...har jag haft i tre år! För ca 14 år sedan!
Och det var bara skönt under tre månader under de tre åren, för då hade vi en inneboende som plockade i och ur, i igen och ur igen. De övriga 33 månaderna var den en konflikttriggare av värsta sort.
Det är ganska behagligt av värma händerna i hett vatten, gosa runt med diskmedel och låta tankarna flyga fritt medans disken blir ren. Man behöver inte böja rygg, komma ihåg att starta den eller rensa ur slamhålet.
Ja, diskmaskin är snart den enda maskin jag absolut inte vill ha!
Den sista veckan har jag dock plockat ur och i en diskmaskin några gånger...En diskmaskin som är emellanåt är mer omtalad än Nordkoreas styre/diktator...Märkligt, tycker jag!
Eller är det bekvämt att prata om vem-som-ska-sköta-köket-på-en-arbetsplats, hur-många-gånger-har-de-egentligen-fixat-diskmaskinen stället för hur-ska-det-bli-om-roboten-skjuts-iväg, hur-mår-egentligen-alla-barn-i-världen?
Min kanske tråkigaste och otacksammaste arbetsuppgift blev i alla fall färdigt idag. *klapp på axeln på mig* =)
Är jag nöjd eller är jag nöjd?
Jo, mycket nöjd och när responsen dessutom blir mer än väl godkänt och varmt tack, kändes det helt okej att cykla hem på en fredag med snudd på regn i luften.
Som bonus kom mannen hem tre minuter efter mig, så en normal ledig helg väntar här och det gör inte känslan sämre.
Sonen imponerar på gymnastiken. Ja, inte när de ska hoppa bock, göra kullerbyttor eller springa hundra meter på tid kanske. Men tydligen är han riktigt vass på vollyboll. Till och med så han berättade hur bra han var. Så visst är det så...Alla kan/ska inte vara löpsnabba, kvickfotade och smidiga. Ibland är det bra med hög smärtnivå, stadig på fötterna och stark.
På måndag påstår de att det är sista dagen för vinterdäck, men här väntas det snö så mannen sin vana trogen skjuter det på framtiden. För varför vara i tid med det nu, när han aldrig är i tid med sådant annars...Tur att jag numera trivs på cykeln!
/vink vink
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar