Så kan det bli...

...och så får det vara!
Mascaran var torr, kaffe på strumpan och lerväg fram till bilen...
Samtalet startar och mungiporna åker upp, samtalet avslutas och mungiporna åker ner om och om och om igen.
En blick så hård, några dörrar så stängda och skratt bubblet i magen stiger.
Telefonen ringer och ögonen glittrar, telefonen läggs på och glittret slocknar.
Än slank jag hit och än sprang jag dit och träningslokalen känns tråkig i jämförelse, för fnittret kittlar i strupen.
Kanske dags för kaffe...dripp dropp...och kallt hann det bli!

Nyinköpt mascara - bra gjort!
Byte av strumpa - excellente!
Lervägen undvikes - bravissimo!

För övrigt kommer det nog att hålla i sig och jag med *blänger envist* ett tag till i alla fall.
*knackar mig i pannan*
Johoodå, jag fattar, jag hör och jag ser - *skrattar högt och hjärtligt här hemma*

Tänker en stund på lite lekar;
Hela havet stormar
Viskleken
Kurragömma
Herren på täppan

/vink vink