Det finns två rum som sätter igång mitt huvud, två rum där orden bara ploppar upp ett efter ett och i dessa två rum är det oftast omöjligt att skriva ner vad som skulle kunna bli årtusendets mening ( hahaha )
De senaste dagarna i duschen har ordet dykt upp och idag i tvättstugan. Ordet som formligen spränger skallen i bitar. Ordet som jag använde som rubrik idag! Ett ord som konstigt nog inte fick ett rött streck under sig när jag skrev det, vilket ofta händer när det är återkommande i huvudet vid fel tillfällen.
Kan man utplåna sig själv på en arbetsplats efter 19 år?
Går det att förinta spåren av att ha varit på en arbetsplats överhuvudtaget oavsett hur lång eller kort tid man varit där?
Kommer jag ihåg alla som någon gång jobbat på min arbetsplats? Absolut inte och det ger mig starka förhoppningar om att jag kan sopa undan alla bevis på min existens också...
I morgon måndag startar alltså min utplåningsvecka, under fyra dagar ska jag radera, tippexa och strimla vad jag gjort, vad jag tänkt och vad jag planerade.
För att på fredag gå ut ur huset som en skugga, ett spöke eller ett tomt blad färdigt för att fyllas med nya intryck, saker och människor.
Känner jag ångest?
Nä, inte alls faktiskt!
Bara en lättnad!
/vink vink
Bra Marie ! Nu börjar ett nytt kapitel, det du gjort på huset biter sig kvar ganska länge men så småningom suddas det ut. Lycka till !!!
SvaraRadera