Trött och vimmelkantig ramlade jag ur sängen kl 5.15, logistiken för dagen krävde samåkning med mannen och han måste givetvis jobba kristliga tider.
Helgens bilåkande, väntande, tvätteri och tågbyten känns i kroppen/huvudet på en 40+ tant som jag...
Trots ologiskt huvud lyckades jag få arbetsdagen att flyta med en lagom dos av positiva samtal och andra normala störningar. Kommunikationen med stora och små spöken gick över förväntan och nu ligger korten på bordet.

När nya läsare avslöjar sig, men tror att jag inte förstår kan jag inte annat än *skratta tyst under lugg*.

Dotter E med son T har idag varit hos bästa Jenna och snyggat till håret, sedan vidare till kläd-provar-affären, som vanligt blev det rea fynd. Dotter A handlat mat och även där på rea, tänk vilken lyckans ost man är med så ekonomiska barn ( genom mina fingrar rinner pengarna fort ).

Skatteverks samtal löd som följer;
Du har köplats nr: 160, 141, 129, 112, 97, 88, 70, 62, 54, 46, 33, 31, 6 och sedan var det min tur ( helt i onödan dessutom visade det sig )

Nähä...tänk vad klockan går...nu rusar vi vidare i vardagen...=)

/vink vink