Visst är det konstigt...

...att min son tycker om korv med bröd?
Han vet, jag vet och alla andra ser att han är överviktig, men han är inte döv för det!
Vi är nyss hemkomna från Maxi där vi handlade det jag glömde igår ( glömmer något gör jag jämt ) och eftersom det är söndag åt vi en sen frukost, så när vi var klara med avstämningen ( såklart ) var klockan lunch dags.
Så vi bestämde oss för att köpa varsin grillad med bröd, vilket vi gör ibland, för att det är gott, billigt och snabbt, precis som många andra.

Resultatet av kommentaren ( inte ens ett försök till viskning );
- Är det så smart att köpa onyttigheter när man ser ut sådär?
blev att sonen kröp upp i ett hörn, försökte smygäta sin korv med stora tuggor och under luvan på jackan.
Han säger inte vad han känner, men ögonen och det gluppande sättet att äta talar sitt tydliga språk och jag var nära att gå fram till gubben som yttrade meningen för att hälla min fanta över huvudet på honom ( behärskade mig dock, tyvärr ).

Min son är inte döv, dum eller likgiltig men han har svårt att förstå andra människor. Och det har sannerligen jag också!!

PS! Gubben som utryckte sin åsikt var ca 45-55 år, flint och med en enorm ölmage. Men han hade dyra skor, guldkedja och cashmere halsduk. Han åt inte korv utan kaffe och en stor bakelse...

Som tur är köpte vi lite glass till kvällen som vi kommer att njuta av utan att andra behöver irritera sig på det.

/vink vink