...alla barnens stora dag. Nåja, inte alla barn kanske. I år har jag haft svårare än andra år att släppa tankarna på de ungar som inte har tak över huvudet, får paket och de barn vars jul förstörs av alkohol eller andra tråkigheter. Min största önskan är absolut att barn ska få vara barn, att de ska ha trygghet och att deras magar ska vara mätta.
Jag kan bli riktigt förbannad, sur och på dåligt humör när jag tänker på allt elände barn utsätts för. Det är svårt att förstå de vuxna som inte tar sitt ansvar!!
I år har jag gjort något för att hjälpa, faktiskt lite mer än vanligt och det känns bra...även om det är otillräckligt!
Jag hoppas att fler gör något...;) Alla bäckar små...ni vet!??!
Mannen är bara 30 minuter nu från V-ås och det känns fantastiskt bra. Jag kommer att få ha de flesta nära och kära hos mig + någon extra...*ler*
Stressen letar jag fortfarande efter men kommer förmodligen inte att hitta den, vilket är skönt. Paket är klara, maten handlad ( ska bara förbereda ikväll, men det är inte jobbigt för vid spisen står man varje dag ändå ) och städningen...Njae...lite kanske...;)
Det enda som jag inte rår på är vädret, men jag tror inte det kommer att orsaka problem...*håller tummarna*
Dags nu för frukost och klädombyte så jag kan hämta mannen vid garaget...
PS! Varannan gång startade bilen igår...Men vi har ett boende, mat och familjekänsla iallafall.....
/vink vink
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar