För några dagar sedan frågade min man om jag vill åka till Vingåkers Outlet idag.
"Njae", svarade jag samtidigt som jag funderade på om han skämtade med mig.
"Varför inte", undrade han.
"Hm, jag är liksom pank fram till lön", muttrade jag.
"Men inte jag", sa han kortfattat.
Här tog diskussionen slut för jag visste inte riktigt hur seriös han egentligen var.
Igår undrade jag lite sakta om vi skulle åka och han sa absolut.
Vi bestämde att vi skulle åka ca kl 11.00 och en halvtimme innan frågade han om han fick låna min dator och föra över lite pengar till sig själv.
Lite småsurt flyttade jag över dator'n och lite senare åkte vi.
I bilen undrade jag försiktigt vad han var ute efter att handla. Svaret blev jeans, t-shirts och kalsonger.
I bilen pratade vi inte så mycket...
Framme köpte vi korv...
Så länge som nästan två timmar tror jag aldrig att vi har varit inne i en och samma affär någonsin, men idag hände det!
Efteråt köpte vi dricka...
Att kolla igenom de andra mindre affärerna var gjort på en timme!
Nu är vi hemma igen med ovanligt blandade varor i påsarna och några av sakerna ska vi nog inviga om en liten stund i köket.
Var det billigare där då?
Hm hm...beror nog på hur man räknar.
Räknas bensin-pengar, fika-pengar och bra-att-ha-saker som utgift?
Eller är det bara måste-ha-och-är-verkligen-i-behov-av-sakerna som är utgifterna?
Får fundera vidare...
PS! Trots att jag är pank har jag mest varor med mig hem...oj oj..=)
PS Igen! Fruktansvärt är det som hänt i Norge...*tänder ett ljus ikväll och allvarligt funderar på hur bra jag har det*
/vink vink
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar