Deadlines...

...är nog det bästa och det värsta jag vet. Det konstiga är att man nästan alltid lyckas klara sin line, men hur går det till egentligen? Man pressar sig, man pressar sig lite till och till slut är hjärnan så full att det vill rinna ut genom öron. Det är då, precis då som man inser att man kommit i mål, man klarade deadlinen igen och uppdraget är slut.
Först då kommer paniken...paniken över att inte ha något att göra...panik i ca 5 minuter...innan man inser att det finns massor av annat/nytt/gammalt att ta tag i.Frågan blir då; vill man påbörja nytt projekt omgående? kan det vänta till dagen efter? Hm...det beror nog på hur bra man är på att smita undan, låtsas ha mycket att göra eller helt enkelt gömma sig...
Jag klarar av att i ca 15 minuter fejka jobb som inte finns, sedan rusar rastlöshets tåget hastigt mot min öppna famn.

Slutsatsen blir att om man ändå är på jobbet kan man lika gärna jobba, att bara sitta av tid är fruktansvärt långtråkigt och helt onödigt.

Dags att umgås lite =)