...att ännu en helg har rusat förbi, men det känns inte rätt att anklaga helgen för det eftersom alla dagar springer fort. Tiden går definitivt snabbare nu än förr. Då på 80-talet hann man sova en halv dag, vila en halv dag för att sedan festa en hel natt ( om det var helg ). Eller så hann man försova sig, vara lagom mycket i skolan och ändå träffa kompisar på kvällen för lite bus ( eller mycket bus ). Ja, man hann mera förr helt enkelt...
Denna helg har varit bra. Som vanligt lite shopping, knappt någon matlagning och storvinst i monopol! Solen har lyst så starkt från blå himmel rakt på våra genomskitiga fönster. De är faktiskt så lortiga att till och med mannen tyckte att vi ska boka en helg för att tillsammans tvätta dessa??!! Och det förslaget kom han med efter att han storstädat/gnuggat vårt sovrum??!! Jag fattar ingenting längre av hur han tänker...Jag svarade i alla fall att visst kan vi göra det, men först ska vi ha lite kalashelg, påsk och Stockholmshelg OCH det måste bli lite varmare först ( har jag tur glömmer han bort sitt förslag ).
Ikväll känns det återigen lite ledsamt, samma känsla som för drygt tre år sedan på hösten. I morgon bitti är det nämligen födelsedag i familjen och jag kan inte tända vårt lilla tårtljus, ta fram någon färdigköpt liten kladdkaka, blåsa ballonger ( som ingen egentligen kan bära ), sjunga "Ja, må hon leva" högt och falskt. För födelsedagsbarnet bor inte hemma längre...Första gången är alltid värst som detta inträffar, sedan blir det också en vana. Jag får trösta mig med att jag får träffa henne i morgon, trots tjockt schema med jobb i skift och trummor till klockan 19.00.
PS! Paketen är i alla fall klara...sch, berätta inte det för henne...
/vink vink
Vet hon inte att det är raggsockor o lovikavantar.
SvaraRadera