Roligare har jag haft...

...än de sista dagarna.
Här kommer en kort, trist och självömkande sammanfattning;

Måndag - jobbade, snorade och hostade sönder öronen på folk i andra änden av luren - men ville inte ge upp!
Tisdag - jobbade, snöt sönder näsan, hostade ut ... på tröjan - men stretade emot hårt!
Onsdag - jobbade knappt en timme, gick hem och febern rullade runt i hela kroppen - gav upp och somnade!
Torsdag - fattade knappt var jag var, vimmelkantig och febrig gick jag mellan säng, fåtölj - somnade gång på gång och drömde knas!
Fredag - snorar mindre, hostar värre och febern kommer och går - vet inte ens hur jag mår!

Sonens vecka har inte varit bättre, även om hans sitter mer som ont i halsen, lite snor och glansiga ögon.
Han vandrar också mellan rummen, sitter en hel del och försöker äta lite då och då.

Jag och sonen är därför idag lite små arga ( när vi orkar ). Vi varken vill eller har tid med detta tillstånd.
Vi blänger på varandra, på oss själva men inte blir det bättre av det.
Nu får vi finna oss i att det kommer en helg...

På måndag tar vi nya tag och sonen lär gå till skolan oavsett, jag tänker gå till jobbet oavsett!

Allt har en mening??
Vad är då meningen med en influensa när jag äntligen trivs på jobbet? När jag verkligen vill gå till jobbet?
Meningen med det måste vara att testa mitt tålamod och vem f..n har tålamod när man är sjuk?
Allt har en mening??
Baciller, virus och epidemier kan knappast ha någon mening?
Men jag är inte bitter, sur eller förbannad...Kanske något irriterad...

/vink vink