhet och att kasta min utopi i soppåsen känns inte aktuellt efter att ha varit hemma i min trygga miljö, med underbar familj och mätt i magen.
/vink vink
måndag 6 februari 2012
Terminsstart...
...i en trång hall med för få sittplatser och med dunkande, sprängande och molande huvudvärk var kanske inte det bästa sättet att tillbringa en kall måndagskväll på.
Fullt med "nya" och "gamla" deltagare går an, för de försvinner in i respektive rum men i ett fortfarande för litet utrymme tillsammans med nervösa, pjoltiga och gaggiga mammor, icke läs kunniga, snobbiga och stötta pappor kan vem som helst bli galen även utan skallebank...
Till slut tröttnade jag och sa ganska högt ( tillräckligt visade det sig )
"Men herregud, kan ingen av er läsa varken på inbjudan ni fått innan ni hit kom eller här i lokalen, för att inte tala om att det på ytterdörren sitter en stor lapp med svaren på alla frågor ni ältar om och om igen nu!!"
Den slipsprydda mannen snörpte ihop munnen och svarade;
"Var du klasspolis i skolan också?"
"Nä, jag tillhörde skolkgänget, vill du ha numret till mina föräldrar? Vad har du för ursäkt?"
Efter det svaret ( inget märkvärdigt alls ) blev det märkligt tyst de sista tjugo, vilket var otroligt skönt även om det tills slut kändes lite tryckande, halvt skavande och på väg till bilen insåg jag att om en vecka måste jag fejsa samma människor igen...
/vink vink
Fullt med "nya" och "gamla" deltagare går an, för de försvinner in i respektive rum men i ett fortfarande för litet utrymme tillsammans med nervösa, pjoltiga och gaggiga mammor, icke läs kunniga, snobbiga och stötta pappor kan vem som helst bli galen även utan skallebank...
Till slut tröttnade jag och sa ganska högt ( tillräckligt visade det sig )
"Men herregud, kan ingen av er läsa varken på inbjudan ni fått innan ni hit kom eller här i lokalen, för att inte tala om att det på ytterdörren sitter en stor lapp med svaren på alla frågor ni ältar om och om igen nu!!"
Den slipsprydda mannen snörpte ihop munnen och svarade;
"Var du klasspolis i skolan också?"
"Nä, jag tillhörde skolkgänget, vill du ha numret till mina föräldrar? Vad har du för ursäkt?"
Efter det svaret ( inget märkvärdigt alls ) blev det märkligt tyst de sista tjugo, vilket var otroligt skönt även om det tills slut kändes lite tryckande, halvt skavande och på väg till bilen insåg jag att om en vecka måste jag fejsa samma människor igen...
/vink vink
söndag 5 februari 2012
Beach 2012...
...närmar sig och ångesten stegrar sig eller?
Funderar idag på att prova någon diet för att baddräkten ska kunna sitta någorlunda okej;
LCHF = nä...det blir svårt eftersom jag gillar potatis i alla former och vad vore en lördag morgon utan en god macka ( helst vitt bröd )
Viktväktarna = hm...blir tufft eftersom man måste räkna en massa
Detox = hahaha...vara utan kaffe! Skulle inte tro det
Pulverbantning = efter 24 timmar skriker tänderna, käken och tungan efter att få tugga, tugga på något krispigt, hårt och gärna salt
Pillerbantning = se ovan och dessutom undrar jag ibland vilka piller de egentligen menar ;)
Popcorndieten = inte ett korn popkorn ingick i den, så vilken bluff
Ryska rymdieten = fungerar bara om vardagen består i att sväva fritt och även om mina tankar gör det ibland, håller sig kroppen stadigt på marken
Bantarsoppan = *asg*...att varje dag äta kokt kål med morot, paprika och selleri känns verkligen inte socialt bra
Orkar inte ens fundera på hur man skulle må efter en månad med grapefrukt dieten, stenåldersdieten eller Rikshospitalets bantningskur, så nu struntar jag i det här och till sommaren köper jag en större baddräkt istället...
PS! Efter varje avslutad diet-kur går man i alla fall upp de kilon man gått ner, för inte är det meningen att man endast ska äta grape frukt resten av livet???
/vink vink
Funderar idag på att prova någon diet för att baddräkten ska kunna sitta någorlunda okej;
LCHF = nä...det blir svårt eftersom jag gillar potatis i alla former och vad vore en lördag morgon utan en god macka ( helst vitt bröd )
Viktväktarna = hm...blir tufft eftersom man måste räkna en massa
Detox = hahaha...vara utan kaffe! Skulle inte tro det
Pulverbantning = efter 24 timmar skriker tänderna, käken och tungan efter att få tugga, tugga på något krispigt, hårt och gärna salt
Pillerbantning = se ovan och dessutom undrar jag ibland vilka piller de egentligen menar ;)
Popcorndieten = inte ett korn popkorn ingick i den, så vilken bluff
Ryska rymdieten = fungerar bara om vardagen består i att sväva fritt och även om mina tankar gör det ibland, håller sig kroppen stadigt på marken
Bantarsoppan = *asg*...att varje dag äta kokt kål med morot, paprika och selleri känns verkligen inte socialt bra
Orkar inte ens fundera på hur man skulle må efter en månad med grapefrukt dieten, stenåldersdieten eller Rikshospitalets bantningskur, så nu struntar jag i det här och till sommaren köper jag en större baddräkt istället...
