...när gröna faran susade ner mig för bussbron ( vid Pilgatan ). Trottoaren är halvt avspärrad för bygg arbete som på många andra ställen i staden och det blir lite trångt för både cyklister och fotgängare att mötas, så jag halvt om halvt bromsade in när jag mitt i backen fick se en hemtjänst personal kämpa hårt med att påbörja vandringen uppför med en rullstol. Jag hann knappt tänka färdigt tanken att jag skulle hjälpa till när en byggarbetare tog ett kliv ut i trottoaren, fattade tag i ena handtaget på rullstolen och började hjälpa till att putta upp rullstolen.
Mitt leende var brett när jag trampade vidare mot mitt eget spännande mål.
Jag blev tidig till mitt möte och bestämde mig för att gå igenom informationshyllan i Fort Knox, alltså den hyllan som tillhör oss V-åsare. Där ligger en uppsjö av broschyrer, mindre foldrar och några enstaka visitkort som berättar, informerar och förtydligar våra rättigheter, skyldigheter och var hjälpen finns att få. Ytterst lite fanns att läsa om roliga saker som ska hända framöver, roliga saker som varit eller roligheter överhuvudtaget. Allt går ut på att man har problem, kan få problem eller har haft problem.
Nu vet jag att jag blev lite negativ, men min poäng är att jag verkligen saknar att man sprider glädjeämnen som t ex att två stycken som jag känner tog med sig två äldre människor ( den ena 104 år ) till Skansen igår för att titta på krokodiler eller mindre saker som i berättelsen jag startade detta inlägg med.
Därför tänker jag också berätta att jag idag under skojigt samtal fick lära mig att till en kock säger man inte att maten luktar si eller så, utan mat doftar si eller så.
Min lunch idag doftade underbart, smakade fantastiskt i gomen och magen blev lagom tillfredställd.
Vad mötet gav vet jag inte än, men eftersom jag satsade allt på ett enda kort känner jag mig otroligt nöjd oavsett. Idag var det från min sida inga kringelikrok-meningar eller tysta nickar utan jag gick rakt på berget och kan inget annat än hoppas att blåmärkena inte blir så stora.
Nu dags för lite avkopplande bakning...eller?!
/vink vink
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar