Mina blommor...

...lider av någon form av ätstörning eller vad det nu kan kallas för växter.
De tar inte emot vatten på flera dagar, slokar och hänger för att till slut suga i sig flera liter och resa på sig igen.
Undrar hur det skulle vara om de blev däggdjursallergiker precis som vi kan vara pollenallergiska...en nysande, snorande och snörvlande pelargon i fönstret kanske inte är så kul. Dessutom kan man fundera på om potatismjöl hjälper på ett blomblad med vattenkoppor...

Skolavslutning idag för sonen och jag fick absolut inte visa mig på skolgården, men farmor och farfar var minsann välkomna. Kanske beror det på att de bjuder på lunch ( idag på Max ) och fika ( glass såklart ) efteråt, vilket jag troligtvis inte skulle göra. Kameran glömdes hemma men det gör nog det samma egentligen för det finns gott om samma sorts kort, bara olika kläder.

Vid lunchtid idag räddade vi en stackars liten fågelunge som vi först trodde knäckt nacken, då den helt plötsligt började headspinna. Efter en stund såg det ut som om det var ett ben som var brutet, och nu var vi tvungna att peta lite på den ( med en pinne ) varpå den ryckte till och "satte sig upp". Med hjälp av en lite större pinne fick vi till slut upp den i ett träd, eftersom ekorren några meter bort visade ett klart mums intresse. När den suttit några sekunder på grenen flaxade den till ( hur frisk som helst, men väldigt liten ).
Snacka om dagens goda gärning, trots att jag nu i efterhand funderar på vad som egentligen var problemet med den lilla. Kanske den bara var onykter, trillat omkull och behövde vila. Eller så var det lockande att ligga och sola för att få bort den "fula" gula färgen på bröstet. Som ett tredje alternativ hade det eventuellt varit ett litet bråk mellan mamma-fågel och barn-fågel, så att rymningen hade tagit ut sin rätt.

Förstår ni hur tråkigt min hjärna har??
Förstår ni hur mycket jag behöver få bort jobb-tankar??
Bra...för nu är det hemma-kväll...

/vink vink