PS! Efter varje avslutad diet-kur går man i alla fall upp de kilon man gått ner, för inte är det meningen att man endast ska äta grape frukt resten av livet???
/vink vink
lördag 4 februari 2012
Idiottankar...
...flimrar förbi oavsett vad jag tar mig för idag.
En sväng på sy och antik festivalen borde ha skingrat tankarna, men icke sa nicke. Fyndade dock lite roligt, udda och snyggt.
Att stå ute lite extra länge i minus 15 grader trodde jag definitivt skulle förpassa tankarna till glömda hörnen, istället stelnade de som istappar som jag nu försöker tina bort inne i värmen tillsammans med gofika och mumskaffe.
Vad är det då som gnager, skaver och elakt biter sig fast?
Först är det fem flaskor allrengöring...
Som god tvåa kommer almanackor...
På tredje plats ( eller egentligen första ) har planering etsats sig fast...
Andra tråkiga bilder som passerar är darrande läpp, onda ögat och all skit man samlat på sig i skåpet och som nu måste rensas, kastas för att sedan saneras innan någon annan får ta över det.
Kanske jag busar genom att lämna kvar något litet, undangömt som ingen hittar på flera år...
Därför är det nu dags för ett sista försök till distraktion och det blir genom matlagning ( hur det nu ska bli? )
Kvällen intas i soffan tillsammans med alla andra schlager nördar...=)
/vink vink
En sväng på sy och antik festivalen borde ha skingrat tankarna, men icke sa nicke. Fyndade dock lite roligt, udda och snyggt.
Att stå ute lite extra länge i minus 15 grader trodde jag definitivt skulle förpassa tankarna till glömda hörnen, istället stelnade de som istappar som jag nu försöker tina bort inne i värmen tillsammans med gofika och mumskaffe.
Vad är det då som gnager, skaver och elakt biter sig fast?
Först är det fem flaskor allrengöring...
Som god tvåa kommer almanackor...
På tredje plats ( eller egentligen första ) har planering etsats sig fast...
Andra tråkiga bilder som passerar är darrande läpp, onda ögat och all skit man samlat på sig i skåpet och som nu måste rensas, kastas för att sedan saneras innan någon annan får ta över det.
Kanske jag busar genom att lämna kvar något litet, undangömt som ingen hittar på flera år...
Därför är det nu dags för ett sista försök till distraktion och det blir genom matlagning ( hur det nu ska bli? )
Kvällen intas i soffan tillsammans med alla andra schlager nördar...=)
/vink vink
fredag 3 februari 2012
Att starta fredagskvällen och...
...helgen med kortspel och en ovanligt sällskaplig och pratglad son i väntan på att mannen ska komma hem var inte helt fel. Att jag sedan satt och vann hela tiden, så sonen surnade fortare än mjölken en het sommardag blev en helt annan historia/avslut.
Dotter A roar sig i huvudstaden ( och jag hoppas att hon inte går vilse ) och jag funderar allvarligt på att ta en liten tupplur,även om jag vet hur illa jag mår efteråt...
/vink vink
Dotter A roar sig i huvudstaden ( och jag hoppas att hon inte går vilse ) och jag funderar allvarligt på att ta en liten tupplur,även om jag vet hur illa jag mår efteråt...
/vink vink
torsdag 2 februari 2012
Mitt balkongräcke...
...gnistrar som om det vore be-strött med diamanter och visst ser det läcker ut!
Stjärnorna glimmar extremt starkt och man kan nästan sitta ute och läsa en bra bok utan ficklampa!
Men eftersom det beror på att det är 12 minusgrader ute förtar det, det vackra och det enda jag vill är att krypa in ugnen tillsammans med lasagnen som snart är färdig, vilket får mig att tänka på Hans och Greta som luras av den elaka häxan och hennes goda pepparkakshus.
Undrar hur många som dagligen låter sig lockas av reklam, fina saker och upplevelser och därmed hamnar i diverse fällor?
Och nu när jag ändå kom in på det där med fällor undrar jag om det finns silverfiskfällor att köpa, då min katt har fått dille på att skvimpa vatten utanför skålen?
Dessutom undrar min son varför det heter silverfiskar, kastrull och varför man egentligen lever?
Svaret på frågan är att man föds och svaret på varför man föds vill han inte höra, så vi slapp blommor och bin idag oxå!
I morgon är det en fredag igen och som en vän skrev för lite sen, så verkar veckan endast bestå av måndagar och fredagar. Är det något vi har röstat fram? Kanske det har varit deltävlingar, semifinaler och sedan missade jag den stora grande finalen...
Avslutningsvis tycker jag absolut inte om fotbollshuliganer, brister i vården och rutten planering...men det visste ni säkert redan?!
