Förvirrad...

...och förvånad lämnar jag dagen bakom mig redan, fast klockan inte ens är sent.

Att något som så många tycker är fel, jobbigt och onödigt skulle bli så populärt kunde jag aldrig i min vildaste fantasi ( och den kan ibland vara lite galen ) tro mig.
Att så många vill sitta still hade jag nog kunnat ana, men hallå inte halva staden.
Att min chans blev ytterst liten däremot, det kunde jag snabbt räkna ut eller hur var det meningen löd egentligen *letar i minnesbanken*

Men å andra sidan vad är det att fundera på?
Nu när jag äntligen landat, slutat planera?! och följer med vågen, strömmen eller det stillastående grodvattnet så ska inte denna lilla bagatell rynka till pannan *trycker på off-knappen*

Nähä...nu måste jag sätta fart, sonen vill ha mat ( trots god lasange hos snälla "barnvakter" tidigare idag ) och sedan blir jag hämtad av dotter E för en visning...*spännande*

/vink vink