/vink vink
PS! Min kaffemaskin är toppen, lite dyr men uppskattad av många tydligen...=) =)
Stjärnorna glimmar extremt starkt och man kan nästan sitta ute och läsa en bra bok utan ficklampa!
Men eftersom det beror på att det är 12 minusgrader ute förtar det, det vackra och det enda jag vill är att krypa in ugnen tillsammans med lasagnen som snart är färdig, vilket får mig att tänka på Hans och Greta som luras av den elaka häxan och hennes goda pepparkakshus.
Undrar hur många som dagligen låter sig lockas av reklam, fina saker och upplevelser och därmed hamnar i diverse fällor?
Och nu när jag ändå kom in på det där med fällor undrar jag om det finns silverfiskfällor att köpa, då min katt har fått dille på att skvimpa vatten utanför skålen?
Dessutom undrar min son varför det heter silverfiskar, kastrull och varför man egentligen lever?
Svaret på frågan är att man föds och svaret på varför man föds vill han inte höra, så vi slapp blommor och bin idag oxå!
I morgon är det en fredag igen och som en vän skrev för lite sen, så verkar veckan endast bestå av måndagar och fredagar. Är det något vi har röstat fram? Kanske det har varit deltävlingar, semifinaler och sedan missade jag den stora grande finalen...
Avslutningsvis tycker jag absolut inte om fotbollshuliganer, brister i vården och rutten planering...men det visste ni säkert redan?!
/vink vink
PS! Min kaffemaskin är toppen, lite dyr men uppskattad av många tydligen...=) =)
onsdag 1 februari 2012
Konspirationsteorier...
...har funnits sedan människan började tänka eller från när ormen lurade Eva att äpplen är gott. Det är en mänsklig rättighet, skyldighet och ett vardagligt substantiv som ger livet en mening för de allra flesta.
Att kalla skvaller, rykten och annat löst prat för konspirationsteori blir ännu häftigare om man googlar på ordet;
En konspirationsteori (av latinets conspirare som betyder "andas tillsammans") syftar på en teori om en komplott, sammansvärjning eller konspiration. Gemensamt för konspirationsteorier är att berättelsen kretsar kring en grupp mäktiga eller inflytelserika individer eller sällskap, med förgreningar högt upp i maktsfären. Dessa personer har oanade resurser till sitt förfogande och samarbetar i hemlighet. Typiskt är dock att det finns ett antal personer som genomskådat ränksmideriet. De ser det som sin uppgift att avslöja sanningen för den ovetande allmänheten, och upplever sig ständigt vara under hotet att bli nedtystade på grund av sin kunskap.
Fortsätter man läsa står det;
Människor brukar ofta reagera på känsloladdade händelser genom att skapa en teori. Personer som redan har en vag teori om något, har tendensen att rakt av acceptera påståenden de hör som stödjer teorin, medan de rakt av förkastar påståenden som motsäger dem. På så sätt förstärks tron på sådana teorier hos sådana personer.
Sedan kan man fördjupa sig i ämnet och då hamnar vi på den psykiska sidan av detta och då är det
paranoid-schizofrent att inbegripa sig med olika konspirationer.
Om man tittar på den politiska sidan anses alla former av konspirationsteorier, skvaller och förtal handla om demokrati och yttrandefriheten.
Hur som helst kan en konspirationsteori vara både positiv och negativ, den kan såra eller skapa glädje och man bör nog helst tänka sig för innan man deltar, startar eller under tystnad accepterar.
/vink vink
Att kalla skvaller, rykten och annat löst prat för konspirationsteori blir ännu häftigare om man googlar på ordet;
En konspirationsteori (av latinets conspirare som betyder "andas tillsammans") syftar på en teori om en komplott, sammansvärjning eller konspiration. Gemensamt för konspirationsteorier är att berättelsen kretsar kring en grupp mäktiga eller inflytelserika individer eller sällskap, med förgreningar högt upp i maktsfären. Dessa personer har oanade resurser till sitt förfogande och samarbetar i hemlighet. Typiskt är dock att det finns ett antal personer som genomskådat ränksmideriet. De ser det som sin uppgift att avslöja sanningen för den ovetande allmänheten, och upplever sig ständigt vara under hotet att bli nedtystade på grund av sin kunskap.
Fortsätter man läsa står det;
Människor brukar ofta reagera på känsloladdade händelser genom att skapa en teori. Personer som redan har en vag teori om något, har tendensen att rakt av acceptera påståenden de hör som stödjer teorin, medan de rakt av förkastar påståenden som motsäger dem. På så sätt förstärks tron på sådana teorier hos sådana personer.
Sedan kan man fördjupa sig i ämnet och då hamnar vi på den psykiska sidan av detta och då är det
paranoid-schizofrent att inbegripa sig med olika konspirationer.
Om man tittar på den politiska sidan anses alla former av konspirationsteorier, skvaller och förtal handla om demokrati och yttrandefriheten.
Hur som helst kan en konspirationsteori vara både positiv och negativ, den kan såra eller skapa glädje och man bör nog helst tänka sig för innan man deltar, startar eller under tystnad accepterar.
/vink vink
